Fredspodden

I väpnade konflikter är det alltid civila som betalar det högsta priset, samhällen slås sönder och familjer splittras. Internationell humanitär rätt, ofta kallat krigets lagar, reglerar hur parter får agera i krig och är utformade för att skydda människor i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten måste alltid upprätthållas, oavsett vilka parterna är och vad som lett fram till kriget. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelades in den 28 november, pratar vi om krigets lagar och internationell rätt. Följ med oss när vi gräver djupare i frågan: Varför är krigets lagar så viktiga och vad är egentligen tillåtet i krig?

Avsnittet gästas av Helena Sunnegårdh, folkrättsrådgivare på Svenska Röda Korset, som hjälper oss att reda ut begreppen folkrätt, internationell rätt och krigets lagar. Svenska Röda Korset jobbar med att sprida kunskap om den internationella humanitära rätten och har en viktig roll i att vara en opartisk och neutral röst med expertis i ämnet. Fredspodden ringer också upp Fredsakademins fredscoach och Svenska Freds ungdomsdelegat Kandra Wahlgren Eales som tillsammans med Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå är på plats i New York för att bevaka det andra statspartsmötet av FN:s konvention om kärnvapenförbud. Dessutom får du höra om vilka exempel på brott mot folkrätt och krigets lagar som Svenska Freds lyft i Fredspodden tidigare. 

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och den här gången tillsammans med fredscoachen Julia Hansson. Vad innebär det att det finns lagar i krig? Vad händer om man bryter mot den humanitära rätten?  Och varför är det viktigt att det finns lagar i krig? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De senaste åren har vi sett en upptrappning i gatuvåldet och antalet som dött till följd av skjutningar har ökat. Barn i allt yngre åldrar dras in i våldsspiraler som aldrig tycks ha ett slut. Samtidigt har retoriken i den politiska debatten hårdnat. Vi har hört krav på hårdare tag, förhöjda straff och nu senast att militären ska kunna sättas in för att stötta polisen i kampen mot gängkriminalitet. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelades in den 31 oktober, pratar vi om gatuvåldet i Sverige och riskerna med ökad militarisering. Följ med oss när vi gräver djupare i frågan: Hur kan vi arbeta förebyggande, och går det att förebygga våld och eskalering när våldet redan är ett faktum?

Avsnittet gästas av Daniel Diaz, verksamhetsansvarig på Hassela Solidaritet , som berättar om sina erfarenheter av att jobba med barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden. Fredspodden gästas också av Niklas Hägg, medlare från Södertäljes kommuns socialtjänst, som berättar om hur det går att arbeta förebyggande. 

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Vad tänker de om den hårdnade retoriken bland politiker? Hur drabbar gatuvåldet unga i Sverige? Och hur kan vi arbeta förebyggande? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

År 2023 är ännu ett år som slår hårt mot demokratin världen över. Civilsamhället är en grundpelare för demokratin, men dess utrymme krymper i skuggan av hot, hat, censur och alltmer restriktiv lagstiftning. Det är en utveckling som  även drabbat Sverige där indragna medel, och oro för ytterligare indragningar, drabbar civilsamhället, forskning och möjligheten att granska makten. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelades in den 27 september, diskuterar vi den gradvisa inskränkningen av civilsamhällets handlingsutrymme. Följ med oss när vi gräver djupare i frågan: hur påverkar 'shrinking space' samhället och demokratin?

Avsnittet gästas av Natasja Bergström, verksamhetsutvecklare på LSU, som berättar om de utmaningar och hinder ungdomsorganisationer stöter på när de bedriver verksamhet i länder där civilsamhället har minimalt utrymme. Fredspodden gästas också av Sofia Bjersér, från Fredsakademin, och Mattias Irving, från Svenska Freds lokalförening i Stockholm. De båda är nyligen hemkomna efter en tre månader lång resa som följeslagare i Palestina. I podden berättar de om hur förtrycket mot civilsamhället och lokalbefolkning tas i uttryck i det ockuperade Västbanken. 

