Vi dyker ner i förväntningarna inför Almedalen 2024 och diskuterar vad vi ser fram emot i årets energidebatt. Vi pratar om vilka ämnen inom energi och klimat som vi tror kommer att prägla diskussionerna och våra förväntningar på nya initiativ och lösningar för en hållbar energiframtid. Detta är det första analysavsnittet av totalt fyra stycken som vi kommer sända varje kväll under Almedalsveckan för att sammanfatta dagen.

Mia Iwarsson Wide är programchef för värdekedjor på Skogforsk och Pål Börjesson är professor i miljö- och energisystem på Lunds universitet. Med dessa två djupt insatta personer talar vi idag om skogsresursen i Sverige och hur den utvecklas framöver. Priserna är höga liksom efterfrågan. Varför är det så och hur kommer det förändra vad vi använder skogen till? Samtidigt är kraven från EU och LULUCF (Markanvändningssektorn) höga och målen om inbindning av koldioxid kanske svåra att nå utan att minska avverkningen? Vilka är nyckelfrågorna för att förstå och lösa ut de målkonflikter som just nu befinner sig runt skogsråvaran.

Svåra begrepp:

LULUCF: Anger ett golv för nettoinlagringen av koldioxid i skog och mark samt träprodukter, som medlemsstaterna måste uppnå 2021-2025 respektive 2026-2030. År 2021-2025 måste nettoinlagringen i snitt ligga på samma nivåer som 2000-2009. Till 2030 måste nettoinlagringen stiga till minst 4 miljoner ton CO2 över snittet 2016-2018, preliminärt ca 49 miljoner ton.

Tipsa om personer du vill att vi ska intervjua i podden: https://www.sigholm.se/energistrategipodden

Podcasten är producerad av Sigholm - din samarbetspartner med energi i fokus: https://www.sigholm.se/

Eon är ständigt en del av den svenska debatten som ett av de stora energibolagen inte bara i Sverige utan i hela Europa. Johan Mörnstam, vd på Eon Sverige, har dessutom tidigare varit ansvarig för stora delar av elnätsverksamheten. Nätens behov och roll i energisystemet förändras lika snabbt som sin omgivning vilket skapar tydligt förändringstryck. Det skapar också möjligheter att röra sig in i nya domäner vilket man också gör. Flexibilitetstjänster är en nyckel till framtiden vilket skapar nya relationer till kunderna. Därutöver har man också betydande kraft- och fjärrvärmeverksamhet i portföljen. Johan sammanfattar de stora förändringarna, varför de sker och hur han ser på vägen framåt.

Tipsa om personer du vill att vi ska intervjua i podden: https://www.sigholm.se/energistrategipodden

Podcasten är producerad av Sigholm - din samarbetspartner med energi i fokus: https://www.sigholm.se/

Industrins företrädare ökar tonläget i behovet av omställning. Utbyggnaden av ny produktion går helt enkelt för långsamt och riskerna ökar för att industrijobb försvinner. Tobias Hansson, vd på Hitatchi Energy, beskriver hur elektrifieringen påverkar jobb i Sverige och vilka missförstånd som behöver rätas ut i diskussionen. Kanske måste tonläget höjas för att fler beslut ska komma?

Tipsa om personer du vill att vi ska intervjua i podden: https://www.sigholm.se/energistrategipodden

Podcasten är producerad av Sigholm - din samarbetspartner med energi i fokus: https://www.sigholm.se/

Under första kvartalet beställdes hela 222 MW nya turbiner, och fram till 2023 har det driftsatts totalt 16 251 MW vindkraft i Sverige. En kall vinterdag konsumeras cirka 24 000 MW, vilket innebär att vindkraft redan har stor påverkan på vårt energisystem. Men med målet att dubblera elproduktionen till 2045 behövs ännu mer. I veckans avsnitt av Energistrategipodden pratar vi med Daniel Badman, vd på Svensk Vindenergi, ger oss en inblick i hur det går för branschen och de mest aktuella frågorna just nu. Hur går det med tillståndsfrågorna? Vad händer med ersättningarna till kommuner och målkonflikterna kring havsbaserad vind? Går det tillräckligt snabbt? Vilka hinder måste överkommas och är kritiken mot branschen befogad? Få svar på dessa frågor och mycket mer i dagens avsnitt.

Enligt ellagen ska Svenska Kraftnät (SvK) tillhandahålla stödtjänster för balansering vilket innebär att de ska tillhandahålla marknaden med alla de verktyg som behövs för att kunna upprätthålla balans i näten med avseende på frekvens och spänning. Eftersom el behöver produceras samtidigt som den konsumeras har SvK utvecklat marknader på flera tidshorisonter för att hantera alla upptänkliga fall som kan ske på grund av variationen i produktion/konsumtion, eller störning av olika slag. Dessa marknader har växt i omfattning och kommit att bli en marknad som drar till sig fler och fler aktörer. Från att vattenkraften varit den som stått för balanseringen är nu både solpaneler, vindkraft, kraftvärme, industri och batterier med och budar med sin förmåga på de olika marknaderna. Samtidigt har dessa marknader blivit en större del av den allmänna diskussionen kring elnätet och dess mående. När vissa menar att systemet kommer kunna hantera med variabel produktion med alltmer styrbar efterfrågan så menar andra att baslast-produktion som producerar enligt planer är vad systemet behöver. Vad är det som gäller och kommer dessa marknader att behöva bli fler framöver? Hur ser utvecklingen ut i resten av Europa och hur sker gemensam utveckling? Anna Jäderström, avdelningschef på elmarknad hos SvK, är ständigt i ropet och kan med sin djupa förståelse av energisystemet räta ut många frågor och ibland missuppfattningar som råder kring elsystemet. Det här avsnittet är för dig som vill veta mer om vad som egentligen gäller när det det kommer till förutsättningarna för Sveriges elektrifiering.

