Konflikt

USA:s vänskap prövas i Jerusalem. Colin Powells närmaste man, överste Wilