Järnvägspodden

I årets fjortonde avsnitt tar vi avstamp från Nalen och ERTMS branschdag. De signalister som bjuder på utblickar och intryck är Emma Beijer och Christian Crafoord från Trafikverket samt Ahmad Fathjalali från Alstom.

Så här på senhösten 2024 återkommer vi till ett ämne vi faktiskt pratat om många gånger förut. Men eftersom det i år skett tre inkopplingar på Malmbanan kunde vi inte låta bli att än en gång låta våra signaler beröra ERTMS. Med andra ord var det bara att dra på sig dans-skorna och från Nalens pelarsal guida er igenom några av de perspektiv som förhoppningsvis är svaret 42 på spåret.

Först möter vi Emma Beijer som ansvarar för ERTMS införande. Hur går en inkoppling till och hur många blir involverade vid en driftsättning? Vad har gått bra och vilka barnsjukdomar återstår att hantera? Där har ni några av de saker vi kommer in på i samtalet med Emma.

Går då införandet för fordonen i samma takt som arbetet med anläggningen, eller är det en dans där en part för och den andra följer? I samtalet med vår andra gäst Ahmad Fatjalali, customer director på Alstom, växlar vi in på frågor om ombordutrustning, omvärldsläge och behovet av verkstäder.

Sist ut kommer en pratstund med Christian Crafoord där vi summerar dagen, pratar om utmaningar för ERTMS förberedande och det fortsatta samarbetet med branschen – både här hemma och i Europa. Vi stannar till vid så olika hållställen som pilotbanor, systemkunskap och lärdomar från införandet av ATC.

Som vanligt bjuds också på lite reflektioner och nyheter. Om tre veckor är vi tillbaka för att då summera ett järnvägsår som inte riktigt gått som på räls.

I årets trettonde avsnitt angör vi Operaterassen för ännu ett branschevenemang. Den här gången bjuder vi på röster och tankar från JBS strategiseminarium med tre röststarka fantomer i form av Linda Åhlberg, Roberto Maiorana och Caroline Åstrand.

Den 19 oktober samlade JBS branschen för ett traditionsenligt strategiseminarium. Årets tema var den färdplan som ska visa vägen till vision 2050, och vimlet och sorlet lyckades vi fånga tre fantomer till vägvisare för ge oss och er en lägesbild om vart vi står och hur vi ska nå hela vägen till ett Sverige som växer med järnvägen.

Inleder gör vi med Linda Åhlberg som berättar om det idoga arbete som lett till att vi, järnvägsbranschen, utsetts till årets bransch. Så, grattis till oss alla! Sen fortsätter vi med Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana eftersom Trafikverket kommer ha en viktig roll för att förverkliga såväl färdplan som vision. Avslutar gör Caroline Åstrand, vd för MTR, som summerar dagen, pratar principer och fångar de områden som kanske är allra viktigast framåt.

Lägg till lite egna funderingar, en ai-genererad sammanfattning av färdplanen och några nyheter så har ni innehållet samlat och summerat. Om tre veckor är vi tillbaka, då garanterat med helt andra signaler från en parallell färdplan i full utrullning.

Webbsidorna vi refererar till är trafikverket.se/jarnvagsunderhall

Om det är en vecka senare än brukligt, alltså första torsdagen i andra veckan i oktober snarare än första torsdagen i oktober, ska vi låta vara osagt. Men det är hög tid att fånga röster från den högtidsdag JNB-dagen är för vår bransch.

Vi kör på en favorit i repris och sammanstrålar ännu en gång på JNB-dagen. Lokalen är samma som förra året, även moderatorn och många av de ämnen som presenteras. Fokus ligger så klart på nyheter och förtydliganden i järnvägsnätsbeskrivningen, men i år hade programmet också kryddats med bland annat frågor om tågföringsprognoser, el-tjänster och inte minst banarbeten. Självklart togs även chansen att påminna om det som väntar längre fram, för även om det är ett par år kvar innan TTR och en ny förordning får fullt genomslag påverkar det arbetet redan nu.

De som hjälper oss att sammanfatta dagen och intrycken från den är Karin Nordner (Trafikverket), Nadja Gibbs Nyberg (Trafikverket), Sam Hirsch (SJ), Anton Persson (Tågfrakt) och Jonatan Lennartsson (Trafikverket). Samtalen kommer i kolonnkörning, i samma riktning och med jämn takt för att få ut så optimalt kapacitetsanvändande som möjligt.

