Konflikt

#ljud=2146774#Hur väl stämmer EU:s goda intentioner med verkligheten? Konflikt om rovfiske, migration och en omdebatterad europeisk fiskepolitik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Stockholm samlades i veckan tusentals delegater till de Europeiska utvecklingsdagarna, European Development Days, med EU-kommissionen som huvudarrangör.
Samtidigt har EU svårt att leva upp till sina goda intentioner. Kritiker menar att de rika ländernas stora ambitioner krockar med krass egennytta. Det omdiskuterade fisket med stora trålare utanför Västafrikas kust är ett exempel.

Reportage från utvecklingsdagarna, och intervju med ordförande för FN-organet UNDP, Helen Clark. Hur ska de rika länderna återfå förtroendet från utvecklingsländerna, efter tidigare svikna biståndslöften?
Clark var tills nyligen Nya Zeelands premiärminister, och är ordförande för FN:s grupp för utvecklingsfrågor, där samtliga organ som berör utvecklings- och biståndsfrågor samlas.

Frivilligorganisationen Concorde är en av många frivilligorganisationer som granskar EU:s utvecklings- och biståndspolitik. Romain Phillippe vid Concorde menar att EU ger med den ena handen, samtidigt som man tar med den andra.

Isabella Lövin är EU-parlamentariker för Miljöpartiet, och författare till den uppmärksammade boken ”Tyst hav – jakten på den sista matfisken”. Hon kommenterar EU:s fiskeripolitik, och vilka alternativen kunde vara.

Spanien är det EU-land som har flest fiskefartyg utanför Afrikas kust. Samtidigt är Spanien det främsta målet för migranter som tar sig från Västafrika till Kanarieöarna i små båtar.
Finns det ett samband mellan de spanska fiskefartygen och de västafrikanska flyktingbåtarna? Frilansjournalisten Petra Socolovsky träffar senegalesiska fiskare som lever utan papper i Madrid, människorättsaktivister och politiker.

#ruta=3189062#Mötet mellan Kameruns fiskare och de stora trålarna i havet utanför, skildras av teatergruppen Albatross från Halland, i ett politiskt teaterprojekt som också spelats upp på plats i Kamerun. Anna-Klara Bankel har sett pjäsen och frågat publiken vad de tyckte – såväl nioåriga skolbarn som ansvariga EU-tjänstemän.

Programledare:
Daniela Marquardt [email protected]

Producenter:
Ira Mallik [email protected]
Nina Benner [email protected]

#ljud=2146579#President Obama fick fredspriset och nu hoppas världen på en ny amerikansk utrikespolitik. Men vilken väg väljer han? Hör en fredsrörelse som tappat fart, om sken och verklighet bakom reträtten i Irak och forskarna om hur en offensiv i Afghanistan kan avgöra Obamas öde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Reaktionerna på Obamas fredspris har varit delade, men gemensamt för de som gratulerar till priset, inte minst hos Europas ledare, märks förhoppningen att fredspriset ska ge Barack Obama kraft att genomföra det han lovat; ett slut på den amerikanska närvaron i Irak, en strategi för ett säkert, stabilt Afghanistan och att sätta stopp för de rättsosäkra interneringar på Guantanamo.
I studion Jonas Sjöstedt, vänsterpartist i USA-exil och Billy McCormac, konservativ amerikan i Sverige.
#link=160175#
#link=160178#
#link=160179#
#link=160180#

Den stora debatten i USA de gångna veckorna, vid sidan sjukförsäkringsfrågan, har väckts av den av Obama utsedde befälhavaren för de amerikanska och allierade ISAF-styrkorna i Afghanistan. General Stanley McChrystal har ställt president Obama inför ett val som av många betraktas som ett ödesval för både USA och det fortsatta presidentskapet. McChrystal säger i sin rapport att Afghanistan efter åtta års krig är på väg mot kollaps och att USA står på randen till ett nederlag. I sitt förslag till strategi begär McChrystal minst ytterligare 40.000 man och andra förstärkningar. Hans budskap är krasst - blir det inga förstärkningar misslyckas USA.
Mikael Olsson har träffat Cindy Sheehan, från den amerikanska fredsrörelsen och Tom Hayden, demokrat och en gång ledare för protesterna mot Vietnamkriget, när de var på besök i Sverige.
#link=160182#

#bild=758231#Kritiken mot Barack Obama för att han inte infriat mycket av det han lovade under valkampanjen har varit hård från många som röstat på honom. Frilansjournalisten Carolina Jemsby intervjuar Jeremy Scahill, författare till boken Blackwater - världens mäktigaste privatarmé och debattör som löpande följer säkerhetsföretagens regeringskontrakthar. Scahill hävdar att samtidigt som trupperna dragits tillbaka från de irakiska städerna, så ökar ändå antalet "contractors", legosoldater och privat säkerhetspersonal i Irak, liksom i Afghanistan.
#link=160183#
#link=160181#

