
Sign up to save your podcasts
Or


Boka in dig här: https://www.jolantaeriksson.com/booking-and-prices/
Dopamin är inte bara ett fokushormon. Det är ett smärtregleringssystem.
Forskning visar att hjärnans smärtprocessande regioner har hög dopaminreceptortäthet – och att aktivering av dessa receptorer har direkt analgetisk effekt. Vid ADHD, där dopaminsignaleringen är dysreglerad, är det smärtdämpande systemet med andra ord också påverkat.
Det finns tre typer av smärta: nociceptiv, neuropatisk – och nociplastisk. Den tredje är den mest relevanta vid ADHD. Det är smärta som uppstår vid förändrad nociception, utan bevis för vävnadsskada eller nervskada. Forskning visar att nociplastisk smärta koexisterar med ADHD vid hög frekvens – och är associerad med samma sensoriska hyperkänslighet och kognitiva svårigheter som ADHD.
I det här avsnittet går jag igenom de tre smärttyperna, central sensitisering som neurobiologisk mekanism, och kopplingen mellan ADHD, migrän och fibromyalgi – tillstånd som delar samma dopaminerga och noradrenerga neuronala system.
Det du upplever i din kropp är inte dramatisering. Det är mätbar neurobiologi.
www.jolantaeriksson.com 90OFF
Det enda som faktiskt fungerar vid ME/CFS – och ingen berättade det för dig
Det finns en sak som skiljer de som börjar tillfriskna från de som inte gör det. Det är inte en ny behandling. Det är inte ett kosttillskott. Det är inte vila.
Det är baseline.
En aktivitetsnivå så låg att kroppen slutar krascha. Och forskning visar att de flesta behöver halvera sin dagliga aktivitet för att hitta den.
Det låter enkelt. Men det är den svåraste och mest missförstådda principen vid ME/CFS – och vården kommunicerar den nästan aldrig. Istället rekommenderades i decennier en behandling som forskning visar försämrade 74% av patienterna.
I det här avsnittet får du veta varför kroppen skickar signaler upp till 72 timmar för sent, vad som neurobiologiskt händer vid en krasch – och exakt hur du hittar den enda nivå där kroppen faktiskt kan börja läka.
Alla kurser med 90% rabatt hittar du: www.jolantaeriksson.com
Vatten, minne och nervsystemet – det ingen pratar om vid ADHD
I det här avsnittet går jag igenom varför du glömmer att dricka, vad det faktiskt gör med hjärnan och nervsystemet när du gör det – och konkreta strategier för att göra vattendrickande till något som inte kräver att du kommer ihåg det alls.
Anmälan till studien Supersynbiotics: https://supersynbiotics.se/gut-brain-study/
Alla mina kurser med 90OFF: https://www.jolantaeriksson.com/courses
Det finns precis två saker som faktiskt lugnar en överstimulerad ADHD-hjärna. Inte tio. Två.
Och anledningen till att just dessa två är värda ett helt avsnitt är att de adresserar de mest grundläggande neurobiologiska flaskhalsarna vid ADHD.
Forskning visar att ökad kognitiv belastning – abstrakta mål, vaga planer, mycket att hålla i huvudet samtidigt – försämrar prestation och hjärnnätverkseffektivitet specifikt hos personer med ADHD. Men mer konkret, specifik information gör tvärtom: det förbättrar prestationen. Det är nästan motsatsen till hur vi brukar tänka om enkelhet och komplexitet.
Och beslut? En studie på vuxna med ADHD visar att 82% har frekventa svårigheter att fatta beslut – och att det signifikant påverkar både arbetsprestation och livstillfredsställelse.
I det här avsnittet går jag igenom varför konkretisering och beslutsförmåga inte är två separata verktyg utan samma neurobiologiska problem sett från två håll – och varför de tillsammans är några av de mest kraftfulla sakerna du kan göra för en överstimulerad ADHD-hjärna.
90OFF på allt! www.jolantaeriksson.com
Har personer med ADHD egentligen svårt med auktoriteter – eller har de svårt med inkompetenta auktoriteter?
I det här avsnittet utforskar jag varför många med ADHD verkar ifrågasätta chefer, lärare, myndigheter och andra maktpositioner oftare än genomsnittet. Är det trots? Impulsivitet? Eller handlar det snarare om ett starkt behov av logik, kompetens och rättvisa?
Jag pratar om ADHD-hjärnans drivsystem, varför status ofta väger lättare än sakliga argument, den starka känslan för rättvisa som många beskriver och varför ineffektivitet kan vara så provocerande. Jag dyker också ner i hur detta påverkar relationen till skolan, arbetslivet och hierarkiska organisationer – och varför många med ADHD dras till entreprenörskap och självständiga roller.
Ett avsnitt om makt, kompetens, integritet och den eviga frågan: Respekterar vi titlar – eller respekterar vi människor som förtjänar dem?
Avsnittets sponsor www.supersynbiotics.se 10% rabatt med koden Jolanta10
Din tarm producerar dopamin – och det är dags att du vet om det. ADHD-hjärnan processar glukos annorlunda än neurotypiska hjärnor – med reducerad energianvändning i prefrontala cortex och de regioner som styr exekutiv funktion och känsloreglering. Det innebär att blodsockersvängningar inte bara påverkar energinivån. De destabiliserar dopamin- och noradrenalinsignaleringen direkt – precis det system ADHD-hjärnan redan är mest sårbar i.
Men det är bara en del av bilden.
