En mina kan orsaka att en människa lemlästas eller förlorar sitt liv i ett ögonblick. Långt efter att en väpnad konflikt avslutats ligger minor kvar i marken och drabbar civila i området. Minor gör ingen skillnad på soldater och civila, majoriteten av de som drabbas är civila och hälften av dessa barn. Sedan 1999 är personminor förbjudet enligt internationell lag, något som resulterat i en stark internationell norm mot personminor vilket har bidragit till att minor används mycket mindre. 2025 hotas förbudet, när Finland, Polen och de baltiska länderna meddelar att de kommer att lämna förbudet, även kallat Ottawafördraget, och även i Sverige finns röster som argumenterar för detta.

Varför väljer flera länder att dra sig ur avtalet som förbjuder personminor trots vetskapen om att de drabbar urskillningslöst? Har det verkligen utvecklats moderna personminor som inte är lika farliga som de äldre versionerna? Vad blir konsekvenserna av att länder återigen kan börja använda personminor? Och varför är det så viktigt att personminor fortsatt är förbjudna enligt internationell lag? Det är frågor vi söker svar på när Fredspodden spelas in den 23 april 2025.

Fredspodden gästas av Roosa Helenius från den globala kampanjen mot minor i Finland (ICBL) och av Zoran Ješić, som själv drabbades av en personmina för lite mer än 25 år sedan och nu är chef för organisationen UDAS som stödjer människor som har drabbats av personminor i Bosnien och Hercegovina. Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, sakkunnig på Svenska Freds.

Inbördeskriget i Syrien bröt ut 2011 i samband med att den s.k. “arabiska våren” nådde Syrien - en omfattande proteströrelse som krävde ett slut på det auktoritära styret. Kriget kom att bli fruktansvärt blodigt och när det var som värst rapporterades det om fasansfulla krigsbrott som tortyr, utomrättsliga avrättningar och Assad-regimens användning av kemvapen. Men den 8:e december 2024 såg Syrien för första gången på över 50 år en strimma hopp då Assad lämnade landet efter en lyckad offensiv mot Damaskus ledd av rebellgruppen HTS (Hayat Tahrir al-Sham). 

Vad kommer Assad-regimens fall innebära för Syriens framtid? Vad krävs för att uppnå hållbar fred och demokrati? Hur ska landet kunna enas efter så lång tid av blodigt våld? Och hur ska ansvariga ställas inför rätta? 

Fredspoddden gästas av Edgar Mannheimer, journalist med djup förankring i Mellanösterns kultur, historia och politik samt Saeed Alnahhal, som innan den arabiska våren arbetade på den statliga nyhetsbyrån i Syrien för att sedan tvingas fly till Sverige där han började arbeta som reporter. Avsnittet spelades in den 4:e mars 2025.

Donald Jr. Trump är återigen tillbaka i Vita huset då han för ungefär en månad sedan svors in som USA:s 47:e president. Denna period har av många betraktats som osäker och oförutsägbar, främst på grund av Trumps häpnadsväckande uttalanden. 

USA som betraktas som en stormakt med världens största och komplexa militär och har därför ett oerhört stort inflytande på den globala arenan. Till exempel är de väpnade konflikterna i Mellanöstern och Rysslands krig mot Ukraina högst influerade av USA:s agerande och stöd. 

Trumps tillträde vid makten är karaktäriserad av en oförutsägbar ledarstil och kontroversiell retorik vilket väcker många frågor. Vad kommer Trumps tillträde till makten att innebära för omvärlden? Hur kan de olika internationella konflikterna komma att påverkas av maktskiftet? Hur kommer Sverige, som är medlemsland i NATO och har ett DCA-avtal med USA, att påverkas under de kommande fyra åren?

Del 2 gästas av Frida Stranne, USA-expert och docent i Freds- och utvecklingsforskning och lektor vid Högskolan i Halmstad. Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, sakkunnig på Svenska Freds. 

Donald Jr. Trump är återigen tillbaka i Vita huset då han för ungefär en månad sedan svors in som USA:s 47:e president. Denna period har av många betraktats som osäker och oförutsägbar, främst på grund av Trumps häpnadsväckande uttalanden. 

USA som betraktas som en stormakt med världens största och komplexa militär och har därför ett oerhört stort inflytande på den globala arenan. Till exempel är de väpnade konflikterna i Mellanöstern och Rysslands krig mot Ukraina högst influerade av USA:s agerande och stöd. 

Trumps tillträde vid makten är karaktäriserad av en oförutsägbar ledarstil och kontroversiell retorik vilket väcker många frågor. Vad kommer Trumps tillträde till makten att innebära för omvärlden? Hur kan de olika internationella konflikterna komma att påverkas av maktskiftet? Hur kommer Sverige, som är medlemsland i NATO och har ett DCA-avtal med USA, att påverkas under de kommande fyra åren?

I del 1 gästas Fredspodden av Annika Söder, diplomat, medlare och fd kabinettssekreterare. Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, sakkunnig på Svenska Freds. 

Under 2024 har världens, och inte minst Sveriges, militära fokus riktats allt mer till den yttre rymden. Sveriges försvarsminister Pål Jonson benämner rymden som “dagens och framtidens slagfält” och USA varnar för ryska ambitioner att placera kärnvapen i rymden. Samtidigt som makthavare vänder sina blickar mot ett nytt “slagfält” bevittnar vi pågående humanitära katastrofer på jorden såsom krig, klimatförändringar och svält. 

Hur används egentligen rymden idag och hur regleras staters närvaro i rymden av internationella lagar? Vad innebär beväpning av rymden och vilka risker kan vi se med detta? Det är frågor vi söker svar på när Fredspodden spelas in den 16 januari.  

Avsnittet gästas av Nivedita Raju, senior forskare på fredsforskningsinstitutet SIPRI, med expertkunskap om rymden, som berättar om hur rymden används idag, vilka hot som finns och hur vi kan tänkas påverkas av dessa. Även den internationella rätten och varför vi bör prata om dessa frågor diskuteras.

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, sakkunnig på Svenska Freds. 

Den internationella domstolen i Haag (ICJ) och Internationella Brottmålsdomstolen (ICC) har diskuterats flitigt under det senaste året, inte minst på grund av att ICJ utreder Israel för folkmord och då ICC uträttat arresteringsorder för bland annat Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.

Att ställa ansvariga inför rätta för brott mot internationell rätt är en central del för rättvisa och hållbar fred, och där spelar de internationella domstolarna en avgörande roll. 

Men, vad är egentligen skillnaden mellan ICJ och ICC? Vilka möjligheter och utmaningar finns i att ställa ansvariga inför rätta? Och vad krävs egentligen för att dömas för medskyldighet till folkmord? Det är frågor vi söker svar på när Fredspodden spelas in den 12 december 2024.

Gästar avsnittet gör Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet och Kerstin Bergeå, ordförande på Svenska freds. 

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, sakkunnig på Svenska Freds. 

I augusti 1945 släppte USA atombomber över Hiroshima och Nagasaki. Runt 200 000 mäniskor dödades. I efterdyningarna av bomberna och kalla krigets spänningar blev kärnvapen närmare ett globalt tabu. Människor världen över tog ställning för nedrustning, mot kärnvapen.

I Sverige såväl som globalt ser vi hur normaliseringen av dessa massförstörelsevapen urholkar tabut och leder oss närmare en värld av upprustning och hot om användandet av kärnvapen. Att Nobels fredspris tilldelas Nihon Hidankyo är ett viktigt ställningstagande, i en värld där organisationens arbete kanske är viktigare än någonsin. När Fredspodden spelas in den 29 oktober, riktar vi därför blicken till de verkliga humanitära effekterna av kärnvapen och organisationen Nihon Hidankyo. 

