När judarna firar Pesach och berättar om uttåget ur Egypten finns ett märkbart fokus på de tio plågorna samt den egyptiska arméns undergång i Röda Havets mäktiga svall. Varför detta fokus på fiendens lidande? Kan det verkligen vara så att vi firar och gläds åt detta? Eller gömmer sig andra idéer här? Vi tittar på detta och dessa frågors relevans för västvärlden idag.

Judiska bosättningar betraktas generellt inom svensk media och politiskt etablissemang som en styggelse och ett hinder för fred, och bosättarna demoniseras och framställs som våldsbejakande extremister. Vi tittar här närmare på bosättarrörelsens ursprung, dess motiv och mål, och presenterar ett helt annat synsätt, som inte ofta hörs i det politiska samtalet, men som absolut borde höras betydligt mer.

Västbanken känner de flesta till, men hur ligger det till med Östbanken? I detta avsnitt tittar vi på det judiska folkets tidiga nationella historia på Jordanflodens östra bank, hur den sionistiska rörelsen sett på detta område samt vilken relevans det kan ha i dagens diskussion om kolliderande nationella ambitioner.

Den palestinska nationella rörelsen har vuxit fram som en reaktion på och i opposition mot sionismen, den judiska nationella rörelsen. I detta avsnitt tittar vi närmare på vad som karaktäriserar den palestinska nationella rörelsen, vilka som är dess ideal och ambitioner samt dess tillvägagångssätt.

Efter att drygt 6 månader gått sedan massakern den 7 oktober talar vi här om hur detta förändrat judar runt om i världen, hur vi alla vaknat upp till en ny verklighet, och vad denna verklighet innebär både i Israel och globalt.

Här behandlar vi den judiska helgen Purim, som utmärker sig i det att det föreligger ett religiöst påbud att berusa sig med alkohol. Vi förklarar vad vi försöker uppnå genom att försätta oss själva i ett tillstånd av kraftig berusning, och hur det relaterar till Israels ärkefiende Amalek och vad dessa bägge nationerna representerar filosofiskt.

Vi diskuterar det klart nationalistiska idealet som Judendomen föreskriver, inte bara för det judiska folket utan för alla världens folk, och kontrasterar detta med det imperialistiska idealet. Slutligen relaterar vi denna diskussion till situationen i Sverige respektive Israel. 

Är judarna en etnisk grupp, ett folk, en nation, en religion eller kanske något så vagt som en kulturell gemenskap? Vi behandlar detta från ett historiskt perspektiv och ger ett svar som är unikt bland väldens folk. Vi berör också kort denna fråga i ljuset av den pågående konflikten mellan judar och palestinska araber. 

Finns det radikaliserade judar i Sverige? Om det finns ett sådant fenomen, på vilket sätt uttrycker det sig? Vi tar avstamp i en artikel i vänstertidningen Dagens ETC som, häpnadsväckande nog, påstår att ett dylikt fenomen existerar och att det är oroväckande.

Begreppet antisemitism förklaras historiskt, och vi behandlear hur judehatet som fenomen förändrats genom tiderna, i synnerhet efter andra världskriget och förintelsen, och vi tar upp ett aktuellt exempel från Aftonbladet.