Gränslöst

I studion kommer Pajala duon The Magnettes och berättar om USA turnén, knarket, skivkontraktet och nya singeln Bones. - Det kommer att komma fler låtar med meänkieli, säger Rebecka Digervall. Vi fortsätter att prata om bilar och om man ska ha en tuff bil. Peter Norberg blev kär i amerikanska bilar när han var fem år gammal. - Det är häftigt att vrida igång motorn och känna hur hela bilen skakar, berättar Peter. Eleverna på Utbildning Nord får även dom frågan, vad är en tuff bil för dig? Styytihoon tulle Pajalan tyttäret The Magnettes ja kertovat heän USA turneestä, knarkista, levytyssopimuksesta ja uuesta kappalheesta Bones. - Meilä tullee kansa uusia kappalheita missä laulethaan meänkielelä, sannoo Rebecka Digervall. Jatkama piili teemaa ja sitä jos se häätyy olla tyffi piili. Peter Norberg rakastu ameriikkalaissiin piihliin jo viisvuotihaana. - Ko sie laitat moottorin käynthiin ja koko piili tärisee son niin mahtava tunne, kertoo Peter Norberg. Oppihlaat Utbildning Nordissa sait kansa vastata kysymykseen, minkälainen on tyffi piili?

Tycker du det är svårt att köpa en bil? Anders Niemi ger dig tips på vad du ska tänka på innan du köper en bil, så du inte råkar köpa grisen i säcken. - Du börjar med att öppna motorhuven, kolla oljan och att alla andra vätskor är okej, säger Anders. Innan vi släpper temat meänkieli så berättar Bengt Pohjanen om hur han lyckats lära barnbarnet meänkieli. Tykkääks sie ette son hankala ostaa piilin? Anders Niemi antaa sulle tipsiä mitä kannattee hunteerata ennenkö ostaa piilin, ettet sie ostaa sikkaa säkissä. - Ensinä katothaan tieten öljyt ja ette kaikki muukki nestheet on kunnossa, sannoo Anders. Ja ennenkö met jätämä meänkieli teeman, kertoo Bengt Pohjanen kunka hän on lykästynny anthaan lapsenlapsele meänkielen.

I kvällens program fortsätter vi med språktemat och Sari Oja ger tips om hur du kan lära ditt barn meänkieli. Med oss har vi även Roland Jatko som är tre barns pappa och meänkielilärare, han upplever det svårt att lära barnen meänkieli. Och nu blir Pippi på meänkieli. En av dem som ska översätta boken är Kerstin Tuomas Larsson. Hon har skrivit tre barnböcker på meänkieli och ger dig tips om hur du ska gå tillväga om du vill ge ut en egen barnbok på meänkieli. Vi ska även besöka språkskolan i Haparanda och fråga eleverna varför det är bra att vara tvåspråkig. Illan ohjelmassa jatkama kieliteemaa ja Sari Oja antaa tipsiä kunka tehjä jos sie halvaat opettaa sinun kläpile meänkieltä. Matkassa kans Roland Jatko joka on pappa kolmele lapsele ja kansa meänkielen opettaja. kuule miksi hän tykkää ette son hankala opettaa kläpile kieltä. Ja nyt tullee Pippi meänkielelä. Yks näistä kääntäjistä on Kerstin Tuomas Larsson. Hän on kirjottanu kolme kläpitten kirjaa meänkielelä ja antaa nyt tipsiä kaikile jokka hunteeraava ette kirjotta kläpitten kirjan meänkielelä. Käymä kansa Haaparannala kielikoulussa kysymässä oppihlailta miksi son hyvä olla kakskielinen.

