Den internationella domstolen i Haag (ICJ) och Internationella Brottmålsdomstolen (ICC) har diskuterats flitigt under det senaste året, inte minst på grund av att ICJ utreder Israel för folkmord och då ICC uträttat arresteringsorder för bland annat Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.

Att ställa ansvariga inför rätta för brott mot internationell rätt är en central del för rättvisa och hållbar fred, och där spelar de internationella domstolarna en avgörande roll. 

Men, vad är egentligen skillnaden mellan ICJ och ICC? Vilka möjligheter och utmaningar finns i att ställa ansvariga inför rätta? Och vad krävs egentligen för att dömas för medskyldighet till folkmord? Det är frågor vi söker svar på när Fredspodden spelas in den 12 december 2024.

Gästar avsnittet gör Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet och Kerstin Bergeå, ordförande på Svenska freds. 

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, sakkunnig på Svenska Freds. 

I augusti 1945 släppte USA atombomber över Hiroshima och Nagasaki. Runt 200 000 mäniskor dödades. I efterdyningarna av bomberna och kalla krigets spänningar blev kärnvapen närmare ett globalt tabu. Människor världen över tog ställning för nedrustning, mot kärnvapen.

I Sverige såväl som globalt ser vi hur normaliseringen av dessa massförstörelsevapen urholkar tabut och leder oss närmare en värld av upprustning och hot om användandet av kärnvapen. Att Nobels fredspris tilldelas Nihon Hidankyo är ett viktigt ställningstagande, i en värld där organisationens arbete kanske är viktigare än någonsin. När Fredspodden spelas in den 29 oktober, riktar vi därför blicken till de verkliga humanitära effekterna av kärnvapen och organisationen Nihon Hidankyo. 

Avsnittet gästas av Gabriella Irsten, sakkunnig om kärnvapen på Svenska Freds, som berättar om kärnvapens faktiska konsekvenser och den skiftande retoriken och normaliserandet av dessa. Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, sakkunnig på Svenska Freds.

Studenters organisering mot förtryck och våld har varit ett kraftfullt sätt att sätta press och driva igenom förändring; från 40-talets tyska motståndsgrupp, vita rosen, till studentprotester mot kriget i Vietnam har ungas engagemang haft ett viktig avtryck. För att protestera mot Israels krig mot Gaza har studenter världen över genomfört tältprotester utanför sina universitet, och så även i Sverige. Vad är anledningen till att studenter protesterar vid svenska universitet nu? Hur ser deras krav ut? Och varför är det viktigt att skapa ytor för ungas engagemang och delaktighet? Det är frågor som vi söker svar på i Fredspodden som spelades in den 14 juni 2024.

Avsnittet gästas av Ayla Ndounou, som är del av protesterna i Lund, och Max Popovski, som är del av protesterna i Göteborg. De båda befinner sig på plats utanför Sveriges riksdag där de nyligen inlett nya tältprotester. I avsnittet berättar de om läget på plats, hur protesterna sett ut i Lund respektive Göteborg, och varför de nu valt att inleda protester utanför riksdagen. 

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, tillsammans med Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå. Vad tänker de om studentprotesterna? Hur kan protesterna bidra till att sätta press på Israel att stoppa sin krigföring? Och på vilka sätt har Svenska Freds genom Fredsakademin arbetat med att öka ungas delaktighet?  Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

I det här specialavsnittet av Fredspodden är Svenska Freds på Östersjöns mingligaste “hangarfartyg” Gotland och på plats på den årliga politikerveckan i Visby, Almedalsveckan.

När avsnittet spelas in den 26 juni 2024 befinner vi oss i vimlet där vi har sett diverse politiker, nyfikna medborgare och otaliga utställare. Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå och vikarierande programledare tillika Svenska Freds kommunikatör Linnéa Petersson berättar om stämningen på Almedalen och varför det är viktigt att vara med och delta i samtal och nätverka. 

Gästar avsnittet gör Mariancila Kim, som varit med och startat Svenska Freds Gotland under våren. Varför startades fredsgruppen på Gotland och vad gör de på Almedalsveckan? Hur påverkar militära aktiviteter på Gotland vardagen för gotlänningar och hur går egentligen snacket om Nato och DCA där?  