#bild=758227#Andrew Bacevich, är professor i internationella relationer vid universitet i Boston och författare till en rad uppmärksammade böcker, bl a The New American Militarism. Han är politiskt djupt konservativ, med egen bakgrund som militär analytiker och lärare vid officerskolan West Point, men i debatten i en lång rad amerikanska tidningar driver han tesen att amerikanska beslutsfattare blivit förblindade av övertro på vapenmaktens möjligheter. Utrikespolitiken har militariserats hävdar Bacevich och pekar på den högfrekventa användningen av militära interventioner som problemlösare; Vietnam, Grenada, Kosovo, Irak, Afghanistan. Och just där, i vägvalet i Afghanistan, avgörs om Barack Obama blir en förnyare eller ej, sa Bacevich, när Mikael Olsson ringde upp honom.
#link=160177#
#link=160174#
Programledare: Mikael Olsson
Producent: Ira Mallik

#bild=747855##ljud=2146773#Konflikt om det förlorade drogkriget i Latinamerika. Trots miljardsatsningar på militära insatser så fortsätter narkotikaproduktionen obehindrat och skördar varje år tiotusentals dödsoffer. Hör före de detta presidenter som ångrar sin tidigare politik och nu förespråkar avkriminalisering, hör intellektuella om legalisering av narkotika som lösningen, reaktionerna från USA och latinamerikanska missbrukare som offras i kampen mot de mäktiga kartellerna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Idag är de flesta överens om att kriget mot narkotikan har misslyckats. Bara i Mexico har mer än 16 000 människor mist livet de senaste tre åren i strider mellan polis, militär och drogkarteller och mellan de rivaliserande kartellerna. Fastän stora delar av landets militär satts in så ökar bara antalet döda. Och inget tyder på att knarkflödet in i USA är på väg att strypas.

I drygt trettio år har USA pumpat in miljardbelopp till narkotikabekämpning på den latinamerikanska kontinenten. Regeringarna där har fått enorma summor för att stärka sina arméer och för att föra krig mot kokainet, marijuanan, heroinet och de syntetiska drogerna. Gerillarörelser har försvagats, men knarket har inte försvunnit. Tonvis med växtgifter har hällts över kokaodlingar i Anderna och miljontals plantor har ryckts upp med rötterna. Men odlingarna och laboratorierna försvinner inte, det flyttar bara någon annanstans.
#link=158970#
#link=158966#
2009 verkar vara året då alla tröttnat på det misslyckade knarkkriget. I februari kom rapporten Drugs and Democracy – Toward a Paradigm Shift. Bakom rapporten finns en kommission bestående av 17 medlemmar. Bland dem finns tre före detta presidenter; Colombias César Gaviria, Brasiliens Fernando Cardoso och Mexikos Ernesto Zedillo och författarnamn som Paulo Coelho och Maria Vargas Llosa. Rapporten slår fast att kriget mot knarket har misslyckats och att det är dags för en fullständig omdaning av narkotikapolitiken. Samtidigt i år har Mexiko och Argentina infört nya lagar som tillåter innehav av mindre mängder narkotika för privat bruk och Brasilien och Ecuador är på väg att följa efter. Konflikts Marie Liljedahl har tecknat en bakgrund.
#link=158974#
#link=158964#
#link=158973#
Frågan om legalisering av narkotikan har kommit att debatteras allt flitigare under 2009. En som har klara idéer om detta är den colombianske journalisten och författaren Leon Valencia. I åratal har han förespråkat en legalisering, och då inte bara av små doser knark för personligt bruk Konflikts Kajsa Boglind ringde upp honom för att höra hans argument.
#link=158971#
#link=158972#

#bild=748977#Men varför är det just i år, 2009, 40 år efter det att Nixon förklarade ”War on drugs” som högt uppsatta politiker och debattörer över hela Latinamerika fördömer narkotikakriget som värdelöst och efterlyser nya metoder? Magnus Linton finns med i programmet för att svara på frågan från sitt hem i Bogota i Colombia.
#link=158963#

Bilden av Latinamerika som enbart en producentkontinent finns både i USA, Europa och i Latinamerika. Men inget kunde vara mer felaktigt, bara i Mexiko har bruket av exempelvis metaamfetamin ökat kraftigt på senare tid. När den nya lagen där nyligen trädde i kraft, den som tillåter exempelvis heroin och kokain för personligt bruk, var omdömena visserligen positiva på många tidningars ledarsidor, men på landets missbrukskliniker var stämningen en annan. Konflikts Robin Olin som slog dem en signal.
#link=158965#

En som vill skapat uppmärksamhet kring knarkproblemet är den mexikanska konstnären Teresa Margolles. Vid biennalen i Venedig visade hon sin installation som heter ”Vad annat kan vi prata om”. Över entrén hade hon hängt en flagga för att välkomna sina besökare. Flaggan var mörkt röd, dränkt i blod som hon samlat från några av de tusentals personer som fallit offer för knarkkriget i Mexiko. Kulturradions Cecilia Blomberg träffade henne i Venedig.
#link=158968#
#link=158969#

#bild=748975#Latinamerikansk narkotikapolitik har under de senaste decennierna mer eller mindre dirigerats från USA. Vanda Felbab-Brown, vid Georgetown universitetet har i sin avhandling ”Shooting up” studerat vilka följder som USA:s krig mot knarket fått i andra länder. Konflikts Ira Mallik ringde upp henne för att ta reda på hur de latinamerikanska ländernas initiativ till en ny narkotikapolitik, bland annat genom rapporten från Drugs and Democracy-kommissionen tagits emot i USA.
#link=158975#
#link=158967#

Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Marie Liljedahl

#ljud=2146593#I skuggan av de verkliga krigen, de mot terrorismen, i Irak, i Afghanistan pågår ett annat krig - informationskriget. Metoderna heter "perception managment" och "communication strategy", manipulationer där media bidrar till konflikt och inte lösning. Möt arabiska informationsstrateger, ledarskribenter, fredsjournalister och muslimska rättighetsivrare med Malcolm X dotter i spetsen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 3 oktober ordnade den Muslimska Mänskliga Rättighetkommittén och Afrosvenskarnas Riksförbund en konferens om medierna och kriget mot terrorismen. Frågan löd: Är medierna balanserade nyhetsförmedlare eller krigshetsare? Mikael Olsson träffade Kitimbwa Sabuni, MMR, Massoud Shadjareh, ordf Islamic Human Rights Commission, och Malcolm X dotter Malaak Shabazz.
#link=157813#
#link=157814#
#link=157815#

Det behövs mer än vapen och soldater för att utkämpa ett krig, varje krig och varje konflikt behöver också en berättelse som gör detta krig lite större än det är - lite ädlare. Frilansjournalisten Negar Josephi har talat med Anna Dahlberg, Expressen, Sholeh Irani, frilansjournalist och Annica Flensburg, Kvinna till Kvinna, om hur humanitära frågor, sådana som vi alla självklart sympatiserar med - blir ett nav i konfliktretoriken och hur kvinnorna används i dagens konflikter.

Ramzi Khoury menar att verkligheten är komplex. Han har följt hur ett vällovligt humanitärt engagemang får stort utrymme men också fyller en funktion för att mobilisera en opinion för något helt annat, militära insatser t ex. När sen insatsen blir för kostsam eller kör fast så minskar intresset för att fortsatt uppmärksamma de humanitära problem som en gång var motivet för krigföringen.
Det beror på staters och kraftfulla intressens insatser av "perception management", strategier för att påverka opinioner till stöd för politiska mål och militära aktioner, hävdar Ramzi Khoury. Mikael Olsson ringde upp Ramzi Khoury, som själv är pionjär på området i arabvärlden. Han driver och är VD för konsultföretaget Strategy Falcons och verkar som konsult åt flera arabiska regeringar.
#link=157812#

Det sätt som medierna rapporterar på från konflikter och krig bidrar till problemen, menar Jake Lynch. Jake Lynch jobbar för Centre for Conflict and Peace studies vid Sidneys Universitet, och har skrivit boken Peace journalism. Begreppet fredsjournalistik introducerades ursprungligen av den norska freds- och konfliktforskaren Johan Galtung. Konflikts reporter Ira Mallik har pratat med Jake Lynch om hur journalistik, fredsjournalistik, skulle kunna söka lösningar på konflikter, istället för att underblåsa dem.
#link=157816#

Programledare: Mikael Olsson
Producent: Ira Mallik

#bild=729759##ljud=2153109#Vad blir kvar när symbolen för en godtycklig rättsskipning stängs ned? Konflikt handlar denna vecka om en rättssäkerhet som blivit relativ och om de brott mot individers rättigheter som fortsätter begås med hänvisning till kriget mot terrorismen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under de gångna veckorna har det surrat av rykten, spekulationer och emellanåt tvärsäkra påståenden om de svenskar som greps i Pakistan i slutet på augusti. Särskilt när det gäller den förre Guantánamo-fången Mehdi Ghezali, gör sig många till uttolkare av hans syften, trots att han själv inte har yttrat många ord offentligt sedan han frigavs från Guantánamo för fem år sedan.

I Konflikt lämnar vi spekulationerna åt sidan och tittar i stället närmare på de bestående konsekvenserna av Guantánamo och allt vad det har stått för i form av rättsosäkerhet och övergrepp - vilka effekterna av det globala kriget mot terrorism kommer att bli efter att själva fånglägret stängts ned.

Ett av Barack Obamas första beslut som president när han tillträdde i januari var att Guantánamo skulle stängas inom ett år. Men nyligen kom bekräftelsen på det som många förutspått - tidsfristen är för kort. Man hinner inte lösa alla problem med vart fångarna ska ta vägen och hur rättsprocesserna mot dem ska utformas. Guantánamo blir alltså kvar också efter januari 2010.

Av de 774 fångar som har hållits fängslade på Guantánamo sedan 2002, har 540 släppts. En knapp handfull har åtalats. Mot vissa har bevisningen inte räckt - och i en lång rad fall rör det sig om rena misstag, om sammanblandning av personer, som råkat ha samma namn.

De som har släppts har haft svårt att återgå till vardagen, en vardag som ser olika ut beroende på vilket land man återvänder till. Men gemensamt är ändå att livet efter Guantánamo aldrig bli sig likt igen.

Moazzem Begg är brittisk medborgare med indiskt ursprung. Han hade tillsammans med sin fru och sina barn, flyttat till Afghanistan för att driva en skola, men striderna tvingade dem att fly till Pakistan. Det var där han greps, i Islamabad 2002. Det första året hölls han i Bagram, en amerikansk flygbas i Afghanistan, som används som fängelse, för att sedan flyttas till Guantánamo. Ira Malik ringde upp honom i Birmingham där han bor idag.

