Gränslöst

Andra världskriget pågick åren 1939-1945 och involverade de flesta av världens nationer. 60 miljoner människor dog, men vem var det egentligen som startade kriget? I Gränslöst får du träffa Jorma och Oiva som var bara barn när kriget startade. Vi har även besökt Paul Muotka som då bara 18 år gammal åkte över till Finland för att hjälpa bekanta att rädda sina värdesaker. Toinen mailmansota 1939-1945 koski usseita maita mailmassa. 60 miljoonaa ihmistä kuoli, mutta kukas tämän soan sytytti? Gränslösissä saat kohata Jorman ja Oivan jokka olit pikku kläppiä silloin ko sota alko. Olema kansa käyhneet Paul Muotkan tykönä, hän oli vasta 18 vuotta ko lähti suohmeen nouthaan tutuitten arvokampheita.

Trenden att lämna byarna för städerna håller på att förändras. Allt fler unga ser möjligheter med att bo på landsbygden. Elina Johansson och David Väyrynen berättar varför de inte vill bo i en stad. Vi gästas också tornedalingen Björn Ylipää som numera bor i Malmö, men hemlängtan är stor. Han har gjort sig en matkarriär just tack vare Tornedalen, och skriver i detta nu på en bok "Längtan till Lovikka". Bilder och "päivän sana, dagens ord" hittar du på vår instagram @granslost! Trendi ette jättää kylät ja siirtyä kaupinkhiin oon muuttumassa. Aina enämpi nuoria näkkee maholisuuen ette jäähä kylhiin. Elina Johansson ja David Väyrynen kertovat miksi net ei halvaa asua kapungissa. Met praatima kans torniolaaksolaisen miehen kans joka nyt assuu Malmössä, Björn Ylipää. Hän oon tehny "ruokakariäärin" Torniolaakson avula, ja hän oon nyt kirjottamassa kirjaa "Längtan till Lovikka".

Långa avstånd till BB oroar blivande föräldrar. Sarah Fisher Waara berättar hur hennes värsta mardröm blev till verklighet, hon hann inte till BB. Barnmorskan Irenè Lundholm säger att det är viktigt att ge stöd och lyssna på föräldrarnas oro. Centerpartiets Lars - Åke Mukka vill ha en Jourbarnmorska till Kiruna. Och hur var det att föda barn förr i tiden? Det berättar Julia Sannerström och Ove Taavo. Pitkät matkat synnyttämhään huolestuttava vanheempia, Sarah Fisher Waara kertoo hänen tarinan ko hän ei keriny BBhen. Kätilö (barnmorska) Irenè Lundholm sannoo ette se oon tärkeä ette kuunela vanheemitten huolta ja antaa tukea.Centerin Lars- Åke Mukka halvaa saaja päivystävän kätilön (jourbarnmorska) Kiruhnaan. Ja sitte, kunkas soli synnyttää ennen aikhaan. Tästä kertoo Julia Sanneström ja Ove Taavo.

Det blir långa resor till både hemma- och bortamatcher för innebandydamerna i Pajala IF som nu spelar tillsammans med Kiruna AIF. Men de är det värt säger spelarna. De får också hjälp från finska sidan med spelare. För att det ska vara möjligt att ha ett lag får man hitta nya vägar säger tränaren Anders Malmström. Men svårare var det för Mika Heralas son som ville spela hockey på svenska sidan. Tjejerna lär dig de viktigaste orden på meänkieli som behövs i en innebandymatch @granslost. Pitkät matkat niin vieras- ko kotimatschiin Pajalan ja Kirunan salibandy tyttärillä. Mutta se oon sen väärti sannoo pellaajat. Net saavat kans pellaajia suomen puolelta. Ette tehjä sen maholiseksi häätyy löytää uusia konstia sannoo träänari Anders Malmström. Mutta hankalampi se oli Mika Heralan pojala joka halusi pelata hokkia ruottin puolela.

Retro förgyller vardagen för Niina Savilahti som trivs bäst i en möstrad städrock från 50-talet. Seija Waara fyller sina dagar med färgglada tyger och syr väskor och klänningar till kunder. Reetro koristaa arkipäivän Niina Savilahele, joka triivastuu parhaiten mönsteri-siivousrokissa 50-luvulta. Seija Waarale färikhäät kankhaat oon arkipäivää. Hän neuloo väskyjä ja kläninkiä asiakhailensa.

