Sverige har länge haft en ambivalent relation till EU. Vi var det progressiva föregångslandet, vi var den unika men också sårbara välfärdsmodellen som behövde skyddas från den konservativa kontinenten, och vi var landet som till slut behövde Europa för att hitta oss själva. 

I det här avsnittet av Ideologipodden diskuteras hur idéen om Europa förändrats i svensk politisk debatt. 

Gäst är Per Wirtén, frilansskribent och författare, aktuell med boken Mitt hemland: Ett utanförskapsområde (Albert Bonniers förlag). Programledare är Andreas Johansson Heinö.

Frågor som rör kroppen väcker starka känslor. Vad har man egentligen rätt att göra med sin kropp? Och om inte - vem ska då dra upp gränserna för vad man inte får? 

Nästan oavsett vad det gäller har politiker och myndigheter velat förbjuda sådant som är roligt och gör människor glada. Då: dansbanor, serietidningar och jazzmusik.  Idag: rökning på uteserveringar, lakritspipor och kall öl. 

För en glädjedödare är ingen risk för liten och ingen åtgärd för stor - och åtgärderna stavas tvång, regleringar och förbud. Men friheten gör inte värden farligare, bara roligare.

Varför tror så många att förbud och regleringar är lösningen? Vilka är förmynderiets idémässiga rötter? Och varför kan inte människor få bestämma mer själva? 

Om detta pratar Caspian Rehbinder, programansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro med Mattias Svensson, ledarskribent på Svenska Dagbladet och författare som är aktuell med jubileumsutgåvan av Glädjedödarna. 

Det har gått två decennier sedan globaliseringsdebatten. Men kapitalismen är fortfarande hårt ansatt. Hur har kritiken mot kapitalismen förändrats de senaste decennierna? Och kan en oreglerad global kapitalism verkligen försvaras i en av tid av växande ojämlikhet, kinesiskt inflytande och global uppvärmning? 

Gäster är Johan Norberg, författare och aktuell med boken Det kapitalistiska manifestet, och Caspian Rehbinder, programansvarig på Timbro och rektor för Stureakademin. Programledare är Andreas Johansson Heinö. 

Är likriktning och centralisering en oundviklig följd av moderniteten? Hur kan demokratin, marknaden och den fria forskningen på allvar motverka den ständiga strävan efter enhetslösningar? I veckans avsnitt diskuteras New public management, dess påverkan på samhällssfärerna och varför förståelsen från detta kräver att man söker sig oss bortom de vanliga uppdelningarna mellan vänster och höger – och mellan stat och marknad. 

Gäster är Andreas Bergh, nationalekonom och välfärdsforskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), och Olof Hallonsten, sociolog och organisationsforskare. Båda är aktuella med essän Enhetslösningarnas tyranni som de författat. Programledare är Andreas Johansson Heinö. 

Staten är tillbaka i centrum av den politiska debatten. Det handlar om restriktioner till följd av coronapandemin, höjda skatter och ökade utgifter som ett led i krispolitiken, och förnyade krav på att förstatliga såväl skola som sjukvård. 

Behöver den starka staten vara synonym med den stora? Vad är egentligen statens kärnuppgifter? Och varför talas det så mycket om satsningar, snarare än ansvarsutkrävande?

I det här avsnittet pratar vi om den stora staten, och vad som finns bortom den, med anledning av antologin Bortom den stora staten. Gäster är Catarina Kärkkäinen, programansvarig för borgerlig idéutveckling på Timbro och redaktör för Bortom den stora staten, och Nicklas Berild Lundblad, fil dr i informatik och en av antologins kapitelförfattare. Programledare är Amanda Broberg

Sverige sägs vara ett av värdens mest individualistiska länder. Men vad innebär det egentligen? Och vad säger individualismens kritiker?

I boken Vi är alla individualister spårar Jesper Ahlin Marceta idéen om individualism tillbaka och försöker formulera ett moraliskt försvar av den som en vägledande liberal princip. En av hans kritiker är Joel Halldorf, som istället argumenterat för en personalism, där de små gemenskaperna är avgörande. Är det staten och individen, eller sammanhangen däremellan, som spelar roll? Föreligger det ens någon motsättning?

Det handlar om perfektionistisk liberalism, synen på staten, vad är det är att leva som någon och vilka sociala gemenskaper som kan vara hämmande - och vilka av dessa som ändå bör tolereras. Gäster är Jesper Ahlin Marceta, fil.dr. i filosofi och författare till Vi är alla individualister, och Joel Halldorf, skribent, docent i kyrkohistoria och aktuell med boken Kvällstidningsteologi. Programledare är Amanda Broberg. 

Kan nationalismen fylla en positiv kraft i en liberal demokrati? Eller är nationalstaten att betrakta som ett nödvändigt ont? I det här avsnittet möts Andreas Johansson Heinö, författare till Anteckningar från kulturkriget, och Björn Östbring, som kritiserat Heinö för att hans demokratiideal inte är realistiskt.

Gäster är Ulf Bjereld och Marie Demker. Båda är professorer i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Marie Demker är sedan några år verksam som dekan vid humanistiska fakulteten i Göteborg. Programledare är Andreas Johansson Heinö, statsvetare och förläggare vid Timbro förlag.  

Etatism, dirigism, centralism, sekularism och extremism - i detta avsnitt diskuterar vi idéer i fransk politik.

Varifrån kommer den franska kärleken till staten, varför är ytterkanterna så radikala och finns det egentligen några liberaler i Frankrike?

Med Fredrik Segerfeldt, författare till Frankrike - en hatkärlekshistoria, och Carl-Vincent Reimers, ledarskribent på BLT. Programledare är Andreas Johansson Heinö.