#link=156582#

I Konflikt har vi de gångna åren återvänt till frågan om det av USA proklamerade kriget mot terrorn och vad som följt i dess spår; det extraordinära fängelsesystemet med Guantánamo, men också ett stort antal mer eller mindre hemliga fängsliga förvar för personer som USA misstänker för påstådd terrorism, systemet med hemliga gripanden och transporter av misstänkta till andra länder. Och det var i det här programmet som två av de svenskar som nu gripits i Pakistan skildrades i media för första gången, då sedan de gripits efter en vistelse i Somalia. Mikael Olsson har gjort en betraktelse över hur bilden av misstänkta terrorister kan förändras utifrån vilka, just bilder, som används i olika sammanhang.

För precis en vecka sedan fyllde fånge 766 på Guantánamo 23 år. Men det lär knappast ha varit något festligt födelsedagsfirande för honom. Den kanadensiske medborgaren Omar Khadr har nu tillbringat 7 år - en tredjedel av sitt liv - i det ökända fånglägret som har kommit att stå som symbol för en godtycklig rättsordning - där USA bryter mot internationellt överenskomna regler under förevändning att skydda sina egna intressen.

Men flera bedömare, inklusive högt uppsatta amerikanska militärer, hävdar bestämt att Guantánamo inte har gjort USA mer utan mindre säkert.

Omar Khadr anklagas för fem olika krigsbrott, däribland mord på en amerikansk soldat. Men hans skuld har fortfarande inte prövats. Om det blir en rättegång är det första gången någon som var barn när de påstådda brotten begicks, ställs inför en krigstribunal. Och det var bland annat DET som väckte den kanadensiska journalisten Michelle Shephards intresse för Omar Khadr för sju år sedan. Daniela Marquardt ringde upp henne i Toronto, där hon är säkerhetspolitisk reporter på tidningen Toronto Star.

#link=156587#

#link=156595#

#link=156596#

Vad har då Guantánamo - som symbol för kriget mot terrorismen - gett för bestående men i relationen mellan den muslimska världen och väst? Det har definitivt inte saknats anglosaxiska analytiker som vridit och vänt på temat. Men vad spelar det för roll för dem som verkar i Bagdad, Rabat och Kairo att Barack Obama bestämt sig för att stänga Guantánamo? Och vilka ärr kommer att finnas kvar långt efter stängningen? Kajsa Boglind ställde frågan till Lakhdar Brahimi, före detta FN-sändebud för Afghanistan och Irak, själv med rötter i Algeriet, till Jamal Eddine Naji, professor och människorättaktivist från Marocko och till en Sharia el Rafei, redaktionschef på egyptiska tidskrifetn Al Ahram.

#link=156597#

#link=156586#

#link=156598#

En som har följt konsekvenserna av kriget mot terrorn från en svensk horisont är juristen Anna Wigenmark, på organisationen Civil Rights Defenders - tidigare Svenska Helsingforskommittén. Hon har bland annat arbetat med fallet där två egyptier med amerikanska CIA:s hjälp avvisades från Bromma till Egypten där de utsatts för tortyr och där en av dem fortfarande hålls fängslad. Daniela Marqard stämde träff med henne i Forum för levande historias lokaler i Gamla Stan i Stockholm - för ett samtal om framtiden kommer att minnas kriget mot terrorismen.

#link=156599#

Tidigare Konfliktprogram på samma tema:

#link=156578#

#link=156580#

#link=156579#

#link=156581#

#ljud=2153150#Om terrorn mot minoriteter i Irak och ett Väst som verkar ha vänt landet ryggen. Möt irakierna i Sverige som nu söker enighet för att väcka opinion och avvisade flyktingar som nu lever farligt - i ett osäkrat Irak.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med den nya presidenten i Vita Huset kom slutligen beskedet om ett tillbakadragande av de amerikanska trupperna. Den 30 juni i somras började trupperna dra sig tillbaka. Men tillbakadragandet har också blivit inledningen på en ny, intensifierad, våldsvåg. I ett första steg överlämnades kontrollen över städerna till den irakiska armén. I slutet av 2011 ska amerikanska marktrupper dra sig ur Irak - även om det militära samarbetet fortsätter.
Gäster i studion: Said Aljaffar, poet och språkvetare, samt Wisam Khudaida, ordförande i Ezidiska Riksförbundet, skribent och debattör.
#link=155292#
#link=155293#

Hayat Jajo sitter i styrelsen för Irakiska kvinnoföreningen som brukat syssla med socialt arbete. De hjälper nyanlända irakiska kvinnor till rätta i Sverige genom utbildning och ordna tillställningar för att underlätta kontakten med en föräldrageneration uppväxt i Irak och deras barn som fötts här. Men den senaste tidens attacker i Irak gjorde att föreningen bestämde sig för att utöka sin verksamhet – och kalla till en manifestation mot våldet. Mikael Olsson var med på ett stormöte som samlade en stor mängd Irakiska föreningar.
#link=155297#
#link=155298#
#link=155291#
#link=155294#

