Anna Dreber Almenberg, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan i Stockholm.”Nationalekonomi handlar mycket om människors beteende, det är därför det är så intressant.” Det förklarar Anna Dreber Almenberg, en professor som blivit internationellt uppmärksammad för sin forskning just i gränslandet mellan ekonomi och psykologi. I samtalet med Fjärde Uppgiften berättar hon om sitt senaste projekt där hon tillsammans med andra forskare visar hur resultat i topp-publicerade forskningsstudier sällan håller för ett andra test. Det kan handla om för små urval eller för svaga metoder. Men det handlar också om den mänskliga faktorn: att forskare så gärna vill få sina hypoteser bekräftade och hitta något nytt och överraskande.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fredrik Gröndahl, lektor på Industriell ekologi, KTHI Asien har alger funnits som en naturlig del av matlagningen i flera tusen år. Det är också här det mesta av världens alger odlas. I västvärlden har alger mest fungerat som konsistensgivare eller färgämnen i mat. Men detta kommer att ändras, spår Fredrik Gröndahl som driver ett forskningsprojekt som syftar till att utveckla storskaliga algodlingar i Sverige. ”Sverige har goda förutsättningar för att odla alger med bland annat rent vatten”, förklarar han och pekar på hur näringslivet snabbt fått upp intresset för hans projekt. Och även om alger kan användas som biobränsle och i nya material så är det som just mat där potentialen bedöms störst. ”Förutom att alger är nyttigt så är det en viktig drivkraft att det är bra för miljön. Odlingarna kräver inte vatten och tar inte upp land”.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ulf Blossing, docent i pedagogik, Göteborgs UniversitetAtt svenska skolelevers resultat faller i internationella undersökningar har varit svårt att undgå. Förklaringarna är många, allt från bristande lärarkompetens och stökig miljö till avsaknaden av mål. En mindre diskuterad faktor är sättet som skolorna är organisade. Det är också en underskattad förklaringsvariabel menar Ulf Blossing, som i sin forskning visar på ett tydligt samband mellan hur en rektor organiserar sin personal och elevernas skolresultat. Till exempel är det helt centralt att lärare samarbetar och sätter gemensamma mål. ”Vi måste lära oss av de framgångsrika skolorna här”, säger Ulf Blossing i samtalet med Fjärde Uppgiften.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Leif Stenberg, Professor vid Centrum för MellanösternstudierIslamiska staten har chockat omvärlden med sin aggressiva krigsföring och brutala terrormetoder. Inte minst därför att det sker i islams namn. Leif Stenberg är en av Sveriges främsta experter på olika inriktningar av islam och i samtalet berättar han hur just ISIS förhåller sig till sin religion och hur västvärlden ofta missar vilka viktiga drivkrafter som ligger bakom ISIS.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Markku Rummukainen, professor i klimatologi, Lunds UniversitetSom medverkande i FN:s vetenskapliga klimatpanel och en flitig deltagare på globala miljökonferenser har Markku Rummukainen blivit en av Sveriges mest kända klimatforskare. I forskningsvardagen vid Lunds universitet ägnar han sig åt att hantera och analysera gigantiska datamängder för att upptäcka hur människan påverkar klimatet. I samtalet med Fjärde Uppgiften förklarar han varför det numera inte råder något tvivel om att klimatet förändras och att människan är den huvudsakliga orsaken. Han berättar också om utmaningarna för att vända den negativa trenden och varför det stora klimatmötet i Paris ifjol med rätta pekas ut som en stor framgång.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inger Enkvist har i flera decennier varit en envis och kompromisslös kritiker av tillståndet i den svenska skolan. De snabbt fallande resultaten i internationella undersökningar förklarar hon framför allt av läroplaner och skolpolitik som i 50 år premierat jämlikhet framför kunskapskrav. Det har lett till en utarmning av lärarkåren och en uppluckring av ordningen i skolan som varit förödande för inlärningen. ”Den som hävdar något annat talar helt enkelt mot bättre vetande”. Paradoxen, menar Inger Enkvist, är att det är alla de lågpresterande elever som ska skyddas i den svenska skolan som i själva verket lider mest av bristen på ordning och struktur. Hon kommenterar i samtalet med Fjärde Uppgiften att pedagogik som forskningsområde har stora problem. "Staten har satsat enorma resurser på forskningsbidrag och professorstjänster och ändå sjunker Sveriges resultat. Trots att pedagogerna är så många så har de låtit katastrofen fortgå i alla år utan att alarmera”.Inger EnkvistProfessor spanska med litteraturvetenskaplig inriktning

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alexander Ståhle, stadsbyggnadsforskare, KTHBostadskrisen i Sverige är akut och många städer planerar för en snabb expansion de närmaste åren. Men hur ska städerna byggas? Hur vill människor bo egentligen? Alexander Ståhle har forskat kring detta i många år, är en populär talare och ofta anlitad rådgivare kring hur man bäst bygger framtidens stad. En tydlig slutsats av hans forskning är att människor vill bo i en tät och kompakt stad. Han ser också en klar trend att bilarna får en mindre roll i takt med att städer utvecklas. Alexander Ståhle pekar också i intervjun ut några svenska städer som han tycker tänker rätt vad gäller stadsplanering.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Monika Bauhr, docent statsvetenskap, Göteborgs UniversitetKorruption är roten till mycket ont i samhället. Det leder till fattigdom, skapar en hopplöshet och är dåligt för miljön. Demokrati kan minska korruptionen. Men stater som blir mer demokratiska behöver inte för det bli mindre korrupta! Ibland är det tvärt om menar Monika Bauhr som länge forskat kring korruption och nu leder ett stort EU-finansierat forskningsprogram om korruption som involverar tjugo forskargrupper i femton länder. I samtalet kommer hon även in på Sverige och förklarar varför korruptionen är på en låg nivå här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ulrika Welander, professor bioteknik, LinnéuniversitetetBiogas står för en försvinnande liten del av den svenska energimixen. Men eftersom den inte påverkar klimatet bedöms den som viktig för framtiden. Potentialen är också stor. Traditionellt sett har biogas mest utvunnits ur slam och matavfall. Ulrika Welander och hennes team forskar kring hur havsbaserade råvaror som alger och tång skulle kunna bilda biogas. Tekniken finns där, det handlar bara om att göra processen mer effektivt så att det blir lönsamt. Ulrika Welander är övertygad om att det går och berättar i samtalet vad som verkligen krävs.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ida Berts, forskare vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet Utvecklingen av nya material, in på minsta molekylnivå, kan ha en avgörande betydelse för en enskild människa. De senaste åren har nya biokompatibla ämnen, alltså material som kroppen inte stöter bort, lanserats inom sjukvården. Ett exempel är titan som används i benproteser och tandimplantat. Ida Berts forskning går ut på utveckla ännu bättre material. En viktig metod här är att "stråla" material med neutroner för att få fram extremt detaljerad information om hur materialen fungerar och reagerar. Här berättar Ida Berts om den tekniskt avancerade neutronforskningen och hur den kan förändra framtidens materialteknik.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.