Konflikt

Ett år efter kriget ligger Gaza fortfarande i ruiner. Men mitt i den djupa fattigdomen och den psykiska nöden finns också drömmar. Möt sexbarnsmamman som spelar teater, kvinnliga graffitikonstnärer och hör unga författare som drömmer om nobelpris. Om Hamas minskade popularitet medan organisationens grepp om samhället hårdnar. Cecilia Uddén sänder Konflikt från en picknick med skräddaren i Gaza.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kassakistorna är fulla säger FN:s biståndschef i Gaza och byggmaterialet ligger och väntar i stora högar utanför gränsen men inne i Gaza har knappt någon återuppbyggnad skett efter kriget för ett år sedan. Många beskriver det som om klockan har stannat. Många människor bor i tält eller tillfälliga skjul intill sina raserade hus.

Armodet har däremot vuxit, fattigdomen har tredubblats samtidigt som blockaden har gjort att varor blivit dubbelt så dyra. Människor svälter inte men de kan inte leva värdiga liv. Många har inte ens råd med toalettpapper. Av de drygt fyra miljarder dollar som utlovades vid givarkonferensen efter Gazakriget syns inte mycket på plats.

Ilskan och uppgivenheten har tydligt ökat. En man berättar att han fick besök av FN-chefen Ban Ki Moon ändå har inget förändrats. Ni bryr er ändå inte om oss, varför ska vi överhuvudtaget prata med er, är en vanlig kommentar man får som utländsk journalist.

Besvikelsen är också stor på Egypten, som håller på att bygga en underjordisk mur utmed gränsen till Gaza för att täppa till tunnlarna som idag förser Gaza med de flesta varor - Gazas livlina. Samtidigt jublar gazabor när Egyptens fotbollslandslag gör mål mot Nigeria. De som stödjer Egypten, både i sporten och politiken, vill se ett slut på tunneltrafiken som bara gynnar Hamas. De hoppas att omvärlden äntligen ska få upp ögonen för Gazas lidande när livsmedelsförsörjningen stryps helt.

#bild=876508#Trots eländet försöker människor också att skapa sig en dräglig tillvaro och upprätthålla drömmar och visioner. Konflikt går på teater i Gaza och träffar den 33-åriga skådespelerskan och sexbarnsmamman Inas al Saqqa som försköts av sin familj när hon valde teatern. Dramaturgen Rasmi Damo berättar hur man lär sig att kringgå Hamas förbud och censur i Gaza idag.

En tydlig förändring i Gaza är hur Hamas har stärkt sitt grepp om samhället genom att ta kontrollen över en lång rad institutioner som skolor, sjukhus och mataffärer. När Fatah inte längre finns i Gaza utmanas Hamas istället av ännu radikalare grupper, salafister, och genomdriver själva en strängare syn på hur man får klä sig och förbud för killar och tjejer att umgås om de inte är gifta.

Kontrollen över medierapportering har också ökat. Många journalister vittnar om trakasserier och misshandel men de vågar inte klaga öppet av rädsla för repressalier eller att bli dödad.

#bild=876504#Hamas dominans märks också på gatorna där graffitikonsten har varit en slags temperaturmätare på Gazas tillstånd. Idag är den sunda ordväxling som funnits mellan Fatah och Hamas utraderad. Det berättar journalisten och fotografen Mia Gröndahl som dokumenterat graffitin under sju år och nyligen gett ut boken Gaza graffiti - budskap om kärlek och politik. Graffitikonstnärerna Majdal al Nateel och Maisa Bardaweel, som är trötta på att få sin konst övermålad och på trakasserier mot kvinnliga konstnärer har flyttat in på galleri med sin konst.

Drömmarna lever också hos de tre unga författarna Saba Tawfiq, Gheed Abu Hissi och Najla Atallah. Det gemensamma temat i deras böcker är att det går att förändra och att förändringen måste komma inifrån. Najla Atallah drömmer om att en dag bli nobelprisnomerad.

I programmet som sänds från en picknick med Cecilia Uddéns vän skräddaren Farouk i Gaza och hans familj, medverkar också Lotta Schüllerqvist, Dagens Nyheterns tidigare korrespondent i Mellanöstern, som snart kommer ut med en bok om Gaza.