Det brutala inbördeskriget i Sudan har pågått i över ett år och tusentals människor har skadats och dödats. Landet står inför en omfattande svältkatastrof då tillgången till livsavgörande resurser, såsom mat, vatten och medicin, är nära obefintlig. Den interna flyktingkatastrofen i Sudan beräknas nu vara den största i världen. FN varnar för att flera av de våldsamma attackerna som genomförts kan utgöra folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Trots det pratar vi lite om vad som händer i Sudan. När Fredspodden spelas in den 14 juni 2024 riktar vi därför blicken mot Sudan och vad vi kan göra för att få stopp på våldet. 

Avsnittet gästas av Johan Brosché, forskare i fred och konflikt på Uppsala universitet, som berättar om bakgrunden till konflikten och den svältkatastrof som Sudan står inför. Han förklarar också hur det som sker i Sudan just nu relaterar till det 50 år långa inbördeskrig som präglade Sudan i många decennier. Gästar avsnittet gör också den sudanesiska aktivisten Imad Adam som berättar om hur ickevåldsrörelsen, som han är del av, lyckades störta den sittande diktatorn Omar al Bashir 2019 efter långvariga folkliga protester.

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, tillsammans med Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå. Vad tänker de om att vi inte pratar mer om Sudan? Hur kan vi förstå svält som vapen i krig? Och vilken betydelse spelar ickevåld i kampen för hållbar fred?  Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

I urminnes tider har människan funderat på den moraliska och etiska aspekten av att döda. När och om det någonsin är rättfärdigat att döda har återkommande behandlats i litteratur, film, religiösa samfund och rättssystem. Men hur ses frågan egentligen inom militären? Under värnpliktens militära grundutbildning tränas unga, både psykiskt och fysiskt, i att använda dödligt våld som ses som juridiskt och moraliskt rättfärdigat. Samtidigt är det inte ovanligt att soldater missbrukar sin makt och använder grymma metoder mot såväl stridande som civila i krig. Vart går egentligen gränsen mellan det legala och illegala våldet? Hur förbereds soldater för strid? Och hur påverkar det samhället i stort? Det är frågor vi söker svar på när Fredspodden spelas in den 29 maj 2024. 

Avsnittet gästas av Håkan Silverup, doktorand i sociologi och officer i svenska Försvarsmakten, som forskar om socialisering av militärt dödligt våld. Han berättar om hur våldet struktureras som en del av samhället, vilka processer som används för att träna soldater i att använda dödligt våld och hur detta tar sig i uttryck i nutida och historiska krig, bland annat Rysslands krig mot Ukraina. Avsnittet gästas också av Karin Hansson, fredscoach, som skrivit uppsats om plikten att eventuellt behöva dö eller döda för sin nation som dagens unga ställs inför. I avsnittet berättar hon om vad krigsplacerade värnpliktiga tänker kring plikten, och hur de påverkats av både Rysslands invasion av Ukraina och Sveriges anslutning till Nato.

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, tillsammans med Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå. Vad tänker de om att träna människor i att bruka dödligt våld? Vilka risker finns med att tränas i att använda dödligt våld? Och kan alla verkligen lära sig att döda?  Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

I snart tre decennier har Demokratiska Republiken Kongo präglats av krig och miljontals människor har dött till följd av den väpnade konflikten. I den östra delen av landet har det i mer än 20 år varit oroligheter och mer än 100 väpnade grupper är nu aktiva i området.  Flera av dessa grupper är ansvariga för både krigsbrott och brott mot mänskliga rättigheter då det rapporteras om massakrar, brutala mord och utbrett sexuellt våld. Samtidigt pågår en humanitär katastrof i landet där 8,5 miljoner människor drivits från sina hem och saknar tillgång till sjukvård och mat. Trots detta rapporteras det väldigt lite om konflikten i Kongo. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelades in den 23 april 2024 , belyser vi kriget i Kongo och bakgrunden till konflikten. 

Avsnittet gästas av  Jonny Hogg, strategiansvarig för Demokratiska Republiken Kongo på FBA, som redogör hur konfliktmineraler påverkar det väpnade våldet i Kongo. Tresor Singbo, grundare av organisationen Hope for Kinshasa, gästar också avsnittet för att berätta om Kongos koloniala historia av exploatering och det våld som följt efter det. Dessutom får du höra Svenska Freds praktikanter Elsa Wetter och Elin Diaz berätta om deras tankar om Kongo och deras viktiga arbete på Svenska Freds under våren. 

