Hur hanterade man epidemiska lungsjukdomar under det tidiga 1900-talet, när globaliseringen ännu var i sin linda, och bakterier och virus var nyupptäckta organismer? Vilka insatser gjorde samhället, och hur såg folket på smittorisker? Vilka lärdomar gjorde vi då, som vi har nytta av i vår kamp mot dagens pandemi?

Med Bi Puranen, Insitiutet för Framtidsstudier, Thomas Roth, Armémuseum och Hallwylska museets Emelie Höglund

Bild:

Köket i Hallwylska palatset var en stor arbetsplats, som helst inte skulle märkas. Hur fungerade de nya moderna köken som kom kring sekelskiftet 1900 som rum och som arbetsplats? Vilka problem var det som skulle lösas genom kökens omdaning, hur kunde köket forma livet i hemmet, och måste ett hem verkligen ha ett kök? I detta avsnitt är köket och matkonsumtion i fokus.

Medverkande: Hallwylska museets Hanna Kronblad och Emelie Höglund, samt ekonomhistorikern Jenny Lee

Vad gör ni med barnens mjölktänder? Wilhelmina von Hallwyl lät tillverka ett armband med döttrarnas tänder som berlocker. Hon sparade och katalogiserade även en lock av makens pipskägg. Om en tid då man ville minnas sina nära och kära, särskilda upplevelser eller resor, och gärna bära minnet med sig i form av ett smycke.

Medverkande: Leif Wallin från Nordiska museet, Jessica Söderqvist och Emelie Höglund från Hallwylska museet

En vurm för det gamla Kinas kulturskatter blommade upp under sekelskiftet som engagerade dåvarande kronprinsen Gustav Adolf och personer som Orvar Karlbeck och Johan-Gunnar Andersson, Kina-Gunnar kallad, och Wilhelmina von Hallwyl förstås. Idag finns framstående samlingar av kinesiska antikviteter just i Sverige, men hur kommer det sig? Vilka upptäckter var det som eldade på intresset?

Medverkande: Jan Romgard, Eva Aggeklint och Hallwylska museets Emelie Höglund

Att samla på vapen hörde till om man var en storsamlare av Wilhelminas mått, och ville man skapa ett hem i historieromantisk stil behövde vapnen finnas där för att skapa den rätta stämningen. I samlingen hittar vi rustningar, eld- och blankvapen från 1400-talet och framåt, mestadels jakt och praktvapen. Vad vill man kommunicera med en vapensamling, och vad kan de gamla vapnen berätta om sina tidevarv?

Medverkande: Emelie Höglund, Samuel Norrby och Andreas Olsson.

Med begravningsbyråernas inträde började döden att trängas bort från vardagen och betraktas som något annat, som inte hörde till det egentliga livet. Hur förändrade det vår relation till död och sorg, och vilka sedvänjor var det som försvann?

Medverkande: Philip de Croy från Historiska museet, Julia Lundström och Emelie Höglund från Hallwylska museet

I avsnitt 15 av Hallwylska podden pratar vi om den moderna modebranschen gryning och varuhusens intåg. När det blev tillåtet att sy upp kläder som ingen ännu beställt, förändrades skrädderiyrket i grunden. Nya uppfinningar möjliggjorde massproduktion, handeln blomstrade och varuhusen etablerades i de växande städerna.

Medverkande: Louise Wallenberg från Stockholms universitet, Hanna Leijon och Emelie Höglund från Hallwylska museet

Rolf de Maré hade en säker blick för talanger. Han levde ett okonventionellt liv och kände var och varannan inom modernismens avantgarde. Han grundade ett danskompani, ett dansmuseum, ägde flertalet magasin och även en kenyansk kaffefarm under en period. Han åkte på expeditionsresor för att dokumentera utdöende kulturers traditionella danser, skapade ett dansmuseum och donerade stora delar av sina konstsamlingar till moderna museet.

Medverkande: Frida Bowallius, Leif Östman och Emelie Höglund

Vid Ljusneälvens mynning växte ett samhälle fram på företaget Ljusne Woxna ABs initiativ, enligt ett mönster som syns på flera platser längst norrlandskusten. Hur såg vardagen ut hos arbetarna som levde där? Vilka möjligheter fanns att bygga sin tillvaro och vilka svårigheter tampades man med? Hur skiljde sig livet vid industrin från barndomens agrara hembygd? Kan man genom sågverkssamhällena få syn på det moderna livets början?

Wilhelminas äldsta dotter Ebba von Eckermann var en av dem som klev ut i offentligheten när kvinnorna kring sekelskiftet 1900 organiserade sig för att vinna rösträtt. Vi fördjupar oss i kvinnorörelsens framväxt. Hur såg de lagliga begränsningarna ut? Vilka arenor fanns där kvinnorna kunde knyta kontakt och utbilda sig? Hur tog de plats i samhället?

Med Ann-Marie Petersson (Sällskapet för moderata kvinnors historia), Sofia Nestor och Emelie Höglund.