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Vad tänker de om att utrymmet för civilsamhället minskar världen över?  Vad händer med det demokratiska utrymmet i Sverige? Och hur påverkas möjligheten för fredsrörelsen att vara en tydlig röst för fred, nedrustning och förebyggande arbete? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2023 har varit det dödligaste året på Medelhavet sedan 2017, som följd av bristen på säkra flyktvägar in i Europa. Sfax i Tunisien har blivit en utgångspunkt för många flyktingar som hoppas nå Europa genom att korsa Medelhavet och där har det sedan april inte gått en dag utan att döda kroppar spolats upp på Sfax stränder. Samtidigt har EU tidigare i år enats om en ny, strängare asyl- och migrationspolitik som bland annat innebär hårdare gränskontroller. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelades in den 30 augusti, diskuterar vi gränsövervakning och dess konsekvenser i en allt mer militariserad värld. Vi försöker gå till botten med frågan: hur påverkar ökad militarisering och vapenhandel gränsövervakning?

Avsnittet gästas av Mark Akkerman från den nederländska organisationen Stop Wapenhandel (Stop Arms Trade). Han reder ut bland annat ut begreppet "border militarisation" och  förklarar hur hårdare gränskontroller legitimeras av att migration och flyktingar framställs som  säkerhetshot. Han pratar även om kopplingen mellan gränskontroll och vapenindustrin, samt hur den ökade militariseringen av EU:s gränser har lett till ökat våld mot människor på flykt.

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Vad tänker de kring den ökade militariseringen av EU:s gränser? Hur påverkar EU:s hårdare asyl- och migrationspolitik människor på flykt? Vad är kopplingen mellan vapenindustrin och EU:s gränskontroll? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

Fredspodden görs av Svenska Freds  i samarbete med Fredsakademin.  Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent för detta avsnitt är Agnes Hellström. Läs mer om Fredspodden här. 

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Turkiet och Ungern är de enda länder som ännu inte har ratificerat Sveriges Natoansökan. Det innebär att ett svenskt Natomedlemskap skulle kunna vara ett faktum vilken dag som helst. Fredspodden #32 handlar om ett eventuellt svenskt Natomedlemskap och vi reder ut frågan: vad innebär det egentligen?

Svenska Freds har under hela processen motsatt sig ett svenskt Natomedlemskap och kräver nu bland annat en stark fredspolitik och en nationell lag mot kärnvapen på svenskt territorium. I avsnittet diskuterar vi riskerna med ett Natomedlemskap och hur det bidrar till ökade spänningar, polarisering och militarisering i en tid då vi behöver det motsatta. Vi lyfter också vilka krav Svenska Freds kommer driva för att bland annat säkerställa att Natomedlemskapet inte tillåts urvattna svensk utrikes- och nedrustningspolitik.

I avsnittet besvarar vi även lyssnarnas frågor om Nato och diskuterar hur Svenska Freds kommer att granska det svenska Natomedlemskapet. Vi går genom den kravlista Svenska Freds har formulerat, som bland annat innefattar att inga värnpliktiga ska kunna tvingas att skickas utomlands på Natouppdrag och att svensk vapenexport inte får påverkas av Natomedlemskapet.

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Hur ser de på att ett Natomedlemskap skulle kunna vara ett faktum vilken dag som helst? Vad innebär det att Nato inte har en ‘no first use’-policy? Vad skulle Sverige egentligen ha för skyldigheter i Nato? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

Fredspodden görs av Svenska Freds  i samarbete med Fredsakademin.  Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent för detta avsnitt är Agnes Hellström. Läs mer om Fredspodden här. 