Efter lagändringen i somras får nu alla som vill läsa till exempel meänkieli eller finska i skolan. En av dem som nu får börja läsa finska är Medea Reinesund. Men hur har lagändringen påverkat kommuner som redan erbjudit meänkieliundervisning för alla? I Pajala har antalet elever ökat säger meänkieliläraren Gerd Persson, hon tror att lagändringen höjt statusen för meänkieli. I Kiruna erbjuds meänkieli undervisning under skoltid och läraren Paula Kruukka tror det är orsaken varför så många i Kiruna som vill läsa meänkieli. Kesälä tuli lakimuutos missä päätethiin ette kaikin jokka halvaava saava nytten lukea esimerkiski suomea tai meänkieltä koulussa. Yks näistä joka nyt saapi lukea suomea on Medea Reinesund. Mutta kunka tämä lakimuutos sitte vaikuttaa kunnissa missä meänkielen opetusta on annettu kaikile? Pajalassa oppilasmäärä on noussu viimivuesta sannoo opettaja Gerd Persson, hän uskoo ette lakimuutos nostaa statuksen meänkielele. Kirunassa opetus on laitettu kouluaja sisäpuolele ja opettaja Paula Kruukka uskoo ette se on syy miksikä Kirunassa meänkielen lukeminen on niin populääriä.

Hur är det att komma till Sverige som asylsökande? Anton Raukola från Migrationsverket i Pajala berättar hur asylprocessen ser ut från det att man kommer till Sverige, asylutredningen och vad händer där emellan innan man får beslut. Du får även träffa Michel Abadalla som kommer från Syrien. Han har bott i Pajala nu i ett år, och trivs bra. Hör hur han upplevt asylprocessen från det att han kom till Sverige för första gången till att han fick beslut. Minkälaista se oon ette tulla Ruothiin pakolaisena? Anton Raukola Pajalan Migrationsverkistä kertoo kunka tämä turvapaikan haku prosessi oikein toimii. Mitä sitä saattaa tehjä ko oottaa päätöstä? Sie saat kansa kohata Michel Abadallahin joka tullee Syyriasta. Hän oon asunu Pajalassa vuoen ja triivastuu hyvin. Hän kertoo kunka hän oon kokenu tämän asyyli processin siittä ko hän ens kertaa tuli Ruothiin ja kunka pitkhään se otti ette saaja päätöksen.

Har stressen kommit till Tornedalen? Det är många som utbildar sig inom Yoga just nu och Tornedalen är inget undantag. Ulrika Falk Mukka drömmer om att öppna en egen yogaskola i hennes gamla barndomshem i Övertorneå. Men vad är Yoga egentligen och vad betyder det för människan? Anaya Larsson har bott i Indien och hittade lyckan där. Elina Johansson är i startgroparna med att starta en egen yogastudio i Övertorneå, och väskan står packad inför tio dagars yoga kurs i Portugal. Onko stressi tullu Tornionlaaksoon? Moni on nyt innostunu yoogasta ja niin kansa täälä Tornionlaaksossa kiinostus yoogan harrastukseen on heräny. Ulrika Falk Mukka haaveilee ette laittaa yoogakoulun hänen entisseen kotipaikhaan Mataringissä. Mutta mitä yooga oikein on ja mitä se merkittee meile ihmisille? Lena Anaya on asunu Indiassa ja sieltä hän löysi onnen elähmään. Elina Johansson on alkamassa oman yoogastyytion Mataringissä ja väsky on pakattu, kymmenen päivän yoga kursi Portugalissa oottaa.

Hemorrojder, inkontinens, svamp, herpes, impotens, listan kan göras ganska lång när det handlar om pinsamma sjukdomar. Men vad ska man göra då om man har blivit drabbad av någon pinsam sjukdom, och varken vill eller vågar prata om det? Vi tog med oss en bunt sjukdomar och träffade läkaren Carola Alm och barnmorskan Irene Lundholm, och fick veta att flera av dessa inte alls är så ovanliga. Hemuroitia, hiivasieni, sukupuolitautia, impotenssi vaivat, listan saattaa tehjä vaikka kuinka pitkäksi ko kysymys on kiusalisista tauista. Mutta mitäs sitä sitte tekkee jos on saanu tämmösen häpy tauin, eikä siittä halvaa eikä tohi kelheen praatia? Met otima läjän tautia följhyyn ja kohtasimma lääkäri Carola Almin ja kätilö Irene Lunholmin, ja saima tietää ette monet näistä tauista ei ole niin kummalisia.

