Gränslöst

Vad har Beyoncé och Stefan Löfvén som gemensam nämnare? Ja, dagens avsnitt av Gränslöst ger dig möjligen en ledtråd. Idag pratar vi feminism och jämställdhet med Gränslöst-panelen.

Gränslöst tar tempen på Norrlands största stad Umeå, som vill växa från 120 000 invånare till 200 000 innan år 2050. Är det ens möjligt? Före detta Pajalaborna Mervi Erkheikki och Emil Enbuska samtalar om kulturhuset Väven som nästan kostade 1 miljard - var det värt det? Reporter: Annika Lantto

Gränslöst tar tempen på Norrlands största stad Umeå, som vill växa från 120 000 invånare till 200 000 innan år 2050. Är det ens möjligt? Före detta Pajalaborna Mervi Erkheikki och Emil Enbuska samtalar om kulturhuset Väven som nästan kostade 1 miljard - var det värt det? Norrlannin isoin kaupunki on Uumaja ja sinne rakennettiin muutama vuosi sitten uuen kulttuuritalon. Hintalappu: melkein miljardi. Oliko se sen väärti? kysyy Mervi Erkheikki ja Emil Enbuska

22- åriga Sanne Brännström från Pello visste redan som liten att Tornedalen är stället där hon trivs bäst. Nu läser hon till naturturismutvecklare. Gränslöstpanelen diskuterar om varför man lika gärna kan bo i Anttis som i Stockholm. Programledare och Reporter: Annika Lantto

22- åriga Sanne Brännström från Pello visste redan som liten att Tornedalen är stället där hon trivs bäst. Nu läser hon till naturturismutvecklare. Gränslöstpanelen diskuterar om varför man lika gärna kan bo i Anttis som i Stockholm. 22-vuotias Sanne Brännström Pellosta tiesi jo nuorena, ette hänelle kotiseutu Tornionlaaksossa on se paikka missä hän viihtyy parhaiten. Nyt hän opiskelee luonnonturismikehittäjäksi ja uskoo, ette syrjäseudulla on kestävämpi elää ko kaupungissa. Gränslöstpaneeli keskustelee miksi kaupunki on normi, ja miksi yhtä hyvin saattaa asua Anttiksessa ko Tukholmassa.

Norrbotten har tagit emot tusentals nyanlända, men hur får vi med dessa människor i vårt samhälle? / Norrbotteni oon ottanu vasthaan tuhansia pakolaisia, mutta kunka saaja heät myötä yhteiskunthaan?

För att klara av arbetet med asylsökande och ensamkommande flyktingbarn har Pajala kommun fått över 19 miljoner kronor. Vi besöker Britt Marie Veräjä och frågar hur pengarna har använts.Fotbollstränaren Peter Emanuelsson har i tio års tid tränat både tjejer och killar från olika länder. Hur fungerar det och kan fotboll hjälpa människor in till samhället?Vi får även närvara vid dop ceremoni som ägde rum i Pajala pingstkyrka ihelgen. Sex nya medlemmar från olika länder döptes. Ette selvitä työstä asyylihakijoitten ja pakolais lapsitten kans oon Pajalan kunta saanu yli 19 miljoonaa kruunua. Käymä Britt Marie Veräjän tykönä kysymässä kunka nämät rahat oon käytetty. Jalkapalloträänari Peter Emanuelsson oon jo kymmenen vuotta träänanu tyttäriä ja poikia eri maista. Kunka se toimii ja saattaako jalkapallo olla yks malli ette saaja nämät ihmiset myötä meän yhteiskunthaan?Saama kansa olla myötä kastejuhlassa ko Pajalan helluntaiseurakunnassa kastethiin pyhänä kuus uutta jäsetä eri maista.

Hur är det att bo flera generationer på samma går det tar vi reda på i dag / Minkälaista se oon ette asua useampi polvi samala kartanolla, siittä otama tänäpänä selvää.

