I K-podd avsnitt 92 fortsätter vi följa Riksantikvarieämbetets projekt ”Räkna med museerna”. Den här gången handlar det om museer och skola. Museer och kulturarvsplatser spelar en viktig roll för skolan – inte bara som ett komplement till klassrummet utan som en lärandemiljö i egen rätt. Det framgår av en forskningssammanställning som Riksantikvarieämbetet har gjort inom ramarna för projektet.

I avsnittet möter vi forskaren Eva Insulander, Stockholms universitet, som har forskat mycket kring förhållandet mellan skola och museer. Hon berättar om slutsatser av både sin egen och andras aktuella forskning i ämnet.

Vi träffar även Yvonne Andersson på Kulturen i Lund, som berättar hur de byggt upp ett gott samarbete med skolan genom något de kallar för ”Körkort till Kulturen”. ”Körkortet” innebär en fortbildning för lärare som handlar om hur de kan använda sig av Kulturen i Lund i undervisningen.

Museerna bidrar med många värden i samhället. Här kan du läsa Riksantikvarieämbetets sammanställning av aktuell forskning kring museer och skola. Läs gärna mer om projektet ”Räkna med museerna” på raa.se och våra tidigare artiklar i serien.

Programledare och producent för avsnittet är Erik Larsson.

K-podd finns på de flesta plattformar för podcasts. Följ oss gärna, så missar du inga avsnitt!

Inlägget K-podd 92: Museer och skola dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

I K-podd avsnitt 91 fortsätter vi fördjupningen kring museers arbete och värden i samhället. Projektet ”Räkna med museerna” har kommit fram till frågan om museer och regional utveckling. Nu finns en alldeles färsk sammanställning där Riksantikvarieämbetet går igenom forskning om museers roll i regional utveckling. Texten tar upp museers ekonomiska och sociala betydelse.

I K-podd avsnitt 91 får du träffa Christer Gustafsson, professor i kulturvård vid Uppsala universitet.  Christer Gustafsson lyfter särskilt fram frågan hur kulturvården ska kunna hitta samarbeten utanför sin egen sektor för att komma åt resurser som ger utökat skydd för kulturarvet, samtidigt som det ger en större samlad samhällsnytta. Christer Gustafssons forskning inriktar sig på kulturarvet som en drivkraft i hållbar, innovativ stads- och regional utveckling. Han leder det EU-finansierade projektet Be.CULTUOR – innovationer för kulturturism (Beyond Cultural Tourism).

I avsnittet medverkar även Maja Heuer, som arbetat som platsutvecklare vid Kalmar läns museum och med projektet ”Places in the making”. Regionens landsbygd och kust- och bruksorter står i fokus när det handlar om att öka medborgarnas delaktighet i beslutsprocesser och i utvecklingen av gemensamma livsmiljöer.

Museerna bidrar med många värden i samhället. Här kan du läsa en sammanställning av forskning kring museer och regional utveckling. Läs gärna mer om projektet ”Räkna med museerna” på raa.se och våra tidigare artiklar i serien.

Programledare och producent för avsnittet är Emil Schön.

K-podd finns på de flesta plattformar för podcasts. Följ oss gärna, så missar du inga avsnitt!

Inlägget K-podd: 91 Museer och regional utveckling dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Välkommen till ännu ett Arkiv special. Vi som arbetar i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, exempelvis genom forskning. 

Det är inte så ofta som ni lyssnare får ta del av hur vårt arbete i arkivet kan se ut i praktiken. I det här avsnittet vill vi gärna berätta om hur arbetet går till i ett projekt, som är ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetets arkiv och Kungliga biblioteket.

Det handlar om arkivhandlingar som speglar Riksantikvarieämbetets och Vitterhetsakademins äldsta historia, även kallat RiViH-projektet, som ska digitaliseras. Arbetet startade hösten 2024 och ska pågå i två år.

Kollegorna Ola W Jensen, forskare och Roger Magnusson, bildtekniker deltar i projektet och kommer i det här avsnittet att berätta om det arbetet.  De svarar på frågor som – varför är delar av materialet arkiverat i Riksantikvarieämbetes arkiv och andra delar av materialet på Kungliga biblioteket? Hur ser både den praktiska och tekniska processen ut?  vilka problem har de stött på? De här och många andra frågor får ni svar på. Varmt välkommen att  lyssna!