#bild=876524#

#link=174919#

#link=174920#

Programledare: Cecilia Uddén
Producent: Daniela Marquardt

Ett år av förväntningar, hopp, och besvikelser. Det är dags att utvärdera president Barack Obama första år vid makten. Hör vilka betyg han får - från lunchgästerna på grillbaren i hjärtat av det svarta Washington, från en ledande presidentexpert och från konservativt håll. Agneta Ramberg och Ginna Lindberg sänder från Washington.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den senste veckan har ett ämne överskuggat allt annat i amerkanska nyheter och kommentarer: systemfelen och missarna som gjorde att Omar Farouk Abdulmutallab kunde flyga mot Detroit på juldagen med sprängmedel insytt i kalsongerna - och de politiska följderna av detta. President Obama var på julsemester på Hawai när attentatsförsöket över Detroit inträffade. Republikanerna grep tacksamt detta tillfälle att anklaga Obama för att vara svag vad gäller terrorism.
Med Agneta Ramberg i studion i Washington finns Sveriges Radios Washingtonkorrespondent Ginna Lindberg för att kommentera det aktuella läget och den väntade sjukvårdsreformen och stigande arbetslöshet. I studion finns också Trita Parsi, för att ge synpunkter på hur presidenten hanterat krisen i Iran. Parsi har bakgrund i Sverige och är idag ordförande i National Iranian American Council och bosatt i Washington.

Terror och nationens säkerhet är tillbaka på den politiska dagordningen, hur gärna Obama än hade velat slippa det. Men för att få frågorna om hur Barack Obama har klarat sitt första år i Vita huset och om han kunnat leva upp till de enorma förväntningarna på honom begav sig Agneta Ramberg och Ginna Lindberg till grillbaren Ben's Chili Bowl på U-street i hjärtat av det svarta Washington. Lunchgästerna var mer än nöjda med presidenten och Nizzam Ali gav Obama högsta möjliga betyg, ett A.

Ginna Lindberg har träffat en av USA:s ledande presidentexpert, Stephen Hess. Han är professor vid tankesmedjan Brookings och menar att Obamas omfattande politiska agenda blivit ett problem för honom. Det ekonomiska stimulanspaketet och sjukvårdsreformen har lett till svidande kritik från högern, men dessa förändringar är även exempel på Obamas största framgångar, menar Hess. Det finns även en besvikelse mot Obama från den amerikanska vänstern, men förväntningarna har varit orealistiska. Obama är inte en fullt så radikal president som en del velat tro, hävdar Hess.
Washington, och inte minst Georgetown, är starkt dominerat av demokrater. Ginna Lindberg vände sig till den tyngsta konservativa taneksmedjan, Hertiage foundation, för att få ett betyg högerifrån på Obama. Där träffade hon professor Lee Edwards, som menar att Barack Obama är mer populär än hans politik är. Fast samtidigt konstaterade han att president Obama har varit en gåva för de konservativa. Sedan han tillträdde strömmar donationerna in till den konservativa tankesmedjan.

En av de allra första inflytelserika amerikaner som gick ut och gav Barack Obama sitt stöd som demokratisk presidentkandidat var Zbignew Brzezinski, en gång mäktig säkerhetspolitisk rådgivare åt president Carter, numera, vid 80-års ålder, en av USAs mer inflytelserika utrikespolitiska tänkare och en man Obama både talar med och har sagt att han lärt massor av. Zbigniew Brzezinski har varit med i Konflikt förut, förra våren, och sade då att inte sedan John F Kennedy för över 50 år sen har en presidentkandidat gjort ett så gott första intryck på honom som Obama gjorde. Brzezinski har just publicerat sin utvärdering av Obamas första år, av hans utrikespolitik, i en stor och uppmärksammad artikel i tidskriften Foreign Affairs: en rätt rättfram blandning av ros och ris. Agneta Ramberg träffade Zbigniew Brzezinski på hans kontor på Centret för strategiska och internationella studier i Washington.#ruta=3359254#

Programledare: Agneta Ramberg
Producent: Ira Mallik

#link=237882#Om poeten som blev byråkrat för att bygga det samhälle han besjöng. Men vad blev det av Ragnar Thoursies visioner om den öppna staden, orden som också visade Olof Palme vägen? Nära 60 år senare ger han åter röst åt välfärdsbygget sett från en äldreomsorg som befolkas av svenska gamlingar och bemannas av människor från hela världen - men drömmen om en öppen stad förblir en utopi.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I augusti kom poeten Ragnar Thoursie, som nyligen fyllde 90, ut med diktsamlingen "Sånger från äldreomsorgen". Han tillägnar sin bok "äldreomsorgens tappra personal" och i boken skildrar han livet som gammal, hur det är att vara som han skriver "kund" hos hemtjänsten och "föremål för omsorg".
Han förmedlar erfarenheter inifrån en del av den välfärd han själv varit med att bygga upp. För i trettio år arbetade Ragnar Thoursie på Arbetsmarknadstyrelsen, bland annat som byråchef. Ragnar Thoursie valde att bli byråkrat för att som han sa, "ägna sig åt samhällsarbete i andra former". Han ville vara med och bygga upp demokratin och välfärden i det Sverige som växte fram i skuggan av det sönderbombade Europa.
1951, för nästan sextio år sen, skrev Ragnar Thoursie dikten "Sundbybergsprologen". Diktens slutrader kom att bli berömda, bland annat därför att Olof Palme ofta brukade citera dom i sina tal. Så här skrev Ragnar Thoursie:
"En öppen stad, ej en befästad, bygger vi gemensamt. Dess ljus slår upp mot rymdens ensamhet".
Konflikts reporter Randi Mossige-Norheim har träffat Ragnar Thoursie där han bor på äldreboendet Sjötäppan i Saltsjöbaden i Stockholm.