Vi kompletterar kolonnen med ett stycke punktlighetsnyhet, samt en spaning från Innotrans innan vi tar sats för att i nästa avsnitt på motsvarande sätt fånga röster från JBS strategiseminarium där inte minst en färdplan för vägen mot Vision 2050 står på programmet. Hoppas vi hörs igen!

Det är inte på något sätt i elfte timmen vi fångar den förändring som skett på spåren där rött blivit grönt och Hongkong ersatts av Helsingfors, men det var väl ändå hög tid att vi i årets 11:e avsnitt fick sitta ned tillsammans med Filip Thunell.

För er som lyssnar på Järnvägspodden är det givetvis ingen nyhet att de en gång röda uppstickar-tåg som sedan 2015 rullat mellan Stockholm och Göteborg numer är gröna, och att därmed MTRX gått i graven och VR Snabbtåg istället sett dagens ljus. Men hur stor förändring innebär det att huvudkontoret inte längre ligger i Hongkong utan i Helsingfors?

Det är nu i höst sex år sedan vi mötte Johan Söör för att prata om hans erfarenheter från tillblivelsen av MTRX som också beskrevs i boken ”Nya spår på gammal räls”. När nu en ny ägare tar över hela bolaget går kanske inte en epok i graven, mycket kommer vara sig likt, men så klart blir det ändå en form av bokslut inför allt det nya. Och vem vore bättre lämpad att hjälpa oss med detta än Filip Thunell som var vd på MTRX, och nu är vd på VR Snabbtåg.

I samtalet kommer vi in på åren som gått, men självklart blickar vi också framåt. Hur har identitetsförändringarna med ny ägare och styrelse landat hos både honom och övrig personal. Vad kan man ta med i form av den kultur och de erfarenheter som gjordes i MTR-kostymen, och vad finns att lära från den andra sidan av Östersjön? Kommer exempelvis finsk sisu bidra till en punktligare och pålitligare trafik i Sverige?

Andra frågor vi snuddar vid rör om och hur man som ny aktör närmar sig alla de samverkansforum som finns i den svenska järnvägsbranschen, om känslor inför kommande arbeten på Västra stambanan och om personalen igen honom när han ombordar ett av ”sina” tåg. Avrundar gör vi med frågan vad han på sikt tror att MTRX eftermäle kommer bli.

Förutom samtalet med Filip bjuder vi som vanligt på några korta nyheter. Om tre veckor är vi tillbaka, hoppas vi hörs då!

Vi sparkar igång hösten med en fråga som under lång tid verkat vara närmast olöslig. Men nu är ändå en konkurrensneutral tjänst för styrning, planering och trafikledning på väg att etableras för de åtta rangerbangårdar som utgör navet för vår godstrafik.

Vi inleder hösten med en kort återblick på sommaren innan vågar lossa förtöjningarna och låta höstens första samtal rulla iväg över den mentala semester-vall som i alla fall vi måste passera innan våra hjärnor lyckas växla in alla olika men lika angelägna järnvägsfrågor på det rätta jobb-spåren igen.

Vår första gäst är Sven Ödeen som är den på Trafikverket som leder uppdraget att etablera den nya konkurrensneutrala rangeringstjänsten. I samtalet med Sven kommer vi in på många olika frågor Varför har vi landat i den lösning vi gjort, och hur ska den finansieras? Hur har dialogen med branschen sett ut, när kan tjänsten vara på plats och vilka nyttor ska den leda till?

För att få ytterligare ett perspektiv på frågan har vi även bjudit in Stephan Ray och Nicklas Blom från Green Cargo för en pratstund. I dagsläget är det endast Green Cargo som nyttjar rangeringen och därmed sitter på en unik kompetens kring frågor om exempelvis kapacitetsutnyttjandet på en del av anläggning som till syvende och sist ägs av Trafikverket. Vi släpper dock inte taget om Stephan och Nicklas innan vi också fått prata om de varsel vi kunnat läsa om den senaste tiden och som bland annat rör Sävenäs och Ånge.

Som vanligt rymmer ett avsnitt av Järnvägspodden reflektioner och nyheter. Kanske kan finsk sisu bidra till att punktligheten lyfter, eller får vi en ketchupeffekt där allt det som sker på olika håll i branschen över en natt får tydlig effekt i form av bättre pålitlighet? På vilket sätt kommer JBS färdplan motsvara alla högt ställda förväntningar? Det är ingen underdrift att säga en det väntar en intensiv höst med otroligt många lika spännande som skiftande frågor. Men vilken vi tar oss an nästa gång får faktiskt bli en cliffhanger!