För mer info, besök:

Stödtjänster och avhjälpande åtgärder | Svenska kraftnät (svk.se)

Johan Svenningsson (vd för Uniper Sverige) har en intressant historia som spänner från trainee på ABB, tillverkning, RISE och Eon innan det blev Uniper. Han har alltså en lång erfarenhet från energibranschen och har sett de ur flera perspektiv. Uniper, som är delägare vid alla tre siter för kärnkraft i Sverige och med 74 vattenkraftstationer är en stor producent av planerbar kraft. Man äger också mycket reservkraft i Sverige, inte minst genom anläggningen i Karlshamn. Men, man är inställda på att ställa om sin verksamhet för ett helt fossilfritt system. En av de strategiska valen handlar om vätgas och dess roll inom transport och industri. Varför väljer Uniper den vägen och hur navigerar Johan den stormiga tid som sektorn, men även teknikerna i den går igenom. Vad är det för position de siktar på att ta på marknaden och vad behövs av politiken för att aktörer som Uniper ska kunna vara långsiktiga. Detta och mycket mer i dagens avsnitt med Johan. Mycket nöje!

Kopplingen mellan samhällets utveckling och elektrifieringen går genom våra svenska företag. Det är ett perspektiv som framhålls i alla energipolitiska debatter. Men vad tycker Teknikföretagen, som utgör den största delen av svenskt näringsliv, om politiken som förs och vilka krav som den framtida energimarknaden behöver möta? Miriam Münnich Vass är näringspolitisk expert inom klimat och energi på Teknikföretagen och har, i förhållande till politiken, flera intressanta perspektiv på förutsättningen för en bra energimarknad och vad industrin själva kan göra för att förenkla den. Nu när frågan om kostnader för klimatmålen diskuteras, ser Teknikföretagen något annat än att vi ska behålla målen? Här får vi Teknikföretagens syn på omställningen.

Antwerpen-direktivet:

"The Antwerp Declaration for a European Industrial Deal" är en överenskommelse mellan ledare från nästan 20 olika industriella sektorer i Europa, vilket framfördes till bland andra den belgiska premiärministern Alexander De Croo och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Denna deklaration är ett resultat av ett industriellt toppmöte i Antwerpen och syftar till att stärka Europas industriella konkurrenskraft, hållbarhet och motståndskraft mot ekonomiska utmaningar.

Letta-rapporten:

Enrico Letta har utarbetat en rapport om den europeiska inre marknadens framtid, vilken uppdragits av Europeiska rådet. Rapporten, som släpptes den 17 april 2024, är tänkt att ge en omfattande översikt av nuläget samt en vision för framtiden av EU:s inre marknad. Rapporten betonar vikten av att förnya inre marknaden i ljuset av dagens geopolitiska och ekonomiska utmaningar. Den framhäver även behovet av att förbättra samverkan mellan offentliga och privata sektorer samt att stärka Europas strategiska autonomi, särskilt inom områden som försvar, telekommunikation, energi och finans.

The need for development in power grids shares a fundamental theme universally: an increasingly strained situation for connections and significantly more flexibility required from customers. At the same time, societies face enormous investments in these networks, which will be challenging to accomplish in time if we are to meet our climate goals. Consequently, a great deal of innovation is now necessary to understand how power grids can benefit from improved management to not only increase production but also to correctly direct flexibility. How does one transition a power grid that has historically focused on maintenance and physical investments to one that embraces digitalization as a core competency? Jonas van den Bogaard, Digital Lead at Alliander, sees many changes ahead if the power grids are to meet this challenge. He has a clear vision of how we need to collaborate to develop the capabilities that future power grids will require to offer cost-effective and robust power systems.

De som har de största problemen har också de största anledningarna att fixa dem. För ur ett tillgänglighetsperspektiv är vi väldigt bortskämda med vårt elnät i Sverige. Nästan alltid tillgängligt och gott om möjligheter att ansluta, i alla fall om man jämför med många länder i Europa. Hur gör då de länder som har mycket större problem än vi, men ändå med en lika pressande agenda att ställa om? Därför söker vi oss utanför Sverige för att hämta inspiration. Den här gången finner vi det hos Alliander, en stor DSO i Nederländerna som använder Open Source för att snabba på utvecklingstakten i digtialiseringen av elnätet. Jonas van den Bogaard är Digital Lead hos elnätsbolaget med 3 miljoner abonnenter. Han ser framför sig en snar framtid med tusentals flexibla resurser och en mycket snabbare digital styrning av nätet. Allt för att klara av omställningen utan att behöva göra för stora investeringar.