Hej Somna. Sedan Boöte dök upp har det kommit väldigt mycket post. Mail, kommentarer, meddelanden. Lite rörande, faktiskt, att så många hört av sig om en puma de inte visste att de saknade förrän han dök upp. Det här är del tre i berättelsen om Boöte, en puma som bor i en stad han inte känner sig hemma i, jobbar på ett företag som sakta äter upp honom inifrån och bär på ett tomrum han inte riktigt minns hur det uppstod. Jag improviserar mig igenom en halvfärdig bokidé och du behöver som vanligt inte lyssna.

Vi börjar morgonen efter. Boöte cyklade hem från Lova sent på natten, och nu ligger han i sin egen säng och lyssnar på kranen som droppar i ojämntakt. Det är skönt. Det var hans tak, hans ljud, hans ingenting som bestämt sig ännu. Vi återvänder också till praktikant-geten, hon som ingen visste vad hon hette.

På buss 14 satt en klisterlapp i dragspelsdelen. Dra åt helvete. Ingen förklaring.

Somna, hur kan man veta vad som gäller när det inte står? Ibland måste man lita på det som gäller även om det inte står. Även för pumor med ett tomrum i bröstet.

Inne på kontoret kallade chefen Magnar in honom. En väldig älg som fyllde rum utan att egentligen vara stor nog att göra det. Han ville ge Boöte en större roll. Boöte sa ja. Ja, två bokstäver. Ingen ansträngning.

Det är lätt att läsa Boöte som en tragisk figur. Det är lätt för oss att tänka på vad han borde göra. Men det är ett av privilegierna med att lyssna, Somna. Vi är utanför berättelsen. Bara då kan man veta vilket val som är rätt.

Det var det, du kan sova nu. Sov gott.

Mer om Henrik, klicka här: https://www.henrikstahl.se/

Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.