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, tillsammans med Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå. Varför rapporteras det så lite om konflikten i Kongo? Hur relaterar konfliktmineralerna till det väpnade våldet? På vilket sätt har kolonialism och exploatering bidragit till den långtgående konflikten? Och vad kan vi göra för att stoppa våldet i Kongo?  Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

I december 2023 undertecknade Sverige och USA ett bilateralt militäravtal, ett så kallat Defence Cooperation Agreement (DCA), som kommer behandlas av riksdagen 2024. DCA- avtalet ger USA tillgång till 17 svenska militäranläggningar och möjlighet att förhandslagna militär utrustning i Sverige. Till skillnad från liknande bilaterala militäravtal som USA har med andra nordiska länder så innehåller Sveriges DCA-avtal inga förbehåll mot lagring av kärn­vapen på svenskt territorium. Samtidigt har debatten kring avtalet varit mycket liten och vad DCA-avtalet egentligen innebär har inte grundligt diskuterats. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelades in den 26 mars, reder vi ut vad DCA-avtalet egentligen innebär och vilka konsekvenser som kan följa med avtalet.

Avsnittet gästas av Gabriella Irsten, sakkunnig på Svenska Freds, som berättar om riskerna med DCA-avtalet och vad Svenska Freds lyft fram för kritik mot avtalet. Andrés Inki Jónsson, riksdagsledamot i det isländska parlament, gästar  avsnittet för att berätta om Islands liknande militära avtal med USA och hur landets utrikes- och inrikespolitik påverkats. Dessutom får du höra en av Japans främsta fredsavtivister, Yamashiro Hiroji som engagerar sig mot de amerikanska militärbaserna på Okinawa i Japan, berätta om vad amerikansk närvaro kan komma att innebära också i Sverige. 

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, tillsammans med Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå.  Hur relaterar DCA-avtalet till Natomedlemskapet? Vad betyder det att amerikanska soldater i Sverige har immunitet? Och kan USA placera kärnvapen på svensk territorium? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

I över fyra månader har israelisk militär urskillningslöst bombat Gaza, en liten remsa hem till över två miljoner människor, och utövat kollektiv bestraffning av det palestinska folket genom att upprätthålla en total luft-, land- och sjöblockad. Det har också gått fyra månader sedan Hamas brutala attack mot civila män, kvinnor och barn i Israel den 7 oktober 2023. I Gaza är den humanitära katastrofen nästintill oöverskådlig. Civilbefolkningen saknar livsavgörande resurser och det vittnas om barn som amputeras utan bedövning  och människor som tvingas äta djurfoder för att överleva. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelades in den 22 februari, diskuterar vi den akuta humanitära situationen i Gaza. 

Avsnittet gästas av Johan Schaar, expert på biståndsfrågor i Palestina, som berättar om vikten av ett fungerande UNRWA och konsekvenser av det indragna stödet. Linda Åkerström, policychef på Svenska Freds och sakkunnig inom vapenexport, gästar också avsnittet och reder ut hur den svenska vapenhandeln med Israel ser ut. I avsnittet får vi även höra Redwan Barakas starka berättelser om sin vardag som sjukvårdare i Gaza. 

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, tillsammans med Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå. Hur stoppar vi kriget och den massiva humanitära katastrofen i Gaza? Vad är konsekvenserna av det indragna UNRWA-stödet för den palestinska befolkningen? Och varför måste Sveriges vapenhandel med Israel upphöra? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

Den senaste tiden har frågan om ett svenskt Natomedlemskap återigen hamnat högt på agendan, detta efter att Turkiets parlament efter många månader röstat för att godkänna Sveriges Natoansökan och släppa in Sverige i alliansen. Natodebatten har till stor del kretsat kring huruvida Turkiet och Ungern kommer att ratificera Sveriges ansökan, och när så kommer att ske. Det som däremot tycks glömmas bort i debatten är hur ett medlemskap i en kärnvapenallians faktiskt kommer att påverka Sverige och Sveriges försvars-och säkerhetspolitik. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelades in den 30 januari, diskuterar vi vad Sverige i Nato egentligen innebär och vilka konsekvenser ett medlemskap medför.  Avsnittet gästas av Ian Davis från Natowatch som berättar om de utmaningar som finns med att bevaka Nato. Ian Davis pratar också om bristen på transparens inom Nato samt på vilka sätt civilsamhället kan granska Nato. I avsnittet berättar vi också om  Svenska Freds  nya rapport ”Sverige i Nato” och några av de slutsatser rapporten landar i.  Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, tillsammans med Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå.  Vad innebär egentligen Sverige i Nato? Är Sverige redo för att alliera sig med Erdogan? Och kommer amerikansk militär få tillgång till svenska militärbaser?  Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.