Kommunikationspodden

Nya SVT-serien "Priset som män betalar" tar sig an frågor om hur det har växt fram en ny alternativ kultur runt manliga influencers som inte syns alls i traditionella medier. Producenten och journalisten Frida Söderlund intervjuar olika människor om manlighet och varför dessa subkulturer har uppstått - och varför det verkar som om två olika narrativ verkar ha växt fram. Medverkande i programmet och här i Kommunikationspodden är också Benjamin som driver YouTube-kanaler "Benjoo" som fokuserar på frågor runt manlighet och vad det innebär att vara en man i dag och varför åsiktskorridorerna verkar ha uppstått.

“Vi krånglar till kommunikation väldigt mycket. Kommunikation ska vara enkelt. Ju mer vi använder avancerade ord eller verktyg, desto svårare blir det," säger Kimiya Näslund i en intervju med Kommunikationspodden.

Med över 16 000 följare på LinkedIn har Näslund byggt ett betydande nätverk genom en personlig kommunikationsstrategi som sticker ut i ett hav av rapporter om företagsresultat och marknadsframgångar.

– LinkedIn är för mig som ett torg där jag hänger. När jag kommunicerar handlar det inte om att skriva om årsredovisningar eller resultat. Det handlar om att beröra människor med känslor, förklarar hon.

Som invandrad från Iran för över 30 år sedan, fann Näslund att hon behövde bygga sitt eget nätverk från grunden.

– Jag hade inte barndomskompisar eller mammas kontakter som kunde hjälpa mig vidare i karriären. Jag var tvungen att skapa min egen plattform.

Näslunds kommunikationsstrategi bryter mot många konventioner. Hon prioriterar äkthet framför perfektion och delar såväl framgångar som motgångar.

– Bakom varje framgång har det funnits väldigt många motgångar, tårar och sömnlösa nätter. Det är inte bara gröna skogar.

För kommunikatörer som vill utveckla sin kommunikation erbjuder Näslund några nyckelperspektiv:

I sitt ledarskap använder Näslund kommunikation som ett verktyg för att skapa resultat i både mjuka och hårda värden. Hon betonar vikten av transparens och tydlighet, ibland över-tydlighet.

Näslund lyfter också fram utmaningarna med inkludering i arbetslivet.

– Sverige är väldigt duktigt på att säga att vi välkomnar alla, men inte i praktiken.

Hon menar att olika perspektiv och bakgrunder är en styrka som kan leda till snabbare framgång i organisationer.

För kommunikatörer som vill nå ut till en bredare publik är hennes råd enkelt: "Håll dig enkelt och håll dig så nära hjärtat som möjligt. För kommunikation är från människa till människa."

Att arrangera Eurovision Song Contest 2024 i Malmö blev en utmaning i att balansera folkfest med säkerhetsläge, terrorhot och internationella konflikter.

När Malmö stad tackade ja till att bli värdstad för Eurovision Song Contest var det ingen som kunde förutse de kommunikationsutmaningar som väntade.

– Det var en stegvis förändring. Det första började med att Sverige gick upp i förhöjd terrorhotsnivå under sommaren, nästan samtidigt som vi fick beskedet från SVT att vi skulle vara värdestad, säger Alma Tabak, tillförordnad presschef och enhetschef på Malmö stad.

Det som följde var en serie av sammankopplade händelser som krävde omfattande kommunikationsinsatser. Konflikten mellan Israel och Palestina efter händelserna den 7 oktober påverkade kommunikationen i hög utsträckning. Dessutom var det planerade koranbränningar i Malmö, omfattande fredsdemonstrationer och debatt kring Israels deltagande i tävlingen.

– Eurovision i Malmö blev internationell politik, säger Tabak.

Kommunikationsteamet fick ställa om från att marknadsföra en folkfest till att hantera oro och säkerhetsfrågor. Strategin handlade om att kontinuerligt omarbeta planerna utifrån omvärldsläget och att arbeta proaktivt, även i reaktiva situationer.

– Vi är en stad som jobbar tillsammans för alla. Vi står enade mot krig, mot hat och hot, och vi står för rätten att uttrycka sin åsikt alltid. Det är det som är Sverige, det är det som är Malmö, säger Tabak.

