I december ska JNB 2025 fastställas, och ett stopp på vägen dit är JNB-dagen. Vi satte oss med fyra gäster för att sammanfatta årets upplaga av denna den kanske mest klassiska och traditionstyngda järnvägsträffen av alla.

För första gången på länge har denna podd varit ute och träffat folk, och vad bättre än att då få göra come-back på JNB-dagen som gick av stapeln den 5 oktober. Under ett par effektiva timmar presenterades nyheter parallellt med en icke obetydande del framtidsspaning, specialistmingel och fikapausnätverkande. Det sistnämnda gör att det finns ett visst sorl i bakgrunden vilket vi hoppas inte ska störa ljudbilden.

Våra fyra gäster täcker tillsammans ett brett spektra branschperspektiv. Först ut möter vi Karin Nordner på Trafikverket som är chef på den enhet som producerar och paketerar JNB. Därefter följer i rak tågordning Linda Johansson på DB Cargo, Jakob Fritzell från VR Sverige innan vi som sista vagn avslutar med Armin Ruge på Trafikverket.

Innan vi kommer in på några avslutande nyheter hinner vi fundera kring så skilda områden som vargfrågan (vad är vargen, kommer den eller är den redan här), om SERA bilaga 7 och om det borde instiftas ett Rail Award som skulle kunna vara finalen av JNB-dagen. Det är ju Nobelprisvinnarpresentationstider, och föga överraskande har vi själva redan en rad tänkbara kategorier och vinnare som skulle kunna nomineras. Helt säkert finns det bland er som lyssnar än fler kreativa förslag som ni så klart gärna får dela med er av via jarnvagspodden @ trafikverket punkt se

Om tre veckor är vi tillbaka, eventuellt då med röster från både Nordic Rail och JBS Strategiseminarium. På återhörande!

Vi fortsätter hösten med vad vi hoppas är ett säkert kort. Våra gäster Stefan Pettersson och Joakim Pontén ska se till att projekt SAS – som står för Säkrare arbeten i spår och inget annat – äntligen så att säga får en flygande start.

Att järnvägen är säker är svårt att argumentera emot. Men även solen kan som bekant ha fläckar, och för järnvägen har förutsättningarna att genomföra banarbeten på ett säkert sätt varit lite av vår fläck. Inte alls en blind fläck, men ändå något av en nagel i ögat inom säkerhetsområdet.

De vi får möta är Stefan Pettersson, projektledare, samt Joakim Pontén, biträdande projektledare. Stefan och Joakim berättar bland annat om bakgrunden, om pågående dialog branschen samt om ambitionen att alla nog måste bli lite missnöjda för att de ska känna att projektet gått i mål.

För det projekt SAS har i uppdrag att genomföra berör mer eller mindre allt och alla som verkar på järnvägen. Det rör inte bara regelverk och rutiner, utan lika mycket arbetssätt och planeringsförutsättningar. I tidiga skeden, likafullt som i genomförandet. På Trafikverket hela vägen till enskilda entreprenörer. Med våra gästers egna ord handlar det om ett paradigmskifte och det största omtag branschen gjort.

Vi kryddar detta säkra samtal som vi så klart hoppas inte flyger över huvudet på er som lyssnar med ett kortare nyhetssvep. Vi bjuder också en inblick i vad för olika sorters specialtåg som trafikerat våra spår. Vi vill ju inte uppfattas som uppblåsta på något sätt, men här fanns det saker vi tror inte så många kände till.

Om tre veckor är vi tillbaka, hoppas vi hörs då!

Vi startar upp hösten med en aktuell händelse. Vår gäst Anna-Pia Lingemyr hamnade mitt i mediestormens öga när en nyfiken omvärld ville veta allt om tåg 562 som i spåren av de skyfall stormen Hans medförde spårade ur utanför Hudiksvall.

Att kraftsamla kan man göra på flera sätt, och vi vet mycket väl att många inom järnvägen behövt göra just det detta nådens år 2023. Men när ett tåg spårar ur blir det en alldeles särskild kraftsamling där stordåd behöver åstadkommas på kort tid. Många olika kompetenser behövs, och alla andra sysslor måste för en tid släppas när resenärer, journalister, olycksturister, markägare, utredare, teknikspecialister med flera ska hanteras när ofattbara regnmängder på kort tid skapar en helt ny bäckfåra genom Ostkustbanan.

Vi ska inte gå så långt som att säga att det här var ett varsel om de utmaningar klimatförändringarna innebär för järnvägen, men klart är att konsekvenserna fick hanteras av kollegor i varselkläder.