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

AI, det vill säga artificiell intelligens, är på allas läppar, men AI som utvecklas för militärt bruk och för att användas i vapensystem saknas ofta i de politiska diskussionerna. I början av sommaren nåddes vi av nyheten att Geoffrey Hinton, även kallad AI:s gudfader, hade sagt upp sig från Google för att varna för AI-teknik som han själv har varit med och utvecklat. Mer specifikt varnade han för helt autonoma vapensystem, så kallade mördarrobotar, som kan fatta beslut om att bruka dödligt våld utan mänsklig inblandning.

I Fredspodden #31, som spelades in den 20 juni, diskuterar vi vad en mördarrobot egentligen är, vilka risker som finns med militariserad AI och att det redan nu finns exempel på AI som används militärt. Vi frågar oss: vem drabbas av utvecklingen av mördarrobotar?

Avsnittet gästas av Deborah Biniam Solomon, Svenska Freds sakkunniga i frågan om mördarrobotar. Deborah reder ut begreppen, förklarar kopplingen mellan AI och diskriminering och lyfter riskerna med att överlåta beslut om liv och död till en maskin. Vi ringer också upp den palestinska människorättsaktivisten Issa Amro, som lever och verkar i en kontext där AI används för militära syften.

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Hur tänker de kring AI som tillämpas militärt? Varför behövs ett internationellt förbud mot mördarrobotar? Vad är artificiell intelligens egentligen? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

Fredspodden görs av Svenska Freds  i samarbete med Fredsakademin.  Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Agnes Hellström. Läs mer om Fredspodden här. 

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

- Kommer värnpliktiga behöva strida för NATO?

I januari i år meddelade Försvarsmakten att fler omotiverade 18-åringar kommer att behöva göra värnplikt framöver. Det innebär att fler unga som inte vill göra värnplikten kommer att kallas in ändå. De senaste åren har värnpliktsfrågan aktualiserats på flera sätt, inte minst sedan värnplikten återaktiverades 2017. Dessutom väcker den svenska Natoansökan frågor om huruvida värnpliktiga kommer att kunna skickas på utlandsuppdrag framöver. I detta avsnitt som spelades in den 24 maj pratar vi om vapenvägran, som är straffbart, och möter personer som har erfarenhet av att inte vilja bära vapen. Vi lyfter också frågetecken kring frågan: kommer värnpliktiga behöva strida för Nato?

Avsnittet gästas av Magnus Thorn, som har erfarenhet av att bli straffad för att vägra värnplikt. Vi pratar också med Fredrik Eklund, som berättar om sin bakgrund inom försvaret, om sin utlandstjänstgöring i Afghanistan, och om hur han ändrade uppfattning om det militära systemet och ansökte om vapenfri tjänst.

Gästar avsnittet gör också Linnéa Petersson och Viktoria Granath, som tillhör den första årskullen som fyllde i mönstringsunderlaget efter att värnplikten återaktiverades 2017. De berättar om oron över att bli kallad till mönstring mot sin vilja och om att fylla i mönstringsunderlaget utan att fullt ut förstå vad det innebär.

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Hur resonerar de kring risken att värnpliktiga skickas utomlands? Vad innebär vapenfri tjänst? Var kan man vända sig om man har frågor om värnplikten? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

Fredspodden görs av Svenska Freds  i samarbete med Fredsakademin.  Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här. 

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

- Hur hamnade granatgeväret Carl Gustaf i krigets Myanmar?

Under 2022 nåddes vi av rapporter om att militärjuntan i Myanmar använt det svensktillverkade granatgeväret Carl Gustaf i fruktansvärda övergrepp mot civilbefolkningen och motståndsgrupper i landet. Detta trots att Sverige inte har exporterat vapen till Myanmar på flera decennier. Fredspodden #29 spelades in 27 april och handlar om svensk vapenexport där vi tar oss an frågan: hur hamnade granatgeväret Carl Gustaf i krigets Myanmar och i vilka andra väpnade konflikter har svenska vapen dykt upp?

