Thomas Kätterer, Professor i systemekologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)Ekologiskt jordbruk ger betydligt lägre skördar än traditionellt jordbruk och kräver därför en mycket större yta för att producera den mat som människan behöver. Utlakning av näringsämnen och utsläppen av växthusgaser ökar per kilo produkt och därmed är ekologisk odling inte klimatsmart. Det menar Thomas Kätterer som forskat kring de miljömässiga konsekvenserna av ekologiskt jordbruk. Att det ekologiska jordbruket skulle ge mindre giftig och mer näringsrik mat är han också kritisk till. ”Det är inte låga halter av bekämpningsmedel som man behöver vara orolig för i första hand, utan förekomsten av naturlig gifter”. I samtalet med Fjärde Uppgiften ger han också politikerna en känga för deras stöd och subventioner till det ekologiska jordbruket. Det bygger på fel antaganden och är ett resultat av att politiker inte vill lyssna på forskningen menar Thomas Kätterer.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Christian Benedict, Docent i neurovetenskap, Uppsala UniversitetVi sover allt mindre och sämre. Inte minst många barn och tonåringar har idag sömnsvårigheter och det riskerar att leda till allvarliga hälsoproblem. Det hävdar Christian Benedict som leder en grupp vid Uppsala Universitet som forskar kring just betydelsen av sömn för vårt välbefinnande.Enligt honom kan sömnbrist leda till sjukdomar som diabetes, alzheimers och olika infektionssjukdomar. Men han har i sin forskning också visat hur det finns ett tydligt samband mellan sömnbrist och svaga skolresultat.I samtalet med Fjärde Uppgiften förklarar också Christian Benedict vilka faktorer som ligger bakom sömnproblemen hos unga. Höga prestationskrav och stress är en förklaring. En annan är användningen av mobiltelefoner som gör att unga idag blir beroende av ständiga kickar. Det producerar ett ämne som heter dopamin i hjärnan och som är bevisat dåligt för sömnen.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lars Samuelson, Professor i nanoteknik, Lunds universitetSverige är ett av världens ledande länder inom nanoteknologi och forskningsområdets ledande person i Sverige heter Lars Samuelson. För snart 20 år sedan lyckades han utveckla ett sätt att växa halvledande nanotrådar. Idag klarar hans forskningslag även av att masstillverka nanotrådar till en överkomlig kostnad vilket öppnar upp för en kommersialisering. I samtalet berättar han hur tekniken kan revolutionera flera branscher, bland annat den för solceller som blir mer effektiva och billigare att tillverka tack var nanoteknologin.Forskningen kring nanotrådar i Lund har dragit in över en miljard kronor i forskningsanslag och skapat flera spännande avknoppningsföretag. Flera svenska storbolag bedriver också forskning kring nanoteknik, som Saab, Ericsson, ABB, Sandvik och även Ikea. Och Lars Samuelson är säker på sin sak. ”Det vi ser nu är början på en stor svensk materialindustri.”

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Åsa Wikforss, Professor teoretisk filosofi, Stockholms UniversitetDet är långt ifrån bara Donald Trump som anklagar medier och forskare för att ljuga. I en allt mer polariserad debatt har ifrågasättande av fakta blivit närmast vardag, precis som ingen längre höjer på ögonbrynen när någon presenterar ”alternativa fakta.Riktig kunskap är alltså mer efterfrågad än någonsin. Men vad är egentligen kunskap? Det är en fråga som sysselsatt filosofer i alla tider. Åsa Wikforss forskning är just inriktad på kunskapsteori och medvetandefilosofi. I samtalet med Fjärde Uppgiften förklarar hon varför ämnet blivit så aktuellt. En viktig förklaring är genomslaget för sociala medier. Men förnekande av fakta kan också förklaras av människans innersta psykologi, där känslor och fördomar styr mycket av vårt agerande.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Janicke Andersson, filosofie doktor, Äldre och åldrande, Lunds universitetI Sverige och många andra västländer ser vi på åldrandet som något patologiskt, nästan sjukligt som ska botas. Ett resultat av det är att vi dömer ut äldre från arbetsmarknaden och inte tar tillvara deras kompetens. En annan effekt är att dagens äldre ägnar mycket tid och lägger ned stora pengar på att framstå som yngre än vad de är. Det säger Janicke Andersson, som forskar kring hur samhället ser på äldre. Hon förklarar i samtalet med Fjärde uppgiften att synen på äldre skiljer sig mellan olika kulturer och också mellan olika tidsepoker. Industrialiseringen och dagens snabba teknikskiften har påverkat synen till mer negativt. ”Det har ännu mer skapat en bild av de äldre som ’de som inte hänger med’”