2006, gjorde Konflikt en intervju med Faleh A Jabar som då var mycket dyster över situationen #bild=720154#Irak. Faleh Jabar är grundare av det oberoende Iraq Institute for Strategic Studies. Faleh Jabar är från början sociolog tidigare verksam i London. Han är från början sociolog och har skrivit flera böcker om Irak, bland annat The Shiite Movement. Idag säger han att Irak står mitt i ett vägskäl. Ira Mallik ringde upp honom för att prata om den politiska utvecklingen och framtiden för Iraks utsatta minoriteter.
#link=155299#
#link=155295#
#link=155296#

I två program i maj i år berättade vi här i Konflikt om den hittills största tvångsavvisningen av irakier som genomförts i Sverige. Den 12 februari fraktades 45 irakiska medborgare med poliseskort med ett chartrat plan till Bagdad. Konflikts reporter Randi Mossige-Norheim har ringt upp några av demför att höra hur de har det nu.
Meskin är i Mosul. Och just Mosul är en av dom platser som FN's flyktingorgan UNHCR avråder länder från att skicka tillbaka folk till. Till Mosul, Kirkuk och Bagdad bör ingen asylsökande skickas tillbaka med tvång, anser UNHCR.
#link=155300#
#link=155301#

Programledare: Mikael Olsson
Producent: Ira Mallik

#bild=710842##ljud=2153127#Konflikt handlar denhär veckan om hur bördig mark i Afrika upplåts åt utländska investerare. Om rika länder som söker jord utomlands för att trygga sin egen livsmedelsförsörjning och odla biobränsle, medan hungrande afrikaner är hänvisade till bistånd och nödhjälp. Men denna växande marknad väcker också hopp om en väg ur Afrikas beroende och fattigdom. Vad är det vi ser - nykolonialism eller en nya möjligheter för Afrika?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan de senaste årens matkris plötsligt fick livsmedelspriserna att skjuta i höjden, har också en intensiv kamp om odlingsbar mark brutit ut. Rika länder som saknar egna marktillgångar, däribland Gulfstaterna, köper upp eller hyr mark i fattiga länder, främst Afrika, för att säkra tillgången på mat för sina egna befolkningar.

Och det handlar om ofattbart stora områden. Saudiarabien har förvärvat 500 000 hektar i Tanzania, Förenade Arabemiraten har köpt 400 000 hektar mark i Sudan och Qatar har fått
40 000 hektar mark i Kenya i utbyte mot ett lån för att bygga en ny hamn, för att nämna några exempel. Samtidigt lider människor av matbrist i länder som upplåter sina marker och de är hänvisade till bistånd och nödhjälp för att klara sig.

Det hörs allt fler rop efter reglering och insyn i handeln med land för att den också ska gynna utvecklingen i de länder som tar emot utländska investerare. Jacques Diouf, chefen för FN:s jordbruksorgan FAO har varnat för neokolonialism.
#link=154112#
#link=154119#
#link=154120#
#link=154115#

#bild=710776##bild=710778#Med i programmet finns Dennis Pamlin, global rådgivare i klimat- och handelsfrågor på Världsnaturfonden och Gunnel Axelsson Nycander, internationell policyhandläggare på Hela välden, Svenska Kyrkans internationella arbete.
#link=154122#

I byn Mtamba i Tanzanias kustprovins, upplät invånarna tidigare i år en del av sin mark till det brittiska företaget Sun Biofuels, som ska använda drygt 8000 hektar till att producera biobränsle av växten jatropha. I utbyte mot mark har företaget utlovat arbetstillfällen och att man ska ta ett socialt ansvar genom att bygga skolor och sjukhus. Frilansjournalisten Magnus Bellander har besökt byn, där Sun Biofuels intåg inte riktigt blev som byborna hade tänkt sig.
#link=154117#

Frågan om huruvida rika länders förvärv av mark i fattiga länder handlar om utvecklingsmöjligheter eller en ny form av kolonialism väcker starka känslor, inte minst bland investerare som känner sig orättvist anklagade för hänsynslöst rofferi. Företag som tidigare stolt visade upp sina investeringar håller nu tyst om sina aktiviteter och jobbar under lokala företags täckmantel för att inte väcka uppmärksamhet. Det hävdar #bild=710780#Huma Fakhar, pakistansk konsult som hjälper företag och regeringar i Gulfstaterna att etablera sig i Afrika och Asien. Hon menar att lokalbefolkningen får tillgång till jobb och kunskap, och att land som ändå inte brukas kommer till användning. Och för företagen är avkastningsmöjligheterna mycket goda, särskilt i Afrika. Alla vinner på det här, säger Huma Fakhar.
#link=154116#