Vår gäst är Anna-Pia Lingemyr, enhetschef på Underhåll i distrikt mitt, som ger oss en bild av vad det var som hände och hur det kunde hända trots att alla gjort och agerat enligt de rutiner som finns.

En kvart efter larmet var de första kollegorna på väg mot platsen för urspårningen. Utmaningarna i spåren av händelsen var i det korta perspektivet många. När resenärer evakuerats behövde en för tunga kranar bärkraftig väg snabbt byggas i minst sagt vattensjuk terräng. Därefter skulle vagnar utan lyftöglor lyftas tillbaka på spåren, samtidigt som nyfikna skulle hållas på armlängds avstånd.

Vi får säkert anledning att återkomma till ämnet om hur klimatförändringar kan skapa nya utmaningar i hur järnvägar ska byggas och underhållas. Men det får bli en senare fråga, så utöver vårt samtal med Anna-Pia bjuder vi på en kort summering av en sommar där solen lyst med sin frånvaro men där rapporter om olika spår-relaterade störningar duggat desto tätare.

Om tre veckor är vi tillbaka, hoppas vi hörs då!

Årets åttonde avsnitt är en sommarspecial där vi återknyter bekantskapen med en tidigare gäst. Med hjälp av såväl backspegel som spåkula låter vi Anders Svenson berätta om en organisation som hade till uppgift att värna både järnväg och järnvägare. 

När vi i februari för första gången mötte Anders Svenson i avsnittet ”I händelse av höjd beredskap” kände vi att det fanns betydligt mer att hämta från denne man som har många järnvägssträngar på sin lyra. Av dessa strängar slår vi nu an den som rör driftvärnet, den organisation som var igång från 1946 till 2005 med uppgift att utbilda de som ville värna järnvägen såväl som järnvägarna.

Bärande beståndsdelar i denna berättelse är bland annat begrepp som Dala Storsund, järnvägspoliser och kombattanter. Var fanns dessa värn, vad hade man för uppgift och hur många ingick? Vi bjuds på ett antal namn och händelser från det förgångna, och tankar om framtiden utifrån omvärldsläget. 

Det var några saker vi inte fick med. Illustratörens namn är Alf Lannerbäck, driftvärnsgården på Gotland låg i Kaupe och namnet på den småländska är Evedal. Dessutom vill Anders som bevis för engagemanget också lyfta att det var driftvärnsmän som på sin fritid och semester reste stugorna på Dala Storsund.

Utöver samtalet med Anders spanar och spånar vi lite kring möjliga ämnen för hösten. Vi bär också en förhoppning om att ni som lyssnar passar på att nyttja sommaren till att fundera ut och därefter maila oss tips på både ämnen och gäster.

Den 28 augusti räknar vi med att vara tillbaka. Ha nu en fantastisk sommar så hörs vi i höst!

I årets sjunde avsnitt är temat kraft och kontakt. Först stiftar vi bekantskap med Jenny Nilsson, projektledare för en kraftsamlande vecka, därefter med Björn Dellås och Anders Eriksson som vet att svara på det mesta (och lite till) om kontaktledningar. 

Att kraftsamla kan man göra på flera sätt, och gud vet att många inom järnvägen behövt göra just det de senaste månaderna. Men den här gången ska det inte handla om planering, utan om underhåll.

Vårt första ämne är SSBv24T23, och bakom denna förkortning döljer drygt 10 större och ett femtio-tal mindre nödvändiga arbeten som genomförs samlat 12-19 juni. Förutom arbeten på Södra stambanan sker också en hel del arbeten på Kust till kust-banan, vilket får långtgående påverkan på olika trafikupplägg. Projektledare med ansvaret att samordna alla arbeten är Jenny Nilsson. Vi fick en pratstund en hektisk dag när nyheten om denna vecka blev medial och Jenny satt i ett flertal intervjuer. Vi under bland annat vad som ryms i hennes uppdrag, hur dialogen med järnvägsföretagen sett ut och hur det varit att samordna arbetena i tider som dessa. 

Från denna kraftsamling i spåren flyttar vi fokus till en helt annan kraftkälla. Vi syftar så klart på vår kontaktledningsanläggning, och här möter vi Björn Dellås och Anders Eriksson från Järnvägsteknik inom verksamhetsområdet Underhåll. Här blir det ett rätt långt samtal om hur vår anläggning mår, vilket underhåll som planeras och  hur tankarna går kring trafikpåverkan. Det blir allt från pottkantsfrågor till funderingar på begrepp som trådapor, kardel-fel och av-visare.