Pesulas gård i Kukkola drivs nu i tredje generationer när sonen Per tog över lantbruket. Pers mamma Eva Pesula berättar hur det var att bo tillsammans med sina svärföräldrar och hur det är idag att bo nästgårds med sonen Per och hans familj. Vi ringer några lyssnare som får berätta sina egna erfarenheter om att bo flera generationer på samma gård. och sist men inte minst besöker vi Heidi Pantsar som lever sin dröm i Alposjärvi. Att få jobba med djuren ger mig så mycket. Jag är tacksam att jag får leva på det här viset, säger Heidi.Pesulan maanpruukia Kukkolassa pyöritethään jo kolmannessa polvessa ko poika Per Pesula otti yli navetan. Pärin mamma Eva Pesula kertoo kunka soli ette asua yhessä hänen svärföräldraritten kansa ja kunka son tänäpänä ko hänen poika Pär perheihneen assuu aivan vieressä.Soitama kansa kuuntelijoile joila oon omia kokemuksia tästä ette asua useampi polvi samala kartanolla. Ja viimisenä käymä Heidi Pantsarin tykönä joka ellää ommaa unelmaa Alposjärvelä. Ette saaja hoitaa elukoita antaa mulle paljon. Mie olen kiitolinen ette saan ellää täälä mallin, sannoo Heidi.

Gällivarekillarna Ingemar Backman och Johan Olofsson sköter Pullinki numera. / Jällivaaran pojat Ingemar Backman ja Johan Olofsson pyörittävä nykysin Pullinkia.

Vi besöker även stallet i Pajala som är i ekonomisk knipa. Av 16 hästboxplatser är 12 tomma. Vi har för få elever och många har flyttat sedan gruvan gick i konkurs, säger Linnea Svartz som har två hästar på stallet.Käymä kans Pajalan tallila joka oon nyt ekonoomisessa kriisissä. Taillissa on 16 hevoskarsinaa ja niistä 12 oon tyhjinä. Meilä oon liian vähän oppihlaita ja moni oon muuttanu ko kruuva meni konkurssiin, sannoo Linnea Svartz jolla oon kaks hevosta tallissa.

Vi pratar om menssydd, mens och PMS. / Praatima mensisuojista, mensistä ja PMSistä.

Är mens fortfarande tabu år 2016? Läkaren Carola Alm svarar på frågor om mens och PMS, det finns hjälp att få. Och vad är menskoppen? Det berättar Kerstin Siikavuopio.Onko mensi vieläki tabu vuona 2016? Lääkäri Carola Alm vastaa kysymyksiin mensistä ja PMS:istä, ja näihin vaihvoin oon apua saaja. Ja mikäs sitte oon mensikuppi? Sen kertoo Kerstin Siikavuopio

Hugo Tillbom föddes som tjej men har alltid känt sig som en kille. Hör han berätta öppet om namnbytet och den kommande könskorrigeringen.

Maria Niemi berättar om sitt jobb - normkreativ kommunikation.

Reporter: Pia Lakkapää, Programledare: Pia Lakkapää och Bertil Isaksson

Sveriges kommuner erbjuder endast en timme modersmålsundervisning i veckan. / Ruottin kunnat tarjoava vain tiiman äitinkielenopetusta viikossa.

Enligt en kartläggning som Sisuradio har gjort så erbjuds det allt för lite minoritetsspråk i skolan. Sverige har fått kritik från Europarådet som säger att Sverige ligger på absoluta bottennivån vad gäller språkundervisning. Vi ska även presentera Gränslöst nya röst Annika Lantto, vem är hon? Och så besöker vi familjecentralen i Övertorneå, som inspirerar andra kommuner att starta en liknande verksamhet. Sisuraation tekemän kartotuksen mukhaan minuriteettikielitten opetusta kouluissa oon aivan liian vähän. Ruotti oon saanu moitheita Eurooppa neuvostolta joka meinaa ette Ruotti oon aivan pohja tasola mitä tullee kielitten opetukseen. Saat kansa kohata Gränslösin uuen äänen Annika Lanton, kuas hän oon?Ja käymä kansa Mataringissä missä heti kaks vuotta toiminu familjesentraali inspireeraa toisia kuntia alkamhaan samanalisen toiminan.

En ny programpunkt Barentskontakten har sin premiär och första samtalet går till Nord Norge. / Uus ohjelma osa kalotti-kontakti alkaa ja ensimäinen puhelu mennee Rujhaan.

Tvilligarna Sanna Vähäkangas och Elina Rautio diskuterar vad gränsen har för betydelse för dem.Kaksoset Sanna Vähäkangas ja Elina Rautio hunteeraavat rajan mekitystä heile.