#bild=710782#David Hallam är chef vid FN:s jordbruksorgan FAO:s handels- och marknadsavdelning, som bland annat arbetar med att ta fram riktlinjer för den här typen av affärer. FAO publicerade tidigare i år den första övergripande rapporten om konsekvenserna av den snabbt växande handeln med jordbruksmark och den har just titeln: Land grab or development opportunity? – Rofferi eller utveckling. Även om inte alla investerare kan anklagas för "land grabbing" så finns det en hel del att oroa sig för när det gäller rika länders handel med mark i fattiga länder, anser David Hallam. För visst verkar det motsägelsefullt att länder som inte klara sig egen livsmedelsförsörjning avstår från mark där andra länder odlar mat till sin egen befolkning, säger David Hallam men betonar samtidigt att FAO inte vill avfärda investeringarna rakt av. Tvärtom, det är snarare bristen på investeringar i Afrika som är en grundläggande orsak till de ekonomiska problemen där. Det som behövs är satsningar som också medverkar till en lokal utveckling, säger David Hallam, sådant som bidrar till överföring av teknologi och kunskap, som skapar jobb och generar handel med lokala leverantörer.
#link=154123#
#link=154114#

Uppgörelser mellan rika länders investerare och tredje världens länder har vid flera tillfällen framkallat politisk oro. I flera fall har lokala småjordbrukare offentligt protesterat och hävdat att de blivit utslängda från den mark som de odlat i årtionden. I Indonesien var den Saudiska Binladen-gruppen tvungna att riva upp ett kontrakt om att odla ris värt flera miljarder efter våldsamma protester och i Kenya möter investerare från Qatar allt hårdare motstånd från lokala småbönder som hävdar att de håller på att förlora sin mark. Men ingenstans har protesterna gått så långt som på Madagaskar.

Förra året avslöjade Financial Times att president Marc Ravalomananas regering var mitt inne i en affärsuppgörelse med det sydkoreanska företaget Daewoo Logistics om att upplåta 1,3 miljoner hektar mark under en 99-årspersiod. Daewoo Logistics skulle odla majs och palmolja på ön. När det här blev känt började folk protestera och oppositionen var inte sen med att utnyttja skandalen för egna politiska syften.

#bild=710784#Lova Rakotomalala är uppvuxen på Madagaskar och studerar idag statsvetenskap med internationell inriktning på Princeton i USA. Han är också en aktiv skribent på Global Voices, där han kommenterar händelseutvecklingen på Madagaskar. Lova Rakatomalala säger att affären med det sydkoreanska företaget var den avgörande anledningen till att president Marc Ravalomanana störtades från makten.

#link=154113#
#link=154118#
#link=154121#

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Marie Liljedahl

#ljud=2153117#USA och EU ökar det diplomatiska trycket på Israel. Men varför fortsätter ändå utbyggnaderna av bosättningarna? Om en knäckfråga för fred som splittrar israeler, judiska religiösa och också sionister. Hör bosättarens argument, historikern som hotats till livet och ordförandekandidaten till World Zionist Organization om en kluven israelisk nation.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vid EU:s utrikesministermöte i Stockholm deklarerade EU:s utrikespolitiske talesman, Javier Solana, att Israels fortsatta kolonisering av de palestinska områden måste upphöra och nybyggnation i bosättningarna måste stoppas. Israels premiärminister Benjamin Nethanyahu har inlett samtal om frysning av bosättningarna med president Obamas administration, men har signalerat att fram till ett beslut om frysning tagits kommer ytterligare byggnationer att beviljas.
Palestiniernas Mahmoud Abbas protesterar skarpt och säger att fredsförhandlingar görs #bild=701471##bild=701509#omöjliga. Samtidigt kommer rapporter om nya vräkningar och rivningar av palestinska boenden i östra Jerusalem och antalet israeler bosatta på av Israel ockuperade områden har, trots år av kritik, blivit fler och fler.
Samtal i studion om drivkraften bakom bosättningarna med Eli Göndör, skribent och doktorand i islamologi vid Lunds universitet.

#link=153057##link=153046##link=153045##link=153048##link=153049#
#link=153044# #link=153058#

#bild=701433#Seth Mandell, bor i bosättningen Tekoa på Västbanken, som ligger knappt en mil från Betlehem. Marie Liljedahl ringde upp Seth Mandell och började med att fråga om han själv definierar sig som bosättare.

#link=153047#

.

Naqba, den stora katastrofen - det är så palestinierna brukar beskriva fördrivningen efter 1948. Ilan Pappé, tillhör en grupp israeliska forskare som under 90-talet blev kända som de nya historikerna. Genom att samla fakta kring och presentera en rad övergrepp och massakrer har de skakat den officiella israeliska historieskrivningen.
#bild=701443#I sin bok Den etniska rensningen av Palestina, hävdar Ilan Pappé att fördrivningen var både välplanerad och systematisk - att det handlade om etnisk rensn#bild=701445#ing. Något som fått honom att hamna på kant med sitt forna hemland Israel.
Konflikts reporter Ira Mallik ringde upp Ilan Pappé, för att ta reda på varför striden om historien är så viktig.
#link=153055#

Michael Melchior är huvudkandidat till posten som ordförande för World Zionist Organization. Michael Melchior, är född i Danmark och var länge överrabbin i Norge, men bor sedan 25 år i Israel. Till helt nyligen, har Melchior varit folkvald till Knesset, det israeliska parlamentet. Under 2000-talets första fem år innehade han också olika ministerposter, bland annat vice #bild=701449#utrikesminister, i både Barak, Sharon och Olmerts regeringar.
Han ger de kritiker rätt som hävdat att Israels regeringar många gånger haft en dubbel agenda: att officiellt gå med på att bosättningarna ska frysas, begränsas och tas tillbaka från de ockuperade områden, men samtidigt se mellan fingrarna när de faktiskt byggs ut. Eller faktiskt uppmuntra expansionen på palestinskt område.
#link=153050#
#link=153051#
#link=153052#
#link=153053#
#link=153054#
#link=153041##link=153042##link=153043#