Många med finskt eller tornedalskt efternamn är van att få rätta folk när de uttalar namnet fel. Att skilja på U, O och Å är knepigt. Frida Rousu börjar alltid med att bokstavera sitt namn. Bengt Skött, en känd radioprofil på radiosporten, tycker uttal är väldigt viktigt. Han brukar ofta ringa runt till nya spelare i olika klubbar för att veta hur namnet ska uttalas. Olof Medman hette förut Waaranperä, men familjen bytte namn. Katriina Jordan är också med i programmet och berätta om hur man påverkas av att andra inte kan säga ens namn rätt. Monela jolla oon suomalainen eli torniolaaksolainen sukunimi oon tottunheet siihen ette ihmiset sanovat sen väärin. Ette ymmärtää kunka käyttää U, O ja Å saattaa olla vaikea. Frida Rousu häätyy aina alkaa sillä ette hän sannoo puustavit sukunimessä. Bengt Skött, tunettu raatioprufiili radiosportenissa, tykkää ette se oon villin tärkeä ette sannoo nimet niinku pittää. Useasti hän soittaa uusile pellaajille ja kyssyy kunka nimen sanothaan. Olof Medman oli ennen Waaranperä, mutta het muuttit perheessä sukunimen. Katriina Jordan oon kans matkassa ohjelmassa ja kertoo kunka tämä vaikuttaa henkilöitä jokka harvoin saavat kuulla oman nimen niinko se sanothaan.

I Norrbotten är det gratis med preventivmedel om man är under 26 år, och aborterna har minskat med hälften. Idag pratar vi om biverkningarna, vanliga och ovanliga. Vi gästas av kvinnor som påverkats negativt av p-piller. Vi hälsar också på Greta Juntti Pekkala som jobbat som barnmorska i 46 år, och det är en hel den som ändrats sen dess. Norrbottenissa preventiivi aihneet ovat ilhmaiset jos sitä oon alle 26 vuotta, ja abortit oon vähentynheet puolela. Tänhään met praatima p-pilleritten sivu-vaikutuksista, tavalisia ja vähemän tavalalisia. Meän viehraat ovat vaimoja jolle p-pillerit ei sovi. Met käymä kans kylässä Greta Juntti Pekkalan tykönä joka oon ollu kätilö eli barnmorska 46 vuotta, ja hänen aikana oon paljon joka oon muuttunu.

I dagens program får du träffa Lars Krekula som pluggar till skomakare i Hedenäset. Terese Östling som flyttade hem till rötterna och förverkligade sin dröm, nämligen att starta eget och dagligen få hålla på med handarbete. I Haparanda lockar handarbetarcafé både unga och gamla, för läraren Saara Pekkarinen har handarbete alltid varit viktigt, men också en chans att få bära kläder som inte alla andra bär. Programledare är Ida Brännström. Tänhään saat ohjelmassa kohata Lars Krekulan joka opiskellee suutariksi Hietaniemessä. Terese Östling joka muutti kotia juhriin ja teki unelmista toelisuutta, hän starttasi oman firman ja saapii nyt joka päivä tehjä käsitöitä. Haaparannassa käsityöcafé kiinosta nuoria ja kans vanhoja. Opettaja Saara Pekkariselle käsityö oon aina ollu tärkeä, mutta kans tjansi ette saaja maholisuuen käyttää vaatheita jota kaikila ei ole. Juontaja oon Ida Brännström.

- Jag har aldrig sett så mycket kreativitet på en samma arbetsplats, säger Lisa Mäkikaltio som arbetar med HR på ett stort spelföretag i Stockholm. Lunchrummet är som ett tivoli, i korridoren finns en jättelik hängmatta och i gången står ett pingisbord. Behöver man ny kreativitet kan man spela x-box eller pyssla i pysselrummet. - Vi tycker det är viktigt att folk håller sina arbetstider och hinner med sitt privatliv också, säger Lisa Mäkikaltio. Idag visar hon dig spelens värld. - En mie ole koshaan nähny niin paljon kreativiteettiä misshään muuala työpaikala, sannoo Lisa Mäkikaltio joka tekkee HR töitä suuressa pelifirmassa Tukholmassa. Lynshihuone oon ko tivoli, koritoorissa heiluu valtava riippumatto ja sielä näkkyy kans pingispöytä. Jos tarttee uutta kreativiteettiä niin saattaa pelata x-boxia eli hommata pysselihuohneessa. - Met tykkäämä ette se oon tärkeä ette työntekiät pittää seuraavat työaikoja niin ette privaattielämä fynkkaa, sannoo Lisa Mäkikaltio. Tänhään hän näyttää meile pelitten mailman.

- Jag känner mig utanför när jag inte kan meänkieli, säger Jens Grönberg. Utanförskap på grund av språk är samtalsämnet för Gränslöst idag. Jens Grönberg och Sanna Kalla läser just nu en meänkielikurs i Pajala, och intresset är väldigt stort bland unga. Mustafa Barbari kom till Sverige för två år sedan. Han vet också hur svårt det kan vara att få kontakt med andra människor när man inte kan samma språk. - Mie tunnen ette olen ulkopuolela ko en ossaa meänkieltä, sannoo Jens Grönberg. Ette olla ulkopuolela eli jääjä syrhjään kielen takia oon aihe mistä praatima Gränslösissä tänä päivänä. Jens Grönberg ja Sanna Kalla lukevat juuri nytten meänkielen kurssia Pajalassa, ja into oon tosi suuri nuoritten kesken. Mustafa Barbari tuli Ruothiin kaks vuotta sitten. Hän tietää kans kunka vaikea se oon saaja kontaktia ihmisitten kans ko ei puhuta sammaa kieltä.