Programledare är Annelie von Wowern. Avsnittet är inspelat och redigerat av. Roger Magnusson. Redaktör Annelie von Wowern. Producent för K-podd är Erik Larsson.

Här kan ni läsa mer om projektet.

Under projektets gång publiceras materialet löpande i arkivsök. Se länkar nedan.

https://app.raa.se/open/arkivsok/results?arkiv_samling=Antikvitetskollegiet%20och%20Antikvitetsarkivet&searchtype=filter&page=0&pagesize=25

https://app.raa.se/open/arkivsok/results?arkiv_samling=G%C3%B6tiska%20F%C3%B6rbundets%20och%20Jacob%20Adlerbeths%20arkiv&searchtype=filter&page=0&pagesize=25

Inlägget K-podd 90: Arkiv special – Tre seklers historia blir mer tillgänglig dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

I K-podd avsnitt 89 fortsätter vi följa Riksantikvarieämbetets projekt ”Räkna med museerna”. Den här gången handlar det om museer och social inkludering. Museer kan spela en betydande roll för att inkludera marginaliserade grupper i samhället, det framgår av en forskningssammanställning som Riksantikvarieämbetet har gjort inom ramarna för projektet.

I avsnittet möter vi etnologen Charlotte Engman, som är postdoktor i museologi vid Umeå universitet. Engman har studerat hur museer arbetar aktivt med att få olika grupper att besöka museer och hur museer arbetar med inkludering genom de historieskrivningar och narrativ de använder i programverksamheten. Hon beskriver också vad hon kom fram till i sin avhandling om Etnografiska museets projekt ”Afrika pågår”.

Vi träffar även Karolien Jorissen och Elin Eriksson på Eskilstuna stadsmuseum, som arbetade med utställningen “Årby bakom rubrikerna”. Utställningen innebar att invånare i området Årby fick dela med sig av sina erfarenheter av vardagen, bortom rubriker om gängvåld och skjutningar.

Museerna bidrar med många värden i samhället. Här kan du läsa en sammanställning av forskning kring museer och social inkludering. Läs gärna mer om projektet ”Räkna med museerna” på raa.se och våra tidigare artiklar i serien.

Programledare och producent för avsnittet är Erik Larsson.

K-podd finns på de flesta plattformar för podcasts. Följ oss gärna, så missar du inga avsnitt!

Inlägget K-podd 89: Museer och social inkludering dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Det har blivit dags för K-podd att återvända till vår serie om runor i olika landskap. nu har turen kommit till Hälsingland med sina 21 kända runinskrifter. Låt Riksantikvarieämbetets runexperter Magnus Källström och Laila Kitzler Åhfeldt berätta vad som är utmärkande för just Hälsinglands runor.

Är den numera försvunna Hudiksvallsstenen inmurad i Hudiksvalls kyrka? Gunnborga den goda är den enda kända kvinnliga runristaren, men var hon verkligen så god som det står på Jättendalstenen som hon ristade? Dessutom får vi en uppdatering kring de senaste ledtrådarna i fallet Kensingtonrunorna.

En sak som utmärker Hälsinglands runor att det förekommer ovanligt många stavlösa runor. Stavlösa runor är närmast att jämföra med en runskriftens stenografi. Det är inte för inte som stavlösa runor också går under namnet hälsingerunor.

Den stavlösa runraden. Stavlösa runor återfinns i synnerhet i Hälsingland. Programledare och producent för avsnittet är Emil Schön.

Inlägget K-podd 88: Hälsinglands runor dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

I K-podd avsnitt 87 fortsätter vi följa Riksantikvarieämbetets projekt ”Räkna med museerna”. Den här gången tar vi oss an frågan om museer och deras beredskap för kris och krig. Hur väl förberedda är våra museer på om krisen eller kriget kommer? Och vilken roll har museerna för demokratin och sammanhållningen i samhället när kriser kommer? I projektet går vi igenom vad forskningen säger inom olika områden för att lyfta museernas relevans i samhället.