Gäster i studion: Bengt Göransson, kulturminister och utbildningsminister i den socialdemokratiska regeringen på 80-talet och Carolina Frände, regissör och nytillträdd ledare för Stockholms Stadsteaters scen i Skärholmen.

Hur ser man då på det svenska välfärdsbygget utifrån? Thandika Mkandawire är professor i ekonomi med särskild inriktning på utvecklingsfrågor. Han har en lång internationell karriär bakom sig, bland annat som chef i tio år för FN:s forskningsinstitut för social utveckling, UNRISD.
Närmast kommer han från London School of Economics och till årsskiftet tillträder han en gästprofessur till Olof Palmes minne vid Institutet för Framtidsstudier i Stockholm. När han nu återvänder till Sverige konstaterar han att det homogena land han kom till som student på 60-talet har genomgått stora förändringar, som också har skapat mycket osäkerhet. Han menar att det är tack vare den starka välfärdsstaten som det inte har lett till större social oro.

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Ira Mallik

#ljud=2146992#Efter Schweiz folkomröstning mot minareter - om den växande opinionen mot moskéer i Sverige. Om hur en ickefråga väckt reaktioner i Frankrike. Hör om idéströmningen som varnar för europeisk velighet inför en växande muslimsk befolkning. Samtal om mytbildning och oreda i debatten som ökar motsättningar och motstånd mot människor från muslimska länder. Men också motkrafter; om nystarten för den Moriska paviljongen i Malmö och om hur muslimer och kristna bygger ett nytt Guds hus i Fisksätra - tillsammans. I studion Dilsa Demirbag-Sten, journalist, författare och krönikör i flera större tidningar där hon flitigt debatterat mot bland annat politisk islamism. Ozan Sunar, skribent, tidigare kulturchef på SVT och initiativtagare och producent för Re:Orient, en mötesplats för kultur från Mellanöstern, Nordafrika och Sverige. Nu även ett projekt som ska lanseras på Moriskan i Malmö.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den schweiziska folkomröstningen för två veckor sen där 57 procent, en stor majoritet, röstade för ett förbud mot minareter har utlöst reaktioner världen över. I USA häcklade John Stewart i the Daily Show de schweiziska politiker som varnat för ”islamiseringen av landet” - en verklig utförslöpa där minareter skulle leda till sharialagar på två drag. Ett förbud av religiösa byggnader till etnisk rensning går fortare, i ett drag, blev Stewarts poäng. Kritik av ett allvarligare slag har kommit från FN och en rad EU-länder. Europeiska rabbiner protesterade och sa att minaretförbudet kommer att föda hat som drabbar inte bara muslimer utan också judar.

Moskémotståndet i Sverige

En undersökning som nu sammanställs vid Surveyinstitutet vid Växjö universitet, visar att hälften ogillar islam. I en skala över uppskattning av religioner kommer kristendom först, sedan i fallande skala buddism, hinduism och judendom. På jumboplats finns islam. 40 procent i undersökningen vill begränsa byggnationen av moskéer. Idag finns det sex moskéer i hela landet. Det finns planer för fler, men varje gång möts projekten av motstånd och mer eller mindre grova prostester. Moskén i Malmö har fått utstå flera attacker; fönsterkrossning och rasistiskt klotter. 2003 sattes moskén i brand och två år senare upprepades det. Även moskén i Trollhättan har satts i brand. Hör om det svenska moskémotståndet över tid. Vi börjar på Gotland.

Den franska debatten

I Frankrike med Europas största andel muslimer, cirka procent av befolkningen, eller 5 miljoner, har den schweiziska folkomröstningen återigen höjt spänningsläget i debatten om muslimer och islam. Utrikesminister Bernard Kouchner gjorde skarpa markeringar; ”Jag hatar intolerans”, sa han, och ”jag hoppas schweizarna river upp beslutet omgående”. Landets justieminister, däremot, lade nytt bränsle på brasan när hon i veckan sa att ”män som tvingar sina fruar att bära burka bör inte få franskt medborgarskap”. Även här visar en opinionsundersökning att nästan hälften vill ha ett minaretförbud också i Frankrike. Anja Sahlberg rapporterar från Paris.

Eurabia

Misstänksamheten mot islam och muslimer odlas särskilt inom en tankeströmning som skulle kunna samlas under begreppet Eurabia-litteratur. Alltså böcker som varnar för ett Europa som sakta förvandlas till en del av den islamska världen - genom immigration och högre födelsetal bland muslimer. Förespråkarna är kolumnister, journalister, författare och fritänkare som kallar sig själva alltifrån liberaler till konservativa. Och deras mängder av böcker väcker alltid uppmärksamhet - särskilt i amerikanska Fox News.