Vi kryddar dessa både samtal med tankar från rälen, samt en och annan nyhet. Dessutom bjussar vi på en förhandslyssning på ett av de budskap som kommer visar och höras i södra Sverige med start den 9 juni. Ämnet är vecka 24, och temat är jobbiga stopp. Om tre veckor räknar vi med att vara tillbaka, hoppas ni inte tycker den pausen är ett allt för jobbigt stopp.

I årets sjätte avsnitt blir det idel nya röster i podden. Gästerna hämtar vi direkt från mässgolvet i Älvsjö, och i tur och ordning möter vi Christian Schmidt och Anders Burvall, Margareta och Michael Carlsson samt Karin Tufvesson.

Som utlovat bjuder vi denna gång på ett antal röster direkt från mässgolvet på Train&Rail som gick av stapeln i slutet av april. Det fanns så klart mycket att välja på, så se detta som ett litet stickprov på vad som puttrar i branschen. Eller kanske som en motvikt till alla andra röster som i dessa dagar hörs kring varsel och planeringsproblem.

Först ut möter vi Christian Schmidt och Anders Burvall från Atkins som på mässans första skälvande timmar presenterade en nyhet kring fordonsunderhåll. Det handlar om systemet FORD:s efterföljare som är tänkt att lanseras under nästa år, ett system som berör 60 procent av allt rullande material.

Därefter träffar vi Margareta och Michael Carlsson från företaget Solberga station. Bland mycket annat hade de med sig en tillsyningsman i form av en app. Denna digitala hjälpryttare ska sätta den mänskliga faktorn ur spel genom att bistå så att det vid olika arbetsmoment inte överträds begränsningspunkter för spärrfärd och A-skydd.

Det sista samtalet hade vi med Karin Tufvesson från det nyinrättade kansliet för Järnvägscollege. Vi är ju en bransch som likt många andra är i skriande behov av mer personal. Men ska vi få in nya förmågor måste det ju också finnas utbildningsplatser, och här ska Järnvägscollege samordna både anordnare och utbildningsinnehåll.

Vi kryddar dessa tre samtal med lite eget mässande om ditt och datt, och med det har du knappa 36 minuters podd-massa som kanske inte golvar dig, men som garanterat kommer direkt från golvet.

I årets femte avsnitt gästas vi som av en händelse och i särskild ordning av Anna Ericsson, chef för VO Trafik, samt Jessica Söder Sörling, Enhetschef Kapacitetsoptimering Nord. Våra ämnen är särskild händelse och ansökningsläget i T24.

Det är, utan att gå in på detaljer, fortsatt tuffa tider för alla järnvägare. Men man behöver inte vara en drömmare för att se att det finns ljuspunkter.

Inleder gör vi med Anna Ericsson som i februari blev ny chef för Verksamhetsområde Trafik. Att det blivit en rivig start är kanske årets understatement, men vi vågar ändå ställa fråga om hon kom till järnvägen och fick det bra! Även om vi pratar om flera saker ligger fokus för samtalet så klart på Särskild händelse, en arbetsmetodik för krishantering som nu testas för första gången på Trafikverket för att kraftsamla kring de utmaningar som finns kring nuvarande och kommande tågplan.

Därefter lyfter vi blicken och tittar traditionsenligt på ansökningsläget till T24. Vår gäst är Jessica Söder Sörling, som har den lååånga titeln Enhetschef på kapacitetsoptimering Nord avdelning Ttrafikplanering. Det blir en del siffer-exercis, en del tidplaner men också en del optimism. För viss förbättring syns ändå i systemen, och dessutom kommer erfarenheterna från förra året väl till pass när rekordmånga (13 500) tåglägen från 52 operatörer (fyra fler än 2023) ska pusslas/planeras in.

Förutom att be er hålla två tågplaner i huvudet samtidigt bjuder vi på några korta nyheter. Nästa gång kommer vi bjuda på ett antal röster fångade på mässgolvet under Train & Rail. Hoppas vi ses där!

Den här gången tar vi sikte på begreppet tillgänglighet. Det handlar inte bara om hissar, appar och låg instegshöjd till fordon, utan lika mycket om turtäthet och planering. Våra gäster är Anna Hansson, Ellinor Nyberg och Pontus Gunnäs.

Självklart ska järnvägen vara för alla, men vet vi att den är det? Och hur arbetar vi i så fall för att täta till eventuella gap mellan oss i branschen – och kanske än viktigare, mellan olika transportslag - så att hela resan fungerar? Det här är några av frågorna vi tänkte närma oss i detta vårt 101:a avsnitt.