Årets sommarspecial är garanterat allt annat än en historielös upplevelse. Med återöppningen av Järnvägsmuseet som fond uppmärksammar vi en lång och stolt historia tillsammans med våra ciceroner Robert Sjöö och Henrik Reuterdahl. 

Vart ett samtal med museichefen Robert Sjöö och affärsutvecklaren Henrik Reuterdahl kan ta vägen är svårt att veta på förhand. För vad av hjärtat är fullt så flödar det fritt. Vi gör vårt bästa för att inte spåra ur även om ämnen som avhandlas rör allt från flamsäkra kalsonger till F1200.

Det är efter nästan sju år av ombyggnationer och organisationsförändringar som Järnvägsmuseet äntligen har kunnat öppna sina portar igen. Nu är man en del av Statens maritima och transporthistoriska museer, och ingår därmed i samma familj som Vasamuseet. Det borgar för att det finns något för alla att upptäcka i utställningarna, i vagnhallar och i parkerna.

Vi hoppas att vi med detta sommaravsnitt bidrar till att fler i branschen för upp ögonen för vår egen historia. För järnvägen har minst sagt satt spår både bildligt och bokstavligt, och starkt bidragit till den resa landet Sverige gjorde från fattigt till rikt, från agrart till industriellt. Den korta tid det då det begav sig tog att först bygga och sedan elektrifiera järnvägen borde också kunna inspirera alla de som idag är engagerade i att rusta upp, bygga ut och modernisera järnvägen.

Det blir också pudling eftersom Gotland inte alls är spårlöst, tips på lyssning och lite korta nyheter. Med denna sommarspecial tar Järnvägspodden nu sommarlov, och återkommer i slutet av augusti.

I årets 8:e avsnitt återkommer vi till ett kärt ämne – kapacitet! Den här gången tar vi stöd av Malin Jakobsson och Gustaf Engstrand för att bena ut hur vi i harmoni med Europa kommer planera och tilldela kapacitet på spåren.

Vi har, ska villigt erkännas, pratat om TTR tidigare men nu blir det allt mer skarpt läge för detta projekt som möjligtvis är ett MPK (som vi också pratat om många gånger) i en större skala. TTR är alltså en del i de förändringens vindar som blåser över järnvägseuropa. Men hur kommer Sverige att påverkas? Vad innebär kapacitetsstrategi, - modell och – utbud? Hur ser tidplanen ut och hur skapas balans med långsiktighet och flexibilitet? Om detta och mycket mer pratar vi om med Malin Jakobsson från Trafikverket och projektet TTR Sverige.

För att få hela bilden behöver man dock lägga till ytterligare ett perspektiv - förslaget till ny europeisk kapacitetsförordning. Utöver de frågor som adresseras i TTR tar förordningen även upp frågor kring gemensamma regler och verktyg, utökade krav på information och nya affärsregler, helhetsansvar för kvalitetsarbete och behovet av en ny organisation för Europasamarbetet. Det är mycket att ta in, men någonstans ska man börja och det gör vi med Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef på Tågföretagen.

De två samtalen kryddas som vanligt med reflektioner och nyheter. För den som känner omedelbar tilltro till programledarnas kapacitet att fånga kapacitetens sanna väsen så börjar samtalet med Malin cirka tre minuter in i avsnittet. Tänker man snarare på hur förorden om TTR kan rundas till förmån för förordningen tar man ett snabbt kliv 27,5 minuter in i avsnittet för samtalet med Gustaf.

I mitten av juli släpper vi en sommarspecial där vi i år hämtar röster och gäster från invigningen av Järnvägsmuseet i Gävle. I slutet av augusti är tanken att vi startar upp hösten, och kommer du under semestern på ett ämne eller person vi borde prata med så tveka inte att höra av dig!

I årets sjunde avsnitt pratar vi trafikinformation på längden, tvären och bredden med tjänste- och programledaren Ulrica Sörman från Trafikverket samt med Björn Lundwall, teknikchef på Vossloh Switch Systems.

Trafikinformationsfrågorna är ständigt aktuella. Och efter att poddens programledare på sista tiden har åkt en hel del tåg, och då också upplevt information i såväl ostörda som störda lägen, kände vi ett behov av att bidra till att förmedla en lägesbild om vad som pågår.  