Guds hus finns i Fisksätra

Trogna lyssnare av konflikt kommer kanske ihåg att vi några gånger tidigare berättat om samarbetet mellan de religiösa samfunden i förorten Fisksätra utanför Stockholm. Det tog fart för några år sedan när den tidigare biskopen i Karlstad, Bengt Wadensjö, och imamen i muslimska föreningen där bestämde sig för att hålla regelbundna gemensamma andakter. Nu tar samarbetet tagit ett steg till. Nyligen fick de bygglov för ett gemensamt Guds hus, som man kallar det, delat mellan lutheraner, katoliker och muslimer. #ruta=3302532#

Programledare: Mikael Olsson
Producent: Richard Myrenberg

#ljud=2146787#I EU tilltar tvekan till ett turkiskt medlemskap. Hör om Turkiets stapplande steg mot demokrati, om en möjlig öppning i konflikten med kurderna, militärens maktmissbruk inför rätta och författare som trotsar påbud om tystnad. Kan det bereda vägen till ett åtråvärt EU-medlemskap eller förblir EU en ouppnåelig dröm?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den gångna veckan började med den för många överraskande nyheten att anhängarna till ett förbud mot minareter hade vunnit folkomröstningen i Schweiz. Veckan innan utsågs den belgiske premiärministern och uttalade motståndaren mot ett turkiskt medlemskap i EU, Herman Van Rompuy, till EU:s president.
I Turkiet blev reaktionerna ilska och besvikelse. "EU:s förste president är anti-turkisk " löd en av tidningsrubrikerna. Och den turkiske chefsförhandlaren med EU föreslog att turkar skulle ta ut sina pengar från schweiziska banker. För Turkiet kommer dessa händelser som ytterligare bekräftelser på en växande europeisk islamofobi och att EU vill hålla Turkiet på avstånd, utanför sina gränser. Och samtidigt visar opinionsundersökningar i Turkiet att stödet för ett EU-medlemskap håller på att minska.
I studion: Refik Sener, kulturskribent med rötter i Turkiet och som bevakar och skriver om utvecklingen Turkiet.

Sverige hör till de länder inom EU som är mest positiva till ett Turkiskt inträde i EU. I början av september skrev Turkiets utrikesminister, Ahmet Davutoglu, en hyllningsartikel till de svensk-turkiska relationerna på Dagen Nyheters debattsida. Där beskrev han även den förändringsprocess - den tysta revolution - som Turkiet har påbörjat. Inför att Sverige tog över ordförandeskapet i EU förklarade regeringen att en fortsatta utvidgning och ett turkiskt EU-medlemskap är en prioriterad fråga. Konflikts reporter Ira Mallik har talat med utrikesminister Carl Bildt för att ta reda på vad som egentligen har under det halvår som gått.

Om Sverige representerar Turkiets förespråkare i EU så är Frankrikes president Nicolas Sarkozy den tydligaste motståndaren. Bakom sig har han en stark fransk opinion mot ett turkiskt EU-inträde, både bland politiker och folk i almänhet, inte minst den stora grupp armenier som bor i landet. Frilansreportern Anja Sahlberg träffade Anne-Marie Le Gloannec, forskare vid det prestigefyllda forskningscentret CERI och specialist på just EU och Turkiet, i Paris

Yasemin Congar är biträdande chefredaktör för den turkiska dagstidningen Taraf . Tidningen kunde nyligen fira två-årsjubileum och har redan gjort sig ett stort namn genom att våga bryta mot de många tabun som finns i det turkiska samhället, till exempel att man aldrig får ifrågasätta militärens roll. Yasemin Congar är bekymrad över att religionen tycks spela så stor roll för vem som får vara med och vem inte i EU. Konflikts Daniela Marquardt ringde upp Yasemin Congar, för att höra hur hon ser på EU:s tveksamma inställning till Turkiet.

I flera decennier har kurdfrågan dominerat turkisk politik och en lösning har länge varit avlägsen. Men sedan i somras har den turkiska AKP-regeringen kommit med fredstrevare, som går ut på att stegvis ge kurderna fulla politiska och kulturella rättigheter. Sveriges radios reporter Sîlan Diljen har besökt miljonstaden Diyarbekir i sydöstra Turkiet som är centrum för den kurdiska proteströrelsen i landet och som kurderna ser som sin huvudstad.