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Henrik Jörntell, docent neurofysiologi, Lunds universitetTraditionellt har man sett på hjärnan som uppdelad i olika funktioner, där en viss del har en viss uppgift. Henrik Jörntell och hans forskarlag utmanar den synen och visar i sin forskning att man måste se på hjärnan mer som en helhet. De har bland annat funnit att stimulering genom beröring av en kroppsdel aktiverar nästan alla olika nerver och synapser i hjärnan och inte bara ett isolerat område. ”Det här kommer helt att ändra sättet att se på hur man bäst behandlar hjärnskador”, säger han. Till exempel menar Henrik Jörntell att läkemdelsbolagen helt borde tänka om för att hitta de verkligt effektiva medicinerna.I samtalet med Fjärde Uppgiften förklarar Henrik Jörntell också hur dagens ihärdiga mobiltelefonanvändande påverkar våra hjärnor.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Datorer kan göra fantastiska saker, men fortfarande saknar de mänskliga egenskaper som att tolka intryck, reagera på situationer och lära sig av omvärlden. Det har Anders Lansner i hela sitt forskarliv försökt att ändra på genom att försöka simulera en mänsklig hjärna i en superdator. I samtalet med Fjärde Uppgiften berättar han att målet inte är långt borta men att det fortfarande saknas några viktiga genombrott. ”Vi förstår fortfarande inte hjärnan helt och hållet”, säger han. Genom att simulera en hjärna kan datorer för första gången bli smartare än människan och en ny era är därmed här i och med att vi skapat generell artificiell intelligens. Anders Lansner ser med spänning fram emot en sådan utveckling, men också med en viss oro.Anders Lansner, professor i datalogi, Stockholms universitet och KTH.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Johan Kuylenstierna, chef Stockholm Environment Institute. Adjungerad professor i naturgeografi, Stockholms universitet. Människans matvanor pekas ut som en allt viktigare faktor i klimatarbetet. Matproduktion kräver mycket energi och vatten. Dessutom slängs runt 40 procent av all mat. Johan Kuylenstierna på det internationellt respekterade forskningsinstitutet Stockholm Environment Institute menar att forskarna idag vet ganska väl hur vi borde äta. Nu återstår det regler, incitament och politiska beslut för att snabba på utvecklingen. Men framför allt behöver konsumenterna lägga om sin kost. Det går inte över en natt, konstaterar han, men på sikt är Johan Kuylenstierna övertygad om att vi kommer äta mer alger, insekter, quinoa och annan klimatsmart mat.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Christin Mellner, doktor i psykologi, Stockholms UniversitetFör femton år sedan gick stressrelaterad psykisk ohälsa om den fysiska ohälsan som vanligaste sjukskrivningsorsak i Sverige. Sedan dess har problemen sannolikt bara ökat, menar Christin Mellner som studerar hur de omvälvande förändringarna i arbetslivet sammanhänger med stress och ohälsa. Hon pekar på globaliseringen och den snabba teknikutvecklingen som viktiga faktorer för de nya krav som ställs på anställda i många branscher– även offentlig sektor. ”Det är starka trender som många menar inte går att bromsa”, förklarar Christin Mellner som är en flitigt anlitad föredragshållare på svenska storföretag och som vill förstå hur de kan förbättra de anställdas hälsa. I samtalet med Fjärde Uppgiften berättar hon hur de ska göra.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Pontus Strimling, docent i nationalekonomi Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier (IFFS)Varje människa har en egen moraluppfattning. Det kan handla om synen på abort, på arbete eller på brott. Men dessa normer skiljer sig mellan olika länder och även över tiden. Pontus Strimling och hans forskningsgrupp använder matematiska formler för att förstå hur normer förändras och framför allt, vilka drivkrafter som får oss att ändra vår moraluppfattning. Han ger de politiker som pratar om svenska värderingar rätt – det finns sådana och de präglas av ett extremt progressivt synsätt. Men de har inte alltid funnits och därför är det fel att kalla dem typiskt svenska.I samtalet med Fjärde Uppgiften berättar han också vad sociala medier gör med våra normer. Det kan öppna upp för annorlunda verklighetsuppfattningar och även ett snävare synsätt på världen när människor bara behöver konfronteras med sådant de vill se.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.