När Malmö stad utvärderade arbetet såg de att deras insatser hade gett resultat. De hade stärkt bilden av Malmö som en öppen och inkluderande stad, särskilt efter Eurovision.

Vill du veta mer? Lyssna på hela poddsamtalet i Kommunikationspodden.

Blir du också svettig bara av tanken på att stå framför en kamera och leverera träffsäkra budskap eller intervjufrågor? Du är inte ensam. Men programledaren och tv-redaktören Susanne Delastacia kan det här med att leverera en trygghet till tittarna. I Kommunikationspodden delar hon med sig av sina främsta knep för att lyckas med presentationer framför kameran eller på scen.

Med 30 års erfarenhet i mediebranschen har Susanne Delastacia utvecklat en djup förståelse för kommunikationens konst.

Delastacia, som idag arbetar som programledare och tv-redaktör på Arbetsförmedlingen, har en bakgrund från kanaler som SVT, SR och TV4. Hon är övertygad om att framgångsrik kommunikation bygger på autenticitet.

– Det handlar om att vara närvarande. Jag måste mena det jag säger, säger hon i podden.

För den som känner nervositet inför att stå på scen eller framför kameran rekommenderar Delastacia den så kallade "superhjältepositionen" som ett knep för att stärka självkänslan inför att du går på en scen eller ställer dig framför en kamera. Hon har också egna knep för att undvika att nervositeten tar över.

​– Men det är naturligt med nervositet, även för de mest erfarna. Det viktiga är bara att inte låta den synas, säger hon.  

Hur hon gör för att det inte ska synas att hon är nervös? Lyssna på hela poddsamtalet i Kommunikationspodden.

Gustav Sundh, känd som "Skolgårdsläraren" med över 44 000 följare på Facebook, har revolutionerat hur skolgårdar kan fungera genom enkla men effektiva kommunikationsmetoder. Den prisbelönte läraren arbetar enligt ett eget koncept som inkluderar tydlig visuell kommunikation, positiv förstärkning och att skapa strukturer som förutser mänskligt beteende.

– Konflikterna bara försvann. Vi såg hur incidentrapporterna droppade med 80 procent bara efter fem månader, berättar Guastav Sundh om resultatet när han började bygga aktivitetsbaserade strukturer på skolgården.

Sundhs metoder bygger på flera nyckelprinciper som har relevans långt utanför skolgården. Han arbetar med vad han kallar "medkultur" – att göra saker tillsammans med barnen istället för att bestämma över dem. Hans koncept inkluderar tydlig visuell kommunikation, positiv förstärkning och att skapa strukturer som förutser mänskligt beteende.

Hans råd till kommunikatörer är glasklara:

– Trovärdighet är nummer ett. Sen ska du skita i förnissan och allt fluff. Tänk bara: Vad gör ingen annan? Våga tänka helt annorlunda.

Sundh, som beskriver sig själv som "en japansk raketforskare" som får arbeta autonomt, har byggt sin framgång på att identifiera vad som intresserar varje individ och skapa en bred palett av möjligheter. Hans arbetssätt har visat sig särskilt framgångsrikt för barn med olika diagnoser.

– Konflikter uppstår när intressen krockar med omvärlden, förklarar han. Hitta vad de är intresserade av och bygg utifrån det. Det handlar om att skapa meningsfullhet.

För alla som arbetar med kommunikation är Sundhs avslutande råd:

– Du ska beröra. Oavsett om du jobbar med reklam, marknadsföring eller kommunikation – du måste hitta rätt frekvens för att nå fram till mottagaren.

Lyssna på hela intervjun med Gustav Sundh i Kommunikationspodden

AI-verktyg blir allt viktigare för kommunikatörer. Magnus Gille, produktägare för AI Enablement på Scania och nyligen korad till Sveriges bästa AI-promptare, delar sina insikter om hur man kommunicerar effektivt med artificiell intelligens.

– Att promptra AI handlar mycket om att vara konkret och koncis, utan att bli pladdrig, säger Gille.