Forskning publicerad 2025 visar att tarmens mikrobiom kommunicerar med hjärnan via vagusnerven och direkt reglerar produktionen av dopamin och serotonin. Studier på personer med ADHD visar en mätbart annorlunda bakteriesammansättning i tarmen – kopplad till ökad tarminflammation, försämrad belöningsanticipation och sämre exekutiv funktion mätt med fMRI.
Järn är kofaktor för dopaminproduktionen. Zink reglerar dopamintransportörens funktion. Magnesium påverkar inlärning och minnessystem. Omega-3 förbättrar glukosupptaget i nervcellerna. Samtliga är konsekvent lägre hos personer med ADHD i forskningen – och samtliga förbises regelbundet i kliniska sammanhang.
I det här avsnittet går jag igenom vad forskningen faktiskt säger om sambandet mellan kost, tarmflora och ADHD-hjärnan – och vad du konkret kan göra med den kunskapen.
Sponsras av www.supersynbiotics.se rabattkod Jolanta10 för 10% rabatt
Du har levt med ADHD hela ditt liv. Du vet hur din hjärna fungerar. Eller tror du det.
Maskning – att dölja, anpassa och undertrycka det som "sticker ut" – börjar ofta redan i barndomen och kan bli så automatiserat att du inte längre ser det. Du tror att det är du.
Problemet är att det kostar enormt. Longitudinella studier kopplar kronisk maskning direkt till högre förekomst av depression, ångest och utmattning. Och forskning om sen diagnos visar något ännu mer grundläggande: vuxna som maskat under decennier vet ofta inte längre vem de egentligen är under den kompensatoriska personan.
I det här avsnittet går jag igenom vad maskning faktiskt gör med din hjärna, varför kvinnor med ADHD diagnostiseras nästan fyra år senare än män – och vad forskningen säger faktiskt hjälper.
Det här är inte ett avsnitt om att "lära sig vara sig själv". Det är ett avsnitt om att förstå varför det har varit så svårt.
Avsnittet sponsras av SuperSynbiotics.se använd koden Jolanta10 för 10% på synbiotics
Du trodde du kände din hjärna. Sedan fyllde du 40.
Plötsligt funkar ingenting som förut. Strukturen rasar. Orden försvinner mitt i en mening. Du reagerar oproportionerligt på saker som aldrig brukade beröra dig. Och vården säger: stress. Utmattning. Depression.
Det ingen berättade för dig är att du kanske befinner dig i perimenopaus – förklimakteriet. En fas som kan starta redan vid 35 och pågå i upp till tio år. Och forskning visar att kvinnor med ADHD drabbas tidigare och hårdare än andra.
Anledningen är neurobiologisk. Östrogen reglerar produktionen av dopamin och bromsar nedbrytningen av det. När östrogenet börjar fluktuera under perimenopaus försvagas dopaminsignaleringen direkt – och det är precis det system ADHD-hjärnan redan är mest sårbar i. Samtidigt visar ny forskning att tarmflorans bakterier aktivt metaboliserar östrogen, påverkar dina dopaminnivåer och förstärker hela kedjan – åt båda hållen.
Resultatet? En hjärna som kämpat hela livet för att kompensera, som nu gör det utan sitt viktigaste neurobiologiska stöd. Och en vård som sällan kopplar ihop de här punkterna.
I det här avsnittet går vi igenom vad som faktiskt händer i hjärnan, varför så många kvinnor med ADHD feldiagnostiseras under den här perioden – och vad forskningen faktiskt säger kan hjälpa.
Det är inte att du tappar greppet. Det är biologi. Och nu vet du.
Avsnittet sponsras av supersynbiotics.se
Lögnen om stimulering – när ADHD-hjärnan aldrig får stanna
Din hjärna säger att den behöver mer. Mer ljud, mer tempo, mer input. Att stillheten är farlig och tystnad är tomhet.
Men vad om det aldrig handlade om ett behov – utan om ett sår?Vi rör oss genom hjärnans belöningssystem, den inre radio som spelar utan paus och det djupare mönstret under alltihop – att ett nervsystem i konstant beredskap inte söker stimulering för att det vill, utan för att det inte vet hur det ska sluta. Vi går in i vetenskapen bakom det som känns som ett behov men egentligen är ett inlärt flyktmönster – och varför hjärnan som aldrig stannar inte är en hjärna som mår bra, utan en hjärna som aldrig fått tillåtelse att göra det.
Men framför allt utforskar vi vad som väntar på andra sidan. Du får konkreta åtgärder för att börja bygga en ny relation till ditt eget nervsystem.
För det ADHD-hjärnan fruktar mest är exakt det den behöver mest.
Det är dags att stanna.
Avsnittet sponsras av supersynbiotics.se
Din hjärna är hungrig – och det kostar dig mer än du tror
De flesta som lever med ADHD känner till dopamin. Men färre vet att kroppen faktiskt behöver specifika aminosyror från maten för att kunna tillverka det.
I det här avsnittet går vi igenom den neurobiologiska kopplingen mellan protein och ADHD – från prefrontala cortex och dopaminsystemets funktion, till hur aminosyrorna tyrosin och tryptofan omvandlas till dopamin och serotonin i hjärnan. Vi tittar på vad forskningen säger om varför tryptofantransporten är lägre hos personer med ADHD, varför blodsockersvängningar direkt påverkar signalsubstansbalansen, och hur kost och medicinering verkar i samma biologiska system.
Du får också konkreta exempel på vilka livsmedel som innehåller båda nyckelaminosyrorna – och varför det spelar roll när på dagen du äter dem.
Det här är inte kosttips. Det är biokemi.
www.jolantaeriksson.com boka in dig för 1:1
From the publisher's feed