Glad söndag till er alla som tar del av det här nu idag då jag släpper det, och glad ---dag till er andra också, vilken det än är! Jag sitter just nu här i Jakobstad (hos min pojkvän Mattias) och har vaknat upp till en ny solig dag. Oj vad våren tagit med oss på en gång i år, gett så mycket sol här de senaste två veckorna, älskar det! Men jag har också varit väldigt trött, så det är en balansgång mellan att ta fler och längre promenader och också konstatera att jag behöver vila rätt mycket just nu!
Men nu till avsnittet, vad ska det handla om? Jag ville berätta om de tider som jag också faktiskt sprungit från mig själv, inte varit med alla mina känslor, tillåtit dem, känt dem och därför låtit dem flöda genom systemet utan motstånd. I många år fanns det en stängd låda i mig som bara var öppen när det var aktivt, annars visste jag inte riktigt av de känslorna. Och vet ni, jag är glad för de tiderna också! För glädjen, det naiva självförtroendet, oskuldsfullheten och den ungdomliga ivern och omnipotensen... Det berättar jag mer om idag, och börjar med att fundera på mitt eget anknytningsmönster, eftersom det var i anknytningsmönstren vi lämnade efter senaste avsnitt.