I det här avsnittet om museer och beredskap inleder Daniel Strand, utredare i projektgruppen, med att introducera oss till ämnet. Därefter träffar vi Mattias Legnér, professor i kulturvård och docent i historia som bland annat lyfter fram museer som bärare av demokrati och varför en främmande makt kan vilja göra dem till måltavla. Till sist samtalar vi med Therese Kruse från Helsingborgs museer. Therese Kruse har arbetat med beredskapsfrågor på Helsingborgs museer sedan mitten av 90-talet och har många handfasta tips till andra museer om hur man kan lägga upp arbetet.

Museerna bidrar med många värden i samhället. I projektet ”Räkna med museerna” kommer du kunna följa och lära dig mer om det. I podden nämns en artikel med en sammanställning om vad forskningen säger om museer och beredskap. Du kan även lyssna på K-podd 85 om Museer och hälsa

Programledare och producent för det här avsnittet är Emil Schön.

Under 2025 finns det redan flera intressanta avsnitt av K-podd i planen, så sök gärna upp oss i din app för poddar och tryck på prenumerationsknappen!

Inlägget K-podd 87: Museer och beredskap dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Susanne Thedéen är Sveriges 33:e riksantikvarie. Den tredje kvinnan att inneha ämbetet.

Inlägget K-podd 86: Möt riksantikvarie Susanne Thedéen dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Hur kan kulturupplevelser i allmänhet och museibesök i synnerhet få oss att må bättre? Det är temat i första avsnittet av flera i K-podds serie som följer Riksantikvarieämbetets projekt ”Räkna med museerna”. I projektet samlar vi forskning och exempel på museers verksamhet inom olika områden för att lyfta museernas relevans i samhället.

I det här avsnittet om museer och hälsa får vi först en introduktion till hela projektet ”Räkna med museerna” av projektledaren Petter Holmgren. Sedan ringer vi upp professor emeritus Gunnar Bjursell, en svensk pionjär inom forskningsområdet kultur och hälsa. Han berättar om hur och varför hjärnan mår bra av ett museibesök. Avslutningsvis anropar vi Göteborgs konstmuseum, där museipedagogen Emelie Arendorff Runnerström berättar om deras populära visningar för personer med demensdiagnos och deras anhöriga.

Museerna bidrar med många värden i samhället. I projektet ”Räkna med museerna” kommer du kunna följa och lära dig mer om det.

I avsnittet beskriver Gunnar Bjursell några målningar som han tolkar utifrån hur de påverkar hjärnan. De tre verken han går in på är Karl XII:s likfärd av Gustaf Cederström, Akrobatfamilj av Pablo Picasso och Hemkomsten av Carl Kylberg.

Programledare och producent för avsnittet är Erik Larsson.

Under 2025 finns det redan flera intressanta avsnitt av K-podd i planen, så sök gärna upp oss i din app för poddar och tryck på prenumerationsknappen!

Inlägget K-podd 85: Räkna med museerna – Vad museer betyder för hälsan dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Välkommen till ännu ett avsnitt av Arkiv special. Medarbetare i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, exempelvis genom forskning, och talar om hur vi kan vårda och bevara  bilder – inte minst för kommande generationer.

Fotografier är en viktig del av vårt kollektiva visuella minne. Vi i är skyldiga kommande generationer att omhänderta, bevara och vårda fotografier, likaväl som annan historisk och nutida dokumentation. Men, idag fungerar det inte alltid så bra. Framför allt när det gäller enskilda fotografers samlingar finns det en hel del att förbättra.  Dessa bildsamlingar är oftast utspridda på olika museer, arkiv och stiftelser eller hos privatpersoner, vilket leder till svårigheter för allmänheten att hitta och ta del av fotografierna.   

Som fotograf eller som anhörig till en fotograf som gått bort är det inte självklart vart du kan vända dig för att lämna in fotosamlingar för bevarande. Många bildsamlingar blir därför ofta kvar stående på en vind eller i en källare hos någon anhörig och omhändertas därför inte på rätt sätt. Bilder riskerar att förstöras och glömmas bort

1993 inrättades ett Fotosekretariat på Nordiska museet, där representanter inom det fotografiska området samverkade och försökte lösa frågor som rör fotografi. De fick mycket gjort, men ändå lades det ned under 2011.

