Samarbetet med SIG Security innebär att IT-säkerhetspodden gör avsnitt av föreningens olika föredrag. Dagens avsnitt bygger på en FOKUS-kväll om faran med tredjepartsleverantörer som Willem Stolk talade kring.

Tredjepartsleverantörer, secure supply chain och riskhantering i praktiken - vad ska man tänkta om? Varför är det inte en IT-fråga?

Ofta får Willem höra att informationssäkerhet är en policy. Men så är det inte menar Willem. Lyssna och hör hur han resonerar.

Samarbetet med SIG Security innebär att IT-säkerhetspodden gör avsnitt av föreningens olika föredrag. Dagens avsnitt bygger på en FOKUS-kväll om det systematiska arbetet med informationssäkerhet med Tobias Ander från Secure By Me.

Vad är egentligen ett ledningssystem? Vad innebär ett riskbaserat arbetssätt och hur fungerar det i praktiken? Var ska man börja? Och varför behöver olika företag med olika kulturer tackla informationssäkerhet på olika vis?

Tobias Ander beskriver även hur man ska undvika så informationssäkerhetsarbetet inte blir en pappersprodukt. Alltså bara något man gör för att uppfylla en certifiering eller efterleva ett regelverk.

TÄVLING

Vi lottar ut två exemplar av hans bok. Allt du behöver göra för att delta är att dela denna post på Facebook, X eller LinkedIn. Tävlingen pågår fram tills 1 juni 2025.

Försvarsmakten satar på ett nytt cyberförband med förmågan att stoppa angrepp mot kritisk infrastruktur. Det ska stå redo redan i maj 2025.

Vad betyder detta för Sverige? Hur påverkar de som arbetar med cybersäkerheten idag? Varför sker detta just nu och vilka anledningar finns det? Gör andra länder likande satsningar?

Mattias Jadesköld och Erik Zalitis tar tempen på det nya cyberförbadet och även dess tilltänkta geografiska placering. Är duon enbart positiv eller finns det några farhågor ...?

IT-säkerhetspoddens samarbete med SIG Security innebär avsnitt baserat på föreningens olika föredrag. Dagens avsnitt bygger på en FOKUS-kväll om den allt snabbare mjukvaruutvecklingen. Till vår hjälp har vi Hannes Ullman med oss i studion.

Dagens mjukvaruutveckling går allt snabbare – från kodrader på den lokala datorn till produktion via CI/CD, mikrotjänstarkitekturer och öppen källkod. Men med en alltmer komplex leveranskedja växer också attackytan. Traditionella sårbarhetsskannrar och kodanalysverktyg saknar ofta insikt i hur mjukvaran faktiskt används, vilket resulterar i falsklarm och missade hot.

Vill du lära dig mer om beteendeprofilering av mjukvara med hjälp av kärnmoduler och hur du kan använda det för att skydda din egenutvecklade mjukvara? Lyssna på avsnittet eller prova Bifrost plattform som man kan testa gratis:

https://bifrostsec.com/sign-up-for-free-trial 

I dagens avsnitt handlar det om de äkta makarna Heather "Razzlekhan" Morgan och Ilya Lichtenstein som hackade Bitfinex och kom över 120 000 Bitcoins.

Eftersom de är ett par som sysslar med brott förs tankarna till Bonnie och Clyde. Men vad finns för likhetern egentligen? IT-säkerhetspoddens Mattias Jadesköld och Erik Zaltiis tar sig friheten och jämför paren. Vad finns för olikheter? Hur skiljer som samtiden dem åt?

Attacken är kanske inte så intressant rent tekniskt, men mer intressant är efterspelet och själva pengatvätten.

Mattias Jadesköld och Erik Zalitis tar upp den senaste sårbarheten i CLFS som täpptes till i en uppdatering under april 2025. Systemet CLFS finns i Windows och introducerades för flera generationer sedan av operativsystem. Men vad är det? Och varför har det drabbats så ofta genom åren?

Och vad innebär denna zero day sårbarhet? Och hur kan angriparen utnyttja den?

Erik har dessutom en intressant tanke kring en modern attack och varför inte en angripare skulle nyttja en sådan attack där man kan lyckats anskaffa sig höga behörigheter. 

Under 2015 och 2016 skedde de mest genanta och förödmjukande läckorna ur användarnas synpunkter. Dels läckte miljontals kunders uppgifer från dejtingsidan Adult Friend Finder men även från "otrohetssidan" Ashley Madison.

Kriminiella drogs till läckorna och pressade användarna och det ledde till mänskliga tragedier och till och med självmord.

Mattias och Erik hör ofta att människor säger "jag har inget att dölja" när det handlar om övervakning och säkerhetskontroller. Men vill man verkligen ha alla sina personliga uppgifter på vift? Till exempel bilder, chatthistorik eller liknande?

I avsnittet diskuteras även krypteringsalgoritm för lagring av lösenord vilket var en central del i Adult Friend Finder-läckan.

Nytt år och en ny "Svenskt Säkerhetsindex 2025"-rapport. Den här gången hjälper Nils Ågren till med fördjupningen av innehållet.

Rapporten är unik i sitt slag eftersom den är så bred och tittar på säkerhetsläget långt utanför cybersäkerhetsområdet. hur kommer det sig att svenskar både har ökad, och minskad, tilltro till myndigheterna? Och varför har oron ökat inom organisationer och hos oss själva?

Vi är positiva till NATO (i alla fall när rapporten gjordes) och samarbetet med totalförsvaret förbättras.

Ja, en hel del annat disktuterar Nils, som till vardags arbetar med informations- och cybersäkerhetsfrågor på Omegapoint, med oss. 

För den nyfikne finns rapporten gratis att ladda ner här:

https://omegapoint.se/svensktsakerhetsindex 

Över 60% av dataläckagen idag beror på oaktsamma användare. Det kan bero på att det finns otydliga regelverk eller system som gör det lätt att göra misstag, men det kan också vara medvetet. Oavsett ger det konsekvenser.

Men det gäller alltså den mänskliga medarbetaren! Vad händer när den "digala människan" introduceeras i fler och fler organisationer?

Vad händer när vi använder oss mer av AI? Kan denna "digitala medarbetare" bete sig oaktsamt och rent av skada företaget den arbetar för. Kan ens AI läcka information?

Mattias jadesköld och Erik Zalitis går igenom de vanligaste anledningarna till mänskliga fel och funderar ifall det kan hända med ett AI? Utöver detta de senaste turerna kring ChatGPT (givetvis), DeepSeek och Mistral.

I början av 2000-talet (2003-2004) började amerikanska myndigheter märka av ett ökat antal intrångsförsök i sina mest känsliga system. Attackerna pågick i år och tycktes vara både sofistikerade och riktade.

Attacken kallades Titan Rain. Händelserna blev en väckarklocka för hela världen. Kan en cyberattack vara statsunderstödd? Kan man anse att en cyberattack är lika allvarlig som en väpnad attack?

Mattias Jadesköld och Erik Zalitis går igenom händelseförloppet både med stora penseldrag och kring tekniska detaljer. Metoden verkar vara i stort sett lik moderna attacker, men vad skiljer? Hur gjorde man då, och hur gör man idag? Och hur skyddar man sig?