Trots hård kritik, inte minst från EU, fortsätter Turkiet att tillämpa den omstridda paragrafen 301 om förbud mot att kränka "turkiskheten", som bland annat användes mot Nobelpristagaren Orhan Pamuk efter att han uttalat sig om folkmordet på armenier, vilket Turkiet förnekar. Åtalet mot Pamuk drogs senare tillbaka. Men det finns många andra författare som ställts inför rätta för sånt dom skrivit. En av de mest omtalade är Perihan Magden, som gjort sig känd för sina #ruta=3287519#kontroversiella artiklar i den turkiska dagstidningen Radikal, där hon kritiserar regeringen och militären. I år tilldelades hon människorättsorganisationen Human Rights Watch pris "Hellman/Hammet award" för att hon stått upp för yttrandefriheten i landet. Men, sen en tid tillbaka lyser hennes artiklar med sin frånvaro i Turkiet. Konflikts Robin Olin ringde upp Barbaros Altug på hennes agentur, Istanbul Copyright Agency, i Istanbul, för ta reda på vad som hänt.

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Ira Mallik

#ljud=2146784#Under svensk ledning lägger Europa fast linjen för mottagande av migranter. Reportage med anhöriga till de som dött i vattnen utanför Italien och Malta, från kön av flyktingar i Grekland, och om EU-länders mutor för migrantmurar i diktaturer. Är besluten att skydda Europa något som hotar skyddet för de skyddsbehövande? Migrationsminister Tobias Billström och Vänsterpartiets Kalle Larsson i studion.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Solidaritet är ett honnörsord på många sätt. Inte minst i de olika dokument som producerats inom EU när det gäller framtiden för en gemensam politik för migranter och flyktingar. EU-kommissionen skriver ”Solidariteten måste stå i centrum för den gemensamma politiken och EU behöver således utöka stödet till de medlemsstater som är mest utsatta för migrationstrycket.” och resonemanget återkommer i Stockholmsprogrammet. Stockholmsprogrammet lägger fast inriktningen för EU-samarbetet rätts- och säkerhetsområdet de kommande fem åren och ska klubbas på EU:s toppmöte om 10-11 december. I studion migrationsminister Tobias Billström (M) och Kalle Larsson, riksdagsledamot och Vänsterpartiets talesperson i migrationsfrågor, om asylfrågorna och EU:s framtid som fristad.

I Malmö hölls nyligen en manifestation för att stoppa avvisningen av fem ensamkommande barn, som nu ska avvisas till EU-landet Malta dit de först kom. Fahed, 14 år, och Eliaas, 16 år, är två av dem som ska utvisas. SR Malmös Tobias Wallin talat med dem och Asylgruppen i Malmö vid en demonstration på Davidshallsbron i Malmö. Migrationsverket hänvisar till Dublinförordningen där EU:s länder kommit överens om att asylsökande ska prövas i det land de först kom till.

Flera EU-länder har slutit egna avtal med grannländer på andra sidan Medelhavet. I år slöts det stora ”vänskapsavtalet” mellan Italien och Libyen; Italien investerar 200 miljarder dollar årligen i bygget av Libysk infrastruktur, tex radarssystem för att övervaka Libyens ökengräns i söder. Italien skänker också patrullbåtar till Libyen och har inlett gemensamma patrulleringar med Libyska flottan. FN:s flyktingorgan har riktat skarp kritik och har samlat vittnesmål som visar att Italien helt sonika direktavvisar asylsökande till uppsamlingsläger i Libyen. Och Italien har börjat straffbelägga dem som hjälper båtmigranter till italiensk mark.
Det var utanför den italienska ön Lampedusa, utanför italienska Lampedusa, som Maltas kustbevakning hittar en gummiflotte den 20 augusti i år. Ombord finns fem personer. Dom berättar att dom rest från Tripoli i Libyen den 28 juli. Närmare åttio personer var dom från början på båten, berättar dom. Men alla dom andra,ca 75 personer, har dött. Två av dom som dog är Abel Yohannes, 20 år och Filmon Gheressin, 22 år, från Eritrea. Dom var barndomskamrater, berättar Filmons moster Milete Bahta när Konflikts Randi Mossige-Norheim ringer henne i hemmet i som bor i Kansas i USA.

Grekland, vid EU:s yttre gräns, står idag för störst antal illegalt inresta flyktingar. Den stora mängden, vissa siffror säger så många som 200 000 om året, har lett till stora problem för asylmottagningen. Den tidigare regeringen hanterade det bland annat med massaresteringar av människor, internering och deportering. Den nya socialdemokratiska regeringen har tidigt markerat att dom ska ta tag i problemet och skapa en humanitär flyktingmottagning, men när vi besöker den grekiska huvudstaden har inte mycket hänt. Den nya vice ministern för Citizen Protection, medborgarnas beskydd, Spyros Vougiás, säger att han strävar efter en förändring, men att EU:länderna måste dela ansvaret med Grekland. Ketty Kehayioylou, UNHCR, samt människorättsadvokaten Spyros Rizakos, är kritiska till hur flyktingmottagningen fungerar idag. Frilansjournalisten Petra Quiding åkte till ökända Petru Ralli polis station i utkanten av staden, där tusentals flyktingar samlas för att köa till en möjlighet till en ny kö – den till kön för att överhuvudtaget få sin sak prövad så småningom.

