
Sign up to save your podcasts
Or


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
En mina kan orsaka att en människa lemlästas eller förlorar sitt liv i ett ögonblick. Långt efter att en väpnad konflikt avslutats ligger minor kvar i marken och drabbar civila i området. Minor gör ingen skillnad på soldater och civila, majoriteten av de som drabbas är civila och hälften av dessa barn. Sedan 1999 är personminor förbjudet enligt internationell lag, något som resulterat i en stark internationell norm mot personminor vilket har bidragit till att minor används mycket mindre. 2025 hotas förbudet, när Finland, Polen och de baltiska länderna meddelar att de kommer att lämna förbudet, även kallat Ottawafördraget, och även i Sverige finns röster som argumenterar för detta.
Varför väljer flera länder att dra sig ur avtalet som förbjuder personminor trots vetskapen om att de drabbar urskillningslöst? Har det verkligen utvecklats moderna personminor som inte är lika farliga som de äldre versionerna? Vad blir konsekvenserna av att länder återigen kan börja använda personminor? Och varför är det så viktigt att personminor fortsatt är förbjudna enligt internationell lag? Det är frågor vi söker svar på när Fredspodden spelas in den 23 april 2025.
Fredspodden gästas av Roosa Helenius från den globala kampanjen mot minor i Finland (ICBL) och av Zoran Ješić, som själv drabbades av en personmina för lite mer än 25 år sedan och nu är chef för organisationen UDAS som stödjer människor som har drabbats av personminor i Bosnien och Hercegovina. Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, sakkunnig på Svenska Freds.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Inbördeskriget i Syrien bröt ut 2011 i samband med att den s.k. “arabiska våren” nådde Syrien - en omfattande proteströrelse som krävde ett slut på det auktoritära styret. Kriget kom att bli fruktansvärt blodigt och när det var som värst rapporterades det om fasansfulla krigsbrott som tortyr, utomrättsliga avrättningar och Assad-regimens användning av kemvapen. Men den 8:e december 2024 såg Syrien för första gången på över 50 år en strimma hopp då Assad lämnade landet efter en lyckad offensiv mot Damaskus ledd av rebellgruppen HTS (Hayat Tahrir al-Sham).
Vad kommer Assad-regimens fall innebära för Syriens framtid? Vad krävs för att uppnå hållbar fred och demokrati? Hur ska landet kunna enas efter så lång tid av blodigt våld? Och hur ska ansvariga ställas inför rätta?
Fredspoddden gästas av Edgar Mannheimer, journalist med djup förankring i Mellanösterns kultur, historia och politik samt Saeed Alnahhal, som innan den arabiska våren arbetade på den statliga nyhetsbyrån i Syrien för att sedan tvingas fly till Sverige där han började arbeta som reporter. Avsnittet spelades in den 4:e mars 2025.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Donald Jr. Trump är återigen tillbaka i Vita huset då han för ungefär en månad sedan svors in som USA:s 47:e president. Denna period har av många betraktats som osäker och oförutsägbar, främst på grund av Trumps häpnadsväckande uttalanden.
USA som betraktas som en stormakt med världens största och komplexa militär och har därför ett oerhört stort inflytande på den globala arenan. Till exempel är de väpnade konflikterna i Mellanöstern och Rysslands krig mot Ukraina högst influerade av USA:s agerande och stöd.
Trumps tillträde vid makten är karaktäriserad av en oförutsägbar ledarstil och kontroversiell retorik vilket väcker många frågor. Vad kommer Trumps tillträde till makten att innebära för omvärlden? Hur kan de olika internationella konflikterna komma att påverkas av maktskiftet? Hur kommer Sverige, som är medlemsland i NATO och har ett DCA-avtal med USA, att påverkas under de kommande fyra åren?
Del 2 gästas av Frida Stranne, USA-expert och docent i Freds- och utvecklingsforskning och lektor vid Högskolan i Halmstad. Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, sakkunnig på Svenska Freds.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Donald Jr. Trump är återigen tillbaka i Vita huset då han för ungefär en månad sedan svors in som USA:s 47:e president. Denna period har av många betraktats som osäker och oförutsägbar, främst på grund av Trumps häpnadsväckande uttalanden.
USA som betraktas som en stormakt med världens största och komplexa militär och har därför ett oerhört stort inflytande på den globala arenan. Till exempel är de väpnade konflikterna i Mellanöstern och Rysslands krig mot Ukraina högst influerade av USA:s agerande och stöd.
Trumps tillträde vid makten är karaktäriserad av en oförutsägbar ledarstil och kontroversiell retorik vilket väcker många frågor. Vad kommer Trumps tillträde till makten att innebära för omvärlden? Hur kan de olika internationella konflikterna komma att påverkas av maktskiftet? Hur kommer Sverige, som är medlemsland i NATO och har ett DCA-avtal med USA, att påverkas under de kommande fyra åren?
I del 1 gästas Fredspodden av Annika Söder, diplomat, medlare och fd kabinettssekreterare. Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, sakkunnig på Svenska Freds.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Under 2024 har världens, och inte minst Sveriges, militära fokus riktats allt mer till den yttre rymden. Sveriges försvarsminister Pål Jonson benämner rymden som “dagens och framtidens slagfält” och USA varnar för ryska ambitioner att placera kärnvapen i rymden. Samtidigt som makthavare vänder sina blickar mot ett nytt “slagfält” bevittnar vi pågående humanitära katastrofer på jorden såsom krig, klimatförändringar och svält.
Hur används egentligen rymden idag och hur regleras staters närvaro i rymden av internationella lagar? Vad innebär beväpning av rymden och vilka risker kan vi se med detta? Det är frågor vi söker svar på när Fredspodden spelas in den 16 januari.
Avsnittet gästas av Nivedita Raju, senior forskare på fredsforskningsinstitutet SIPRI, med expertkunskap om rymden, som berättar om hur rymden används idag, vilka hot som finns och hur vi kan tänkas påverkas av dessa. Även den internationella rätten och varför vi bör prata om dessa frågor diskuteras.
Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, sakkunnig på Svenska Freds.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Den internationella domstolen i Haag (ICJ) och Internationella Brottmålsdomstolen (ICC) har diskuterats flitigt under det senaste året, inte minst på grund av att ICJ utreder Israel för folkmord och då ICC uträttat arresteringsorder för bland annat Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.
Att ställa ansvariga inför rätta för brott mot internationell rätt är en central del för rättvisa och hållbar fred, och där spelar de internationella domstolarna en avgörande roll.
Men, vad är egentligen skillnaden mellan ICJ och ICC? Vilka möjligheter och utmaningar finns i att ställa ansvariga inför rätta? Och vad krävs egentligen för att dömas för medskyldighet till folkmord? Det är frågor vi söker svar på när Fredspodden spelas in den 12 december 2024.
Gästar avsnittet gör Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet och Kerstin Bergeå, ordförande på Svenska freds.
Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, sakkunnig på Svenska Freds.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
From the publisher's feed
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

60 Listeners

10 Listeners

50 Listeners

1 Listeners

3 Listeners

8 Listeners

6 Listeners

14 Listeners

2 Listeners

3 Listeners