Avsnittet gästas av Gabriella Irsten, sakkunnig om kärnvapen på Svenska Freds, som berättar om kärnvapens faktiska konsekvenser och den skiftande retoriken och normaliserandet av dessa. Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, sakkunnig på Svenska Freds.

Studenters organisering mot förtryck och våld har varit ett kraftfullt sätt att sätta press och driva igenom förändring; från 40-talets tyska motståndsgrupp, vita rosen, till studentprotester mot kriget i Vietnam har ungas engagemang haft ett viktig avtryck. För att protestera mot Israels krig mot Gaza har studenter världen över genomfört tältprotester utanför sina universitet, och så även i Sverige. Vad är anledningen till att studenter protesterar vid svenska universitet nu? Hur ser deras krav ut? Och varför är det viktigt att skapa ytor för ungas engagemang och delaktighet? Det är frågor som vi söker svar på i Fredspodden som spelades in den 14 juni 2024.

Avsnittet gästas av Ayla Ndounou, som är del av protesterna i Lund, och Max Popovski, som är del av protesterna i Göteborg. De båda befinner sig på plats utanför Sveriges riksdag där de nyligen inlett nya tältprotester. I avsnittet berättar de om läget på plats, hur protesterna sett ut i Lund respektive Göteborg, och varför de nu valt att inleda protester utanför riksdagen. 

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, tillsammans med Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå. Vad tänker de om studentprotesterna? Hur kan protesterna bidra till att sätta press på Israel att stoppa sin krigföring? Och på vilka sätt har Svenska Freds genom Fredsakademin arbetat med att öka ungas delaktighet?  Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

I det här specialavsnittet av Fredspodden är Svenska Freds på Östersjöns mingligaste “hangarfartyg” Gotland och på plats på den årliga politikerveckan i Visby, Almedalsveckan.

När avsnittet spelas in den 26 juni 2024 befinner vi oss i vimlet där vi har sett diverse politiker, nyfikna medborgare och otaliga utställare. Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå och vikarierande programledare tillika Svenska Freds kommunikatör Linnéa Petersson berättar om stämningen på Almedalen och varför det är viktigt att vara med och delta i samtal och nätverka. 

Gästar avsnittet gör Mariancila Kim, som varit med och startat Svenska Freds Gotland under våren. Varför startades fredsgruppen på Gotland och vad gör de på Almedalsveckan? Hur påverkar militära aktiviteter på Gotland vardagen för gotlänningar och hur går egentligen snacket om Nato och DCA där?  

Det brutala inbördeskriget i Sudan har pågått i över ett år och tusentals människor har skadats och dödats. Landet står inför en omfattande svältkatastrof då tillgången till livsavgörande resurser, såsom mat, vatten och medicin, är nära obefintlig. Den interna flyktingkatastrofen i Sudan beräknas nu vara den största i världen. FN varnar för att flera av de våldsamma attackerna som genomförts kan utgöra folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Trots det pratar vi lite om vad som händer i Sudan. När Fredspodden spelas in den 14 juni 2024 riktar vi därför blicken mot Sudan och vad vi kan göra för att få stopp på våldet. 

Avsnittet gästas av Johan Brosché, forskare i fred och konflikt på Uppsala universitet, som berättar om bakgrunden till konflikten och den svältkatastrof som Sudan står inför. Han förklarar också hur det som sker i Sudan just nu relaterar till det 50 år långa inbördeskrig som präglade Sudan i många decennier. Gästar avsnittet gör också den sudanesiska aktivisten Imad Adam som berättar om hur ickevåldsrörelsen, som han är del av, lyckades störta den sittande diktatorn Omar al Bashir 2019 efter långvariga folkliga protester.

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, tillsammans med Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå. Vad tänker de om att vi inte pratar mer om Sudan? Hur kan vi förstå svält som vapen i krig? Och vilken betydelse spelar ickevåld i kampen för hållbar fred?  Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.