Gilles metod för effektiv promptning följer en strukturerad approach. Först tilldelar han AI en specifik roll, sedan ger han relevant kontext, och slutligen ber han AI att ställa följdfrågor om något är oklart. Detta liknar han vid ett målgruppsanpassat samtal.

Gille betonar dock att AI aldrig helt ersätter mänsklig kommunikation – särskilt inte i känsliga situationer.

– AI är ett verktyg bland många, precis som ordbehandlare eller PowerPoint. Ansvaret för att se till att kommunikationen är rätt ligger alltid hos människan.

För kommunikatörer som undrar över sin framtid i en AI-driven värld, har Gille ett lugnande perspektiv:

– Kommunikatörer kommer att fortsätta jobba med samma saker som tidigare, men med nya verktyg. Precis som ni anpassade er till mobiltelefoner, e-post och sociala medier, kommer ni att anpassa er till AI.

Gilles råd till kommunikatörer är att fokusera på att använda AI för att eliminera tråkiga, repetitiva uppgifter så att mer tid kan ägnas åt kreativt och strategiskt arbete. Samtidigt uppmanar han till en bred samhällsdiskussion om vilka gränser vi som samhälle vill sätta för AI-användning.

– Det är en fråga för oss alla att besvara tillsammans – vad vill vi använda AI till, och vad vill vi inte använda det till?

Lyssna på hela avsnittet av Kommunikationspodden med Magnus Gille

Trendkunniga Nicklas Hermansson ser ett paradigmskifte i hur vi kommunicerar och konsumerar innehåll. Enligt honom går vi mot en framtid där digital teknologi integreras med våra kroppar och att sociala medier dör ut.

Den växande trenden att människor "detoxar" från sociala plattformar beror enligt Hermansson på hur de får oss att känna.

Paradoxalt nog tror han att AI-utvecklingen faktiskt kommer att gynna mänsklig kreativitet.

– Det är kreativiteten som kommer att skilja människor åt, inte förmågan att göra saker. AI ger oss tid som vi kan lägga på kreativitet. Det blir en kreativ revolution, inte för att AI gör det utan för att vi får tid att komma tillbaka till det mänskliga, avslutar han.

Lyssna på hela intervjun i dagens avsnitt av kommunikationspodden 

I en tid där kommunikatörer allt oftare hamnar i skottgluggen varnar DIK:s förbundsordförande Anna Troberg för konsekvenserna av att ifrågasätta yrkesgruppens berättigande. "Det här är ett sätt att underminera tilliten till samhället," säger hon i dagens avsnitt av Kommunikationspodden.

Den återkommande debatten om huruvida det finns för många kommunikatörer inom offentlig sektor får kraftig kritik av Anna Troberg, förbundsordförande för DIK – facket för kultur, kommunikation och kreativ sektor.

– Man förväntar sig mer kommunikation, den ska vara tillgänglig på flera olika sätt, dygnet runt och kanske på flera olika språk. Det finns många fler kommunikationskanaler. Då kan man inte förvänta sig att klara sig med samma mängd kommunikatörer som för 20 år sedan, säger Troberg.

I en tid där psykisk ohälsa ökar och många unga växer upp med mer digital än

Stefan Molander är affärscoachen som tycker att relationer är det viktigaste av allt i livet och på jobbet. Han arbetar för affärsgemenskapen Circle Networks där han anser att kommunikation är det bästa verktyget för att skapa djupa och långvariga relationer.

I Kommunikationspodden berättar Stefan Molander om hur den som arbetar med kommunikation kan lära sig av hans metodik, som bland annat går ut på att skapa en verksamhet som håller över tid.

I kommunikationsbranschen är många frilansare eller anställda på korta kontrakt eller arbetar som konsulter. För de flesta tar det lång tid att bygga upp en verksamhet som håller över tid och som ger goda resultat tillbaka. För Stefan Molander är kommunikationen nyckeln för att lyckas attrahera och behålla nya och gamla kunder och uppdragsgivare.

– Nätverkande är konsten att vilja inspirera dig att vilja hjälpa mig och att det sker åt båda håll, säger han.

Han berättar om hur han genom gemensamma nämnare relaterar till varandra och att det är viktigt att vara genuin i sina värderingar – och sedan kommunicera dem.