Vi börjar med ett samtal om stationsutformning med Anna Hansson och Ellinor Nyberg. Vilka krav ställs på järnvägen, och är det samma krav som på andra transportslag? Hur samverkar vi, och med vilka? Vem är bäst på tillgänglighet, och vilket land har vi som förebild?

Därefter har vi fått en pratstund med Pontus Gunnäs, affärschef Tåg på Västtrafik. Nu vidgar vi begreppet tillgänglighet till att också handla om bland annat turtäthet och fordonstyper. Just Västtrafik har ett stort antal olika fordonstyper, dessutom står man inför en investering i nya fordon som just nu testas. Åtminstone en av programledarna får något drömskt i blicken av allt littera!

Innan vi rundar av bjuder vi självklart också på lite reflektioner och – för första gången, enstaka kraftuttryck! Vi vill också tacka lyssnaren Martin för dels fina ord, dels ett detektivarbete som nu gör att de förlorade avsnitten från denna podds tillblivelse nu är återfunna och hemhämtade!  

På återhörande.

En helt ny mötesplats för järnvägen och järnvägarna ser snart dagens ljus, och vi har därför ringt Björnarna Asplund och Wengse för att få hela historien. Vi bjuder även på ett historiskt snack med järnvägspodds-pionjären Tobbe Lundell.

Det finns risk för ett uns av navelskådning i slutet av detta vårt hundrade avsnitt när vi i Järnvägspodden pratar om Järnvägspodden. Men innan dess tar vi sikte på den helt nya mötesplatsen Train&Rail som hålls på Stockholmsmässan i slutet av april, ett ämnesval som för ett ögonblick får oss att fundera på vad för podd vi blivit…

Först tar vi ett snack med Björn Asplund, ordförande för arrangören Swedtrain. Vad gjorde att de ville skapa denna nya mötesplats, hur har man resonerat kring teman och hur ser branschens möteskultur ut? Vi hör oss också för om mässan kommer bjuda på nyheter och premiärer, om  man har lyckats få dit tunga namn som dragplåster och vem som kom på namnet (som ju får erkännas är rätt catchigt).

Därefter tar vi steget över Björn Wengse. Hur tänkte man på Stockholmsmässan när järnvägsbranschen knackade på, och vad har han själv för relation till järnvägen? Dessutom får vi några medskick om trender i mäss-världen, råd om vad man som utställare ska bjuda på och inte minst tänka på. Vi reder också ut om spåren går hela vägen fram till mässan.

Sist ut så går vi då alltså till botten med hur Järnvägspodden en gång kom till. Den som hjälper oss skingra dimridåerna kring poddens gryning är SJs presschef Tobbe Lundell. Så vitt vi vet verkar dessa tidiga avsnitt inte längre finnas bevarade, men hur tycker han att vi har hanterat hans arv och vad skiljer podden idag med podden b.c. (before carlsson)?

Lägg till lite reflektioner, kreativt ordskapande och några ord om punktlighet så har du avsnitt 100 väl sammanfattat.

På återhörande.

Årets andra avsnitt ägnas helt åt en lika angelägen som aktuell fråga – hur vi riggar oss för att stå pall när världen verkar vara på väg att helt spåra ur. Våra gäster är Minna Nyman, Anders Svenson och Michael Englund.

Vi lever i en orolig tid, med flera lika reella som skrämmande hot. Den här gången lyfter vi på locket till frågan om järnvägens roll, uppgift och ansvar i händelse av höjd beredskap och i förlängningen krig. Vad gäller för transportsektorn i allmänhet, och en avreglerad järnväg i synnerhet? Hur säkrar vi vårt lands transportförmåga, och hur kan vår bransch bidra till en hög tröskeleffekt?

Vi har bjudit in tre gäster som jobbar med olika perspektiv på säkerhet, samhällsskydd och beredskap. Vi kommer blicka både bakåt och framåt, givetvis också österut. Inleder gör vi med ett matigt samtal med Minna Nyman och Anders Svenson på Trafikverket. Bland mycket annat reder vi ut skillnaden mellan beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet, gör en resa genom driftvärnens historia och får ett scenario för trafikering utan el, tele eller IT.

Därefter fyller Michael Englund från Jernhusen på med kompletterande perspektiv. Samarbete och samverkan är ledord, men vi får också ta del av insikter om forum som TP-sams, internationella erfarenheter och ett antal one-liners.

Som vanligt kryddar vi dessa samtal med lite egna reflektioner och korta nyheter. Om tre veckor hoppas vi få höras igen. Tack för att du lyssnar!