Gräva ner, bränna upp eller lägga ut till fåglar att äta. Sätten att hantera de döda är många och varierar i tid och rum. Men de har alla samma viktiga funktioner: att vägleda oss i hur vi ska hantera den döda kroppen och att ge oss utrymme att sörja, för att kunna återvända till vardagen.

I detta avsnitt möter vi arkeologen Liv Nilsson Stutz, som berättar om dödsritualernas betydelse och deras utveckling ända från människans ursprung, via stenålder, bronsålder och järnålder, fram till idag. Vi pratar även om intressanta både äldre och nutida ritualer som open caskets, mumifiering, begravningsstrippor och himmelsbegravningar.

Avsnittets längd: 49 min.

Ingen vill ha ett kalhygge in på knuten. Men det går att behålla en levande skog och samtidigt bedriva lönsamt skogsbruk. Det menar vår gäst Nils Fagerberg. Han forskar om hyggesfritt skogsbruk, där marken alltid är trädbevuxen.

Fördelarna är flera: ökad biologisk mångfald, bättre kolinlagring och ett mer attraktivt landskap. Och det går att få ekonomi i det. Nils har utvecklat en modell som hjälper skogsägare att välja rätt träd att avverka, genom att identifiera vilka som ger störst lönsamhet. Han beskriver sitt arbete, berättar om hur vi historiskt avverkat skog i Sverige och ger tips till den som funderar på hyggesfritt skogsbruk.

Avsnittets längd: 39 min.

När stora händelser och kriser inträffar är det vanligt att konspirationsteorier börjar spridas, vissa mer osannolika än andra. Vad är det egentligen som lockar människor att tro på sådana förklaringar?

Vi möter idéhistorikern Andreas Önnerfors som forskar om detta ämne. Han berättar om de viktigaste ingredienserna i en konspirationsteori, om deras attraktion och om deras historia. Vi tar upp klassiska teorier om bland annat månlandningen, Estoniakatastrofen och franska revolutionen, men även modernare varianter om Coronapandemin, klimatförnekelse och stulna barn. Andreas ger också råd om hur man ska bemöta en person som tror på konspirationsteorier.

Avsnittets längd: 50 min.

Studier visar att många idrottare har ätstörningar eller får inte i sig nog med energi. Det kan leda till exempelvis sämre muskeluppbyggnad, utebliven mens, låga testosteronnivåer, benskörhet och skador.

I detta avsnitt har vi stämt träff med Anna Melin, professor i idrottsvetenskap och expert på frågor om energibrist och träning. Hon berättar om orsakerna till att idrottare äter för lite, hur det påverkar kroppen och hur vi kan vända trenden, med exempelvis mer kunskap om idrottsnutrition. Anna ger råd till tränare, idrottsutövare och föräldrar om hur vi skapar en bra träningsmiljö och vilka tecken på ätstörningar man ska vara vaksam på.

Avsnittets längd: 28 min.

Vid syskonvåld saknas den ömsesidighet som finns i vanliga bråk mellan syskon. Istället är det ena syskonet som ensidigt och systematiskt utövar våld mot det andra.

Vi möter sociologen Veronika Burcar Alm, som forskar om våld i syskonrelationer. Hon berättar om vilken typ av våld det handlar om, hur de utsatta bemöts, vilka konsekvenser det kan ge, och om den ”terrorkänsla” som flera utsatta beskriver. Veronika ger också råd till föräldrar och socialtjänst om hur man kan upptäcka och förhålla sig till syskonvåld.

Avsnittets längd: 35 min.

Vad består blod av? Vad kan en droppe blod säga om vår hälsa? Vi möter Per Nilsson, forskare i immunologi, som lär oss allt om blodets beståndsdelar och uppgifter. Han berättar om koagulering, inflammation och förklarar på detaljnivå vad som händer inuti ett blodkärl när vi får en skada. Per pratar också om hur man inom forskningen arbetar för att minska de reaktioner som sker i blodet när det möter konstgjorda material, som en mekanisk hjärtpump. Avsnittets längd: 32 min.

Skogen är en klimathjälte eftersom den lagrar så mycket koldioxid. Men det går att öka den lagringen ännu mer. Vi möter Johan Bergh, professor i skogsskötsel, som berättar hur vi kan öka skogens klimatnytta. Johan lär oss om fotosyntes, respiration, skogens kolbalans och varför barkborrarna blir allt fler. Vi pratar också om hur skogen påverkas av ett varmare klimat och vilka träslag man bör satsa på. Avsnittets längd: 33 min.

Hur har brottsligheten i Sverige förändrats över tid? Hur har synen på straff sett ut och vad är trenden idag? Vi möter kriminologen Robert Andersson som ger oss en historisk överblick i brott och straff. Han berättar också vad forskningen säger om skärpta straff och vilka insatser som kan förebygga brott. Avsnittets längd: 35 min.

Flera undersökningar visar på svenska elevers bristande läsförmåga. Vad beror den på? Och hur kan den lösas? Vi möter pedagogikprofessorn Linda Fälth, som berättar hur den här trenden kan vändas. Ett sätt är att fokusera mer på att tidigt träna eleverna i att ljuda fram bokstäver och ord, en metod som kallas ”phonics” och som har starkt stöd i forskningen. Vi pratar också om vad blivande lärare bör lära sig mer om, konsekvenserna av otydliga riktlinjer i läroplanen och varför elever bör läsa fysiska böcker i skolan. Avsnittets längd: 28 min.

På en forskningsexpedition 2023 till Landsortsdjupet, Östersjöns djupaste plats, gjordes en förvånande upptäckt: ett omfattande utsläpp av växthusgasen metan. Gasen bubblade intensivt upp ur havets botten och steg mot ytan. Varför sker detta och hur farligt är det? Vi möter en av forskarna på expeditionen, Marcelo Ketzer, som förklarar hur det ligger till. Han berättar också om Östersjöns döda zoner, som är världens största. Avsnittets längd: 32 min.