Frontex grundades 2005 för att skapa en central myndighet, under Europakommisionen, som skulle samordna säkerheten för EU's yttre gränser. Frontex består idag av ett huvudkontor och insatsstyrkor dit alla medlemsländer bidrar. Frontex verkar i luften, till sjöss och på land. De understödjer vid större migrationsflöden, kartlägger och samordnar också avvisningar. I Stockholmsprogrammet efterlyser man ett förtydlgat och utvidgat mandat för Frontex, med regionala kontor längs EU:s södra och östra gränser. Sverige har hittills bidragit med personal för avvisningar och för flyg- och kustbevakning i bla grekiska vatten. Konflikts David Mehr fick tag på Peter Samulesson, vid svenska kustbevakningen på Frontexuppdrag, mitt i den grekiska övärlden, mitt i natten, då Samuelsson precis avslutat ett nattpass där de funnit 25 migranter i en plastjolle i sundet mellan Grekland och Turkiet.#ruta=3270938#

På ett internationellt forskningseminarium på Kulturhuset i Stockholm, arrangerat av kulturforumet Re Orient, talade bland annat den brittiske journalisten och författaren Philippe LeGrain, som skrivit boken Immigrants, your country needs them och PO Hansen, statsvetare vid Linköpings universitet. Frilansjournalisten Anna-Klara Bankel var där.

Programledare: Mikael Olsson
Producent: Ira Mallik

I

#ljud=2146371#Om ett Latinamerika där valurnor har ersatt vapen för politisk förändring. Men handlar det om en genomgripande demokratisering eller är demokratin bara ett medel i kampen om makt för egna syften?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Våra gäster: Magnus Linton, frilansjournalist, baserad i Bogota i Colombia, som skrivit mycket om den latinamerikanska vänsterns olika skepnader. Och Carlos Decker Molina som en gång flydde från Bolivia. Även han frilansjournalist som bevakar utvecklingen i Latinamerika.

Venzuelas president Hugo Chavez har suttit vid makten i tio år och fortsätter med sin "bolivarianska revolution". Men retoriken och det politiska klimatet har hårdnat. Motsättningarna mellan olika grupper har ökat. Hör överklassen på Caracas Country Club som föraktar Chavez och underklassen, men också de allt mer militanta tongångarna från Chavez-anhängarna.

En del menar att den latinamerikanska vänstern präglas av två spår - en radikalare som representeras av Chavez politik och en mer moderat som Brasiliens Lula Da Silva står för. Men den amerikanske ekonomen Mark Weisbrot, från tankesmedjan Center for Economic and Policy Research i Washingtonm, menar att denna uppdelning är en konstruktion av högern och det amerikanska utrikesdepartementet. Dessutom tycker han att den amerikanska Latinamerikapolitiken blivit värre under president Barack Obama.

Den 6 december är det presidentval i Bolivia och de flesta räknar med att Evo Morales kommer bli återvald. Men den förste bolivianske presidenten med indianskt ursprung imponerar inte på Roberto Laserna, forskare vid universitetet San Simón. Trots att de två en gång i tiden jobbade tillsammans, så menar Laserna att Morales blivit en "caudillo", en auktoritär ledare och att hans politik saknar långsiktighet.

I det lilla landet Uruguay är det snart den andra valomgången i presidentvalet och vänsterkandidaten José Mujica väntas vinna där. Men hur nära är hans förbindelser med Chavez? Federico Gyurkovits, politisk redaktör på vänstertidningen La Diaria, menar att högern använder Chavez-kortet för att försöka skrämma väljarna. Mujica talar själv om att han står för vad han kallar "socialismo real" med goda relationer till både Chavez Venezuela USA.

Brasiliens variant av vänsterpolitik framställs ofta som en sorts motpol till den i Venezuela. Hör Fernando Henrique Cardoso, som var Brasiliens president mellan 1995 och 2002, och som anses vara den som fick landets ekonomi på fötter. Cardoso menar att Brasilien, tillsammans med Chile och Uruguay idag står för en "latinamerikansk socialdemokrati", där marknadsekonomin uppmuntras samdidigt som fattigdomsbekämpningen är prioriterad. Men han förstår också varför Chavez och Morales är populära i sina länder.