Världen vapenskramlar; fredsforskningsinstitutet SIPRI konstaterade nyligen att de globala militärutgifterna ökar för åttonde året i rad och varnar för att upprustningen utgör ett hot mot den globala säkerheten. 2022 var Sverige ett av de länder som rustade upp mest jämfört med det föregående året. Den internationella vapenhandeln utgör en drivkraft i upprustningsspiralen och Sverige spelar en betydande roll som en av de största vapenexportörerna i världen räknat på per capita.

I det här avsnittet av Fredspodden rätar vi ut frågetecken kring svensk vapenexport samt hur svenska vapen kunde hamna i händerna på Myanmars militärjunta. Till hjälp har vi Linda Åkerström, Svenska Freds policychef, och Kristina Jelmin, Svenska Burmakommitténs verksamhetschef. Gästar avsnittet gör även Helen Buhtoo, ordförande för Karen Swedish Community, som berättar om situationen för civilbefolkningen under militärjuntans förtryck.

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Hur resonerar de kring Sveriges roll i upprustningsspiralen? Varför granskar Svenska Freds svensk vapenexport? Vad gjorde Svenska Freds på Saabs bolagsstämma? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

Fredspodden görs av Svenska Freds  i samarbete med Fredsakademin.  Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här. 

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För 20 år sedan föll bomber över Bagdad efter att en koalition länder, ledd av USA och Storbritannien, invaderat Irak den 20 mars 2003. Eftersom invasionen saknade godkännande från FN:s säkerhetsråd stred den mot folkrätten och konsekvenserna av kriget är påtagliga än idag. Invasionen föregicks av anklagelser om att Saddams Husseins regim hade massförstörelsevapen och därmed utgjorde ett hot mot världsfreden. Dessa anklagelser har aldrig kunnat bevisas. I detta avsnitt av Fredspodden försöker vi gå till botten med frågan: vad ledde fram till invasionen 2003 och varför måste vi prata mer om folkrätt?

Avsnittet gästas av Hans Blix, tidigare utrikesminister, toppdiplomat och chef för FN:s vapeninspektörer i Irak. Hans Blix delar med sig av sina erfarenheter i Irak, vad som ledde fram till invasionen och vilka insatser som hade krävts för att förhindra den. Vi diskuterar vad som egentligen hände 2003, hur situationen ser ut idag och varför institutioner som FN och ramverk som internationell rätt är viktiga byggstenar för att skapa hållbar fred.

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Hur minns de den 20 mars 2003? Varför är det viktigt att  fortsätta stå upp för folkrätten? Vad kan den som vill engagera sig göra? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

Fredspodden görs av Svenska Freds  i samarbete med Fredsakademin.  Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här. 

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Brott mot mänskligheten, fruktansvärt våld mot civila, etnisk rensning och systematisk svält: detta avsnitt av Fredspodden handlar om kriget i Tigray. Det är ett krig vars konsekvenser släckt över en halv miljon civila liv, men som trots det ibland kallats “det bortglömda kriget”. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelas in den 2 mars, försöker vi därför gå till roten med frågan: varför hör vi inte mer om kriget i Tigray? Och hur är situationen i Tigray idag?

Avsnittet gästas av aktivisterna och experterna Judith Kiros och Samuel Girma, som berättar om kriget i Tigray, dess orsaker och konsekvenser. Vi pratar om krigets brutala grymhet och vad det gör med människor, vilka sår det lämnar och vad som behövs för att faktiskt bygga hållbar fred i Tigray. 

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och fredscoachen Karin Hansson. Med i programmet är även Kerstin Bergeå, Svenska Freds ordförande, som tillsammans med programledarna reflekterar kring att Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina gått in på sitt andra år. Vad minns de från den 24 februari 2022 och varför är det viktigt att vi fortsätter göra för att visa solidaritet med Ukraina? Varför är ansvarsutkrävande viktigt för fredsbyggande? Och vad kan vi i Sverige göra för att hjälpa människor i Tigray? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden. 

Fredspodden görs av Svenska Freds och Stockholms Freds i samarbete med Fredsakademin.  Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här. 

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.