I kvällens program pratar vi om teater och teaterns betydelse för ungdomar. Du får träffa Anton Raukola och Marika Svala som båda jobbat med teater i flera års tid. - Teater är ett sätt att uttrycka sig, man får vara någon annan och släppa loss. Säger Marika Solgevik Svala, som menar att i Pajala finns det goda möjligheter som ung att få stå på scen och spela teater. Hur det är att vara ung i Norrbotten pratar man om i teaterföreställningen "MAN VÄNJER JU SIG VID DET VACKRA" av Ung scen Norr, som på ett lättsamt sätt får fram ungas liv, och ofta handlar det om allvarsamma saker. Du får även träffa Mona Mörtlund som ska till Dramaten för att läsa dikter på meänkieli. Illan ohjelmassa praatima teatterista ja sen merkityksestä nuorile. Sie saat kohata Anton Raukolan ja Marika Solgevik Svalan jokka molemat ovva harrastanheet teatteria jo monta vuotta. - Teatteri on yks malli kertoa tuntemuksista, sitä saapi olla joku toinen ja vain päästää irti. Sannoo Marika Svala joka meinaa ette Pajalassa nuorila on hyvät maholisuuet harrastaa teatteria. Miten se oon olla nuori Norrbottenissa siittää puhhuthaan teatteriesityksessä Ung scen Norr jokka hauskala tavala ottavat framile nuoritten elämää ja useasti se oon vakavia asioita. Saat kansa kohata Mona Mörtlundin joka lähtee kansalaislavale Dramaatille lukheen runoja meänkielelä.

I veckan drar skolorna i gång på flera håll i landet, och i kvällens program pratar vi just om skolstarten, och för många kan det innebära svåra beslut. Du får träffa Paulina Martikainen som kommit in på civilekonom utbildningen i Linköpings universitet. Men hur vet man om man valt rätt? Ida Berg har studerat på Universitet i flera års tid och ger lite tips och råd till dem som nu ska börja studera. Vi besöker även Utbildning Nord och frågar om möjligheter till att studera i Tornedalen. I dagsläget kan Utbildning Nord erbjuda närmare 30 olika yrkesutbildningar, berättar Leif Lahti. / Tällä viikola vetävät koulut monela puolin maata käynthiin, ja illan ohjelmassa praatima justhiin koulun alkamisesta, mikä tuottaa monele pään vaivaa. Sie saat kohata Paulina Martikaisen joka on päässy siviiliekonoomi koulutukseen Linköpingin universiteetissä. Mutta kunkas sitä tietää ette on valinu oikein? Ida Berg on stydeerannu monta vuotta universiteetissä ja antaa nyt tipsiä kaikile jokka lähtevä stydeeraahmaan. Käymä kans Mataringissa Utbildning Nordissa kysymässä koulutus maholisuuksista täälä Tornionlaaksossa. Tänä päivänä pystyy Utbildning Nord tarjoamhaan likemäs 30 eri ammattikoulutusta, kertoo Leif Lahti.

I dagens program får du träffa unga i Tornedalen som fått sina sommarjobb tack vare sina extraspråk, i det här fallen meänkieli och finska. Sanna Vähäkangas jobbar i matbutik i Pello och använder dagligen en blandning av svenska, meänkieli och finska. Detsamma gäller för Steven Mäkitalo som kan kommunicera med de äldre han i sitt sommarjobb kommer i kontakt med just för att han kan lite meänkieli. Sonja Jannert vikarierar på turistinformationen i Haparanda och behärskar fem språk - som hon dagligen får användning för. Tämän päivän ohjelmassa sie saat kohtata nuoria Torniolaaksossa jokka ovat saahneet kesätöitä sen takia ko ossaavat meänkieltä ja suomea. Sanna Vähäkangas oon töissä ruokakaupassa Pellossa ja käyttäää päivittäin ruottia, meänkieltä ja suomea. Niin tekkee kansa Ste ven Mäkitalo ette saattaa puhua vanhuuksitten kans sielä missä on kesätöissä Sonja Jannert oon siihaisenna turistiinformasuunissa Haaparannassa ja ossaa viis kieltä joita hän käyttää joka päivä.