Mark Weisbrots kolumner i The Guardian:

http://www.guardian.co.uk/profile/markweisbrot

Center for Economic and Policy Research

http://www.cepr.net/

Roberto Laserna, Bolivia:

http://www.project-syndicate.org/contributor/587

Federico Gyurkovits, Uruguay:

http://www.ladiaria.com.uy/

Fernando Henrique Cardoso, Brasilien:

http://www.clubmadrid.org/cmadrid/index.php?id=39

Carlos Decker Molina:

http://deckermolina.se/

Magnus Linton:

http://magnuslinton.com/

#ljud=2146372#Kvinnors rätt är regel i politisk retorik, men på många håll regerar reaktionen. Om repression och kvinnorörelser i Irak, Afghanistan, Iran, Palestina och Israel. Hör kvinnliga författare, filmare, professorer och aktivister formulera kvinnofällor utan gräns.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Världsamfundet genomför reformer och kampanjer för att stärka arbetet för jämställdhet och kvinnors rättigheter. I september tog FN:s generalförsamling beslutet att skapa ett nytt FN-organ som ska samordna och driva allt FN:s arbete för jämställdhet och kvinnors rättigheter.
Men medan den politiska retoriken betonar kvinnors rätt som aldrig förr, ser många kvinnor verkligheten gå åt andra hållet, inte minst i Afghanistan, Irak, Palestina, Iran och Israel.
I studio: Devrim Mavi, chefredaktör för den oberoende vänstertidskriften Arena och Widad Zaki, från Irakiska kvinnoföreningen i Stockholm, i tät kontakt med kvinnorörelsen i Irak och nyligen hemkommen från besök i Bagdad.

Ett av de länder där många kvinnor hoppats på en förändring är Afghanistan. Ett av motiven till invasionen 2001 var bl a talibanregimens förtryck av kvinnor. En som vet mer än de flesta om det är den afganskfödda Farida Azizi som från mitten av 90-talet åkte runt i Afghanistans alla provinser som biståndsarbetare, förhandlade med stamledare och talibaner om nödvändigheten av mödra- och sjukvård och skolor för flickor. Hon hade många framgångar, lyckades få igång flera projekt men hotades till döden före invasionen och bor nu i USA. Idag är hon medlem i Afghanska kvinnonätverk, och ordnar ledarskapsutbildningar för afghanska kvinnliga politiker. Mikael Olsson ringde upp henne i Kalifornien, där hon idag lever.

Close - personligt, av Annette Taranto och Anna Källblad, är ett ljudkonst och berättarprojekt. Sonia Nimrär är professor i berättad historia vid universitetet Birzeit på Västbanken. Hon hade bjudits in för att en personlig historia, men Konflikts Ira Mallik träffade henne för att prata om läget för den palestinska kvinnorörelsen. Sonja Nimre har kämpat för kvinnors rättigheter sedan 70-talet, men den kampen kan inte separeras från kampen mot ockupationen, säger hon. Och sedan Hamas 2007 tog maken i Gaza har nya frågor väckts.

#ruta=3238384#Ofta är det muslimska kvinnans villkor som diskuteras, men i Israel har en liknande debatt nu blossat upp. En debatt som fötts ur en bred irritation över att familjerätt som b la skilsmässor vilar på religös grund. Att de ortodoxa strömningarna vinner i inflytande oroar många kvinnor i Israel. Frilansjournalisten Negar Josephi träffade Judith Rotem, som skrivit flera böcker om att vara kvinna i en ultra-ortodox miljö.

Shirin Neshat, iranska landsflyktig i USA, som har gestaltat kvinnor under religiöst förtryck sedan mitten av 90-talet. I augusti vann Shirin Neshat Silverlejonet vid filmfestivalen i Venedig, för sin långfilmsdebut Women without men - en berättelse om fyra kvinnors kamp för frihet i 50-talets Iran. Filmen, som får svensk premiär i januari, är tillägnad dem som förlorat sina liv för frihet och demokrati i Iran. Kulturradions Mårten Arndtzén har sett filmen och träffat Shirin Neshat.

Programledare: Mikael Olsson
Producent: Ira Mallik

#ljud=2146575#Två länder, ett krisområde och ett allt sämre läge i båda länderna. Hör om hur rädslan för självmordsbombare påverkar folk i Islamabad och hur Pakistan hotas av de extremistgrupper som landet själv har stött och uppmuntrat. Och hör om den alltmer politiskt och militärt instabila situationen i grannlandet Afghanistan. Konflikt med Agneta Ramberg och Nils Horner i Islamabad och Sten Sjöström i Mazar-e-Sharif.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Medverkar gör bland annat chefen för den svenska Isaf-styrkan överste Olof Granander och utrikesminister Carl Bildt på resa i Indien. Hör också Ayesha Siddiqua och Shireen Mazari - två kvinnor på var sin sida i den starkt polariserade debatten om Pakistans säkerhet och förhållande till extrema islamistiska grupper å ena sidan och USA å den andra. Dessutom medverkar M.A. Tirmizi, pensionerad pakistansk överste vid den mäktiga underrättelsetjänsten ISI, om anklagelserna att ISI spelar ett dubbelspel i kampen mot talibanerna.

Ayesha Siddiqua är välkänd militäranalytiker och författare till boken "Military INC. - Inside Pakistans's Military Economy".