Först ut säger vi hallå till Ulrica Sörman som berättar om både det som sker inom Trafikverkets väggar, men också om aktuella frågor inom ramen för branschsamarbetet UBTR. Vi kommer in på så skilda områden som målbild, spelutveckling och prognosarbete.

En av deltagarna i UBTR är Björn Lundwall från Vossloh Switch Systems, och vi var då nyfikna på vad en leverantör av spårväxlar kan tillföra i utvecklingen av trafikinformationstjänster – så med ett växeln hallå fångade vi Björn på en skolbänk i Frankrike vilket gjorde att vi även passade på att också höra hur hans europeiska kollegor och kurskamrater känner för branschsamarbete.

Dessa två samtal kryddas som vanligt med tankar från rälen, och några nyheter. För den som inte vill invänta tid så börjar samtalet med Ulrica cirka sex minuter in i avsnittet. Tänker du snarare på hur du kan runda tidigast trafikstart för samtalet med Björn så är tipset att direkt gå 31 minuter in i avsnittet.

Vi vet att vi är tillbaka om tre veckor, men med vad vet vi däremot inte. Vi hoppas dock att denna trafikinformation gör er som lyssnar nöjda, och att ni kan luta er tillbaka för att i ett ostört läge ta del av ännu ett avsnitt av järnvägspodden!

Under året kommer fyra 50-timmar långa helgavstängningar genomföras på Södra stambanan. Vi har pratat med Daniela Wallin och Kim Aronsson om något som funnits ett tag men som i år fick en ny skepnad och nu kanske känns ännu mer rätt i tiden!

Det har varit några konstiga veckor på slutet fulla av både röda dagar och klämdagar, vilket får konsekvenser i form av minst sagt fullbokade kalendrar för de som vi vill prata med. Tur då att det ändå finns kollegor som med kort varsel skapar en lucka för att prata i podd denna intensiva tid.

Vi fortsätter på vårt underhållande tema och tar den här gången sikte på de avstängningar som blivit något av en tradition på södra stambanan. Våra gäster är projektledarna Daniella Wallin och Kim Aronsson som berättar hur man ser till att dessa jobbiga stopp blir till en symfoni av åtgärder i spåren? Vad hinner man på 50 timmar, hur ser dialogen med järnvägsföretag ut och på vilket sätt informerar man resenärerna när tågen måste stå tillbaka till förmån för underhåll.

I övrigt bjuder vi som vanligt på lite tankar från rälen och några nyheter. Om tre veckor siktar vi på att vara tillbaka. Glöm inte att njuta av ett antal inskickade tyfon-ljud i slutet av avsnittet, vilka vi i detta symfoniska avsnitt hoppas ska vara som musik i era öron.

Avsnitt 5 har fokus på ett relativt nytt inslag i vår planering och samverkan. Vi möter Malou Klock Strömgren för ett samtal om västra stambanerådets funktion och organisation, men också om de kapacitetsutmaningar som rättrådigt behöver hanteras.

Västra stambanan är utan tvekan en av Sveriges viktigaste transportleder. Men att ha varit just det i långt över 100 år är något som kostar på, och nu är denna en av järnvägssystemets ryggrader i stort behov av omsorg.

Vår gäst, Malou Klock Strömgren, är till vardags chef för kapacitetsoptimering i väst samt en av deltagarna i det relativt nyinrättade västra stambanerådet. För när nu banan ska rustas kommer många olika önskemål från både bransch och samhälle rådigt behöva vägas samman. Så vad har västra stambanerådet för funktion? Finns det fler samverkansinitiativ? Vad är användbar kapacitet? Och hur ser ansökningsläget ut för T25?

Frågorna är många, och det är inte omöjligt att det skulle behövas en öppen sluttid för att ett samtal ska skala av alla de olika lager som utgör löken kapacitetsplanering. Utöver allt detta bjuder vi på en efterlysning av (o)ljud, på nyheter och osorterade tankar från rälen. Dessutom en tävling, för visst måste det finnas plats för en ordvits för ett råd i västra Sverige.

Sen skäms vi lite, för inledningsvis säger vi att vi ska komma in på TTR – men det gör vi inte, varken i samtalet eller i nyheterna. Detta trots att vi lovat att pusha för det seminarium som ska hållas på Nalen den 23 maj. Och för ordningens skull - TTR står ju alltså för Timetabling Redesign for smart capacity management, en ny process för planering och tilldelning av kapacitet på den svenska och europeiska järnvägsmarknaden som ska vara helt införd 2030.

Om tre veckor är vi tillbaka, tack för att du lyssnar.