Programledare: Mikael Olsson
Producent: Ira Mallik

#bild=692915##ljud=2153114#Konflikt om Afghanistan där ett redan allvarligt läge ständigt förvärras. Militärens rop på förstärkning möter en växande opinion mot kriget som tar allt fler soldaters liv. Om en konflikt där Västs illusioner om vad som är möjligt krockar med afghaners uppfattning om vad som är nödvändigt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Anklagelser om fusk och mygel i det afghanska presidentvalet har avlöst varandra under den gångna veckan. De ledande kandidaterna slänger sig med preliminära och påstådda valresultat för att hävda sin egen seger. Men veckan har också präglas av andra dramatiska siffror; självmordsattacker i Kandahar som tog 43 människors liv, antalet dödade utländska soldater som redan passerat dödssiffran för hela förra året och vikande opinioner i Storbritannien och USA, där nu för första gången fler än hälften är emot kriget i Afghanistan.

Den amerikanska generalen Stanley McChrystal, som leder den internationella Afghanistan-styrkan ISAF kommer inom de närmaste dagarna att presentera den översyn han låtit göra av insatsen. Det antas allmänt att han kommer att begära en rejäl truppförstärkning för att hejda de afghanska motståndsgruppernas utbredning. #bild=692943#Men frågan är vilket stöd han kan räkna med. Konflikt ringde upp Anthony Cordesman, en av USA:s mer tongivande säkerhetspolitiska analytiker, verksam vid Centret för strategiska studier i Washington. Han menar att vi har nått en kritisk punkt i synnerhet när det gäller att vinna opinion för en fortsatt insats i Afghanistan. Man kan inte hålla på i sju år och påstå att man vinner när det är uppenbart att det bara blir värre och värre för varje år, säger han. Och han är inte nådig med kritiken mot den internationella insatsen som han själv anser har sig själv att skylla för motgångarna. Det verkar nästan ha funnits en tyst överenskommelse att förneka allvarliga problem inom såväl de civila som de militära insatserna för att ge sken av framgångar, när vi i själva verket och som den amerikanske generalstabschefen Mike Mullen nyligen påpekade, håller på att förlora, säger Anthony Cordesman.
#link=152091#
#link=152092#

#bild=692919##bild=692921#Med i programmet är Anders Fänge, Svenska Afghanistankommitténs platschef i Kabul. Han efterlyser en större satsning på civila insatser och är starkt kritisk till bristen på samordning mellan alla aktörer som är verksamma i landet. Med är också försvarsminister Sten Tolgfors, som understryker att den svenska militär närvaro i landet tryggar tillvaron för afghanerna i landet.
#link=152094#
#link=152077#

Konflikts reporter Julia Lundberg har träffat ett par av de svenskar som deltagit i ISAF för att höra hur de själva ser på sina insatser. Li Skaring tjänstgjorde som militärpolis och samverkansbefäl i Serapol i norra Afghanistan och kom hem från det senaste uppdraget i maj i år. Mikael Box är yrkesofficer och arbetar som ombudsman på officersförbundet i Stockholm. I ett halvårs tid befann sig Mikael Box på en stor amerikansk militärbas och var rådgivare åt den afghanska armén.
#link=152076#
#link=152078#
#link=152093#

Den förre brittiske diplomaten och Afghanistankännaren Rory Stewart ifrågasätter starkt den internationella insatsen i Irak. #bild=692917#Inte för att den afghanska befolkningen inte skulle behöva hjälp utan för att vi har tagit oss an så många, så stora och så oförenliga uppgifter, säger han. Vi tycks inte förstå varför vi egentligen är där, hävdar han. Rory Stewart har tidigare medverkat tidigare i Konflikt. Sedan dess har USA fått en ny president som tidigt markerade att Afghanistan, till skillnad från Irak, är rätt krig och ett nödvändigt krig och ett konfliktområde som kommer att stå i fokus för den nya administrationens utrikespolitik. Men i praktiken har inte mycket förändrats med Barack Obama i Vita huset, säger Rory Stewart. KOnflikts Daniela Marquardt har talat med honom.
#link=152088#
#link=152089#
#link=152090#

#bild=692923#Det dröjer fortfarande innan vi får reda på resultatet från förra veckans presidentval i Afghanistan. Men en president har faktiskt redan utsetts på TV i den afghanska reality-showen Namzad - Kandidaten. Under drygt två månader har några unga afghaner fått tävla i den kommersiella TV-kanalen Tolo TV:s låtsasval. Deltagarna har fått utveckla ett politiskt program och tillsätta en regering. En efter en har de röstats bort av publiken. Konflikts Ira Mallik ringde upp den enda kvinnliga deltagaren, 19-åriga Ajuba Daqiq, för att ta reda på skillnaden mellan dokusåpakandidaterna och de verkliga presidentkandidaterna. Hon kom tvåa i tävlingen och menar att hon skulle ha vunnit om Afghanistan inte varit ett sådant utpräglat patriarkalt samhälle. En kvinna kan bli advokat, en kvinna kan bli minister, ja en kvinna kan till och med bli president, säger Ajuba Daqiq.
#link=152079#