Hur kan vi rädda och bevara våra fantastiska bildskatter som finns runt om i landet? Önskemålet från flera röster inom fotovärlden är en gemensam nationell strategi. Men, vem/vilka institutioner ska ansvara för det?

Nätverket Nationellt ansvar för fotografi i Sverige, med många både privata fotografer och institutioner som medlemmar, har i många år kämpat med att lyfta fram och synliggöra de här problemen.

Det här är temat som vår gäst Eva Dahlman, fotohistoriker, etnolog och hedersdoktor på humanistiska fakulteten  vid Stockholms universitet samtalar om tillsammans med Annelie von Wowern, arkivpedagog och bildarkivarie på Riksantikvarieämbetet.

Häng gärna med och lyssna!

Välkommen att botanisera vidare på vår bildplattform i Flickr Commons. Där finns ett urval av bilder av de fotografer som nämns i podden.

I arkivets sökportal Arkivsök på Riksantikvarieämbetets hemsida hittar du många av arkivets bildsamlingar med bilder i digital form.

Programledare är Annelie von Wowern. Avsnittet är inspelat av Roger Magnusson. Redaktör är Annelie von Wowern. Producent för K-podd är Erik Larsson.

Inlägget K-podd 84: Arkiv special – Fotografier, en del av vårt visuella kulturarv dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Han har över 900 titlar publicerade i Vitterhetsakademiens bibliotek vid Riksantikvarieämbetet. Sven-Gunnar Broström är en av Sveriges mest erfarna undersökare av hällristningar.

Välkommen till ännu ett K-podd – Arkiv special. Vi som arbetar i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, exempelvis genom forskning.

I Riksantikvarieämbetets arkiv finns bland mycket en stor mängd information om våra fasta fornlämningar runtom i Sverige. Vi har som myndighet ägnat oss åt att skapa och samla in sådan dokumentation både som texter, bilder och ritningar ända sedan 1600-talet. Länge gjorde Riksantikvarieämbetet det här själva, men under de senaste decennierna är det nästan bara museer och privata aktörer som gör ett jättejobb med att både undersöka och vårda våra fornlämningar.

Sven-Gunnar Broström föddes i det hällristningsrika Enköpingsområdet i Uppland och har sedan barnsben intresserat sig för mänskliga spår i urberget. Han lärde då känna och fick följa med den store upptäckaren av Upplands hällristningar, Einar Kjellén, ut i fält. På 1970-talet deltog han i Riksantikvarieämbetets stora fornminnesinventering med hällristningar som specialitet.

På 1970- och 80-talen ytinventerade Broström tillsammans med kollegor Södertörns åkrar efter stenåldersfynd. De upptäckte ett 50-tal boplatser med tusentals fyndposter som nu är inlämnade till Statens Historiska Museer.

Under dokumentationsprojekt i Bohuslän på 1990-talet utarbetade Broström och kollegan Kenneth Ihrestam en analog dokumentationsmetod som de fortfarande använder. Kring millennieskiftet deltog Broström i arbetet med en ny dokumentation av de berömda hällristningarna vid Nämforsen, en del av Ångermanälven. Detta gjordes i samarbete med Umeå universitet. Broström har tillsammans med kollegor sedan 1970-talet inventerat samtliga kända hällristningar i Södermanland och Västmanland. Han har också arbetat med stora dokumentationsprojekt i Skåne, Småland och Halland, exempelvis på Bjärehalvön, i Simrishamn och i Tjust.

Broström har genomfört många vårduppdrag på kända hällristningar, samt hällristningsinventeringar i större arkeologiska projekt i samband med infrastrukturbyggen.

Inventeringarna har inte bara betytt förbättrade beskrivningar av tidigare kända hällristningar utan i hög grad upptäckter av nya hällristningar, ofta i samma område. Förutom Ihrestam medverkade ofta Roger Wikell.

Broströms och hans kollegors arbete har resulterat i hundratals rapporter och artiklar över hällristningar och stenåldersfynd, och de flesta av dem, från 1993 till 2023, är tillgängliga via Arkivsök.

Programledare för detta avsnitt av K-podd är Anders Gidlöf och Eva Tranaeus.

Inlägget K-podd 83: Arkiv special – En pågående livsgärning kring hällristningar dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.