Shireen Mazari är akademiker, journalist och tidigare chef för det pakistanska strategiska institutet. Nu är hon chefredaktör för den engelskspråkiga tidningen The Nation.

Mer läsning:

Om svenska Isaf-styrkan i Afganistan:

http://www.mil.se/sv/Internationella-insatser/Afghanistan--Isaf/

Om Ayesha Siddiqua:

http://pakistaniat.com/2007/06/01/pakistan-ayesha-siddiqa-military-inc-generals-economy-launch/

Om Shireen Mazari:

http://www.blogcatalog.com/topic/shireen+mazari/

#ljud=2146576#Om de uppblåsta bråken i svenska förorter där bränder, bus och ett fåtal bråkstakar blivit till symboler, slagträ och väckarklocka i svensk politik. Hör om stenkastning som blivit till miljoner i kommunala och statliga satsningar i förorter, medan de boende menar sig ännu mer märkta av vanryktet. Reportage, röster och kommentarer från och om Göteborgs, Malmös och Frankrikes brännande förorter

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Några axplock ur den senaste tidens rapportering om svenska förorter. I tidningar och TV har rubriker som Förorten brinner, Den sönderfallande förorten, Nu är de beredda att mörda, Gängen styr varit frekventa. Och sedan de storskaliga sammandrabbningarna i franska förorter för 4 år sedan har vi också fått svenska, om än mindre motsvarigheter. Nyligen häktades 10 personer misstänkta för brott i samband med skadegörelse och stenkastning i Fittja. Men listan kan göras lång, i Göteborg bränder och stenkasntning i Backa, Bergjsön och Biskopsgården, I Stockholm Tensta, nu FIttja och Malmöförorten som sedan en längre tid beskrivits som kanske det allvarligaste fallet.#bild=777211##bild=777209#
Medverkar med kommentarer gör Mariam Zeid Baker, 19 år går sista året på Latingymnasiet och boende i Herrgården. Och Leandro Schclarek Mulinari, redaktionsmedlem i den antirasistiska tidskriften MANA som också hållit projektet Tala Ut där ungdomar från Rosengård bla gett ut en tidning.

Sedan mitten av augusti i år har det rapporterats om bilbränder och stenkastning mot polis och brandkår i flera förorter i Göteborg. En av dem är Backa på Hisingen. Ungdomarna menar att startskottet var en polisinsats den 10 augusti som gick för långt: piketpolisen kom med automatvapen till en numera nedlagd jourbutik vid Blendas gata och radade upp folk för visitering mot butiksväggen, efter tips om att ungdomar setts med ett vapen.
Polisen menar att händelsen var ett rutiningripande, men enligt ungdomarna blev den hårdhänta razzian droppen för vad de kallar år av trakasserier. En dryg vecka senare, den 18:e augusti, möttes en polisbil på Blendas gata av stenar och golfbollar. Tre dagar senare publiceras ett brev skrivet på kartongbitar från cigarettlimpor på en helsida i Göteborgsposten. Avsändare: 30 ungdomar i Backa. Konflikts Julia Lundberg åkte till Göteborg för att försöka få reda på varför det brinner i förorten.

#bild=777200#I Sverige har chockrubrikerna varit många när det gäller våldsamma konfrontationer i utsatta förortsområden. Incidenter som knappt hade nått notisspalten i Frankrike. I allafall om man lyssnar till Mustafa Dikeç - författare till Badlands of the Republic, en avhandling om uppror och upplopp i de franska förorterna. Dikeç som är född i Turkiet, lever i Paris och är verksam vid Royal Holloway University of London, intervjuade efter kravallerna i Frankrike 2005, unga från dom utsatta områdena och jämförde deras bild med det officiella Frankrikes. När Konflikts Ira Mallik når honom per telefon talar han om en upploppets politik.

En bra bit från de mögel- och kackelacksdrabbade hyresfastigheterna i Herrgården i Rosengård, i den nybyggda och genomdesignade stadsdelen Västra hamnen ligger Malmö Högskola. Där har en grupp forskare, efter stenkastningarna mot bl a brandkåren, fått pengar av Räddningsverket för att för försöka förstå orsakerna till våldsamheterna och hur man kan komma fram till lösningar och dialog mellan myndigheter och ungdomar.
#ruta=3206358#Konflikts Mikael Olsson stannade först till där för en kort intervju med r två i teamet ; forskaren Carina Listeborn och projektledaren och Per-Olof Hallin, professor i Kulturgeografi vid Malmö Högskola. Därefter begav han sig till Rosengårds centrum för ett besök på den nyststartade mötesplatsen Tegelhuset, en av två nya allaktivitetshus för äldre ungdomar upp till 25 år som blivit resultatet av en nysatsning av Malmö Kommun på stadsdelen Rosengård, där nyanställde ungdomsledaren och Rosengårdsbon Abdul Maxamed tog emot .

Programledare: Mikael Olsson
Producent: Ira Mallik