Det upptrappade våldet i Afghanistan drabbar även de civila biståndsarbetarna. Bara under den gångna månaden har över 30 människor dödats. Hashim Mayar är vice chef på organisationen ACBAR - en paraplyorganisation som samordnar ett hundratal utländska och inhemska frivilligorganisationers arbete med syfte att effektivisera de många olika biståndsprojekten. Och det försämrade säkerhetsläget påverkar också hans arbete berättade Hashim Mayar när Konflikts Marie Liljedahl fick tag på honom på telefon. Han uttrycker en stor frustration över att de internationella aktörerna i landet i lyssnar på vad afghanerna vill. Det finns massa vackra ord på pappret, men vi ser dem inte i handling, säger han.
#link=152072#
#link=152073#
#link=152074#
#link=152075#

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Marie Liljedahl

#bild=683944##ljud=2148451#Om regimens kris, motståndets hopp, ayatollornas kamp och hoten i ett aktivare stöd från Väst. Samtal med EU:s Iran-expert, reportage om politisk aktivitet bland svenska ungdomar av iransk börd, telefon till Teheran och kommentarer av två olika Irankännare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Valet i Afghanistan dominerar nu svenska media. Men det är efterbörden av ett annat val, det i Iran som nu försatt mycket av världens diplomati i väntläge. Och det hänger ihop, för Iran är både stor- och nyckelspelare i hela regionen, i Afghanistan med sitt stöd till Karzais kamp mot talibanerna, genom sitt inflytande i Irak, Libanon och Gaza.

Men sedan de inledande stora gatuprotesterna mot påstått valfusk har den segrande Ahmadinjad fått växande legitimitetsproblem. Trots massarresteringar, summariska rättegångar och hot om ytterligare repressalier, pågår demonstrationer och protester fortfarande. Och regimens hårda framfart mot oppositionen har fått till följd att sprickan i nationen den här gången blir synlig även bland de konservativa som hittills stött regimen. Flera inflytelserika konservativa parlamentsledamöter har krävt att de ansvariga för dödsfall i fängelser och demonstrationer, som rapporterats om, ställs inför rätta. Och balansen mellan de mäktiga ayatollorna har rubbats, den en gång tilltänkte efterträdaren till Khomeini, men sedan länge kritiske, ayatollah Montazeri, har sagt att "ingen vid sina sunda vätskor, kan tro på det officiella valresultatet" och jämförde regimens metoder med massrättegångar och offentliga bekännelser med Hitlers och Stalins processer. Imorgon börjar Irans parlament förhandlingarna om att godkänna Ahmadinejads förslag till regering, och signalerar att ledande lagstiftare kommer att underkänna flera av ministrarna om en vecka.

#bild=683954##bild=683956#I programmet för att kommentera och analysera finns: Mohammad Fazlhashemi, professor i idéhistoria vid Umeå Universitet och författare till en rad böcker om förhållandet mellan Europa och Iran och den muslimska idétraditionen.
Shora Esmailian, redaktör på tidningen Arbetaren och en av författarna till boken "Iran on the Brink" . En bok om de sociala och ekonomiska intressemotsättningarnas betydelse för Irans politiska utveckling.
#link=150970#
#link=150972#
#link=150971#

#bild=683952##bild=683982#

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

Konflikts Marie Liljedahl ringde upp en av de många unga som är ute och protesterar på Teherans gator. Det finns ingenting Ahmadinjed och den sittande regeringen kan göra för att få ett brett folkligt förtroende igen, säger han.

Närmare 5 miljoner iranier räknar lever i exil, i Sverige närmare 100.000, och många av dem har nu engagerat sig för krav på ett tydligare, hårdare agerande från regeringarna i EU och USA gentemot regimen i Iran till stöd för oppositionen där. #bild=683962#Negar Josephi har träffat Rozbeh Parsi som är sakkunnig vid EU:s institut för säkerhetsstudier i Paris och därmed medverkar till att forma EUs politik gentemot Iran. Negar Josephi är liksom EU:s expert Rozbeh Parsi av iransk börd, frilansjournalist och skribent som kommenterat, debatterat och följt utvecklingen i Iran intensivt hela sommaren.

#link=150973#
#link=150974#

När människor gick ut på gatorna i Teheran, blev det också startskottet till ett nytt engagemang bland unga svenskar med iransk härkomst. Dom var bara barn - eller inte ens födda - under revolutionen i Iran 1979. Konflikts Ira Mallik har träffat några av dom unga svenskiranier för vilka den här sommaren har inneburit ett nytt uppvaknande - både känslomässigt och politiskt. Rozbeh Korshidi och Vandad Assadi är två av krafterna bakom nätverket Initiativ Iran som ordnar manifestationer i Stockholm. Ametist Azordegan, till vardags programledare på SR Metropol, har också under sommaren engagerat sig i Irans framtid.

#link=150975#
#link=150969#

Programledare: Mikael Olsson
Producenter: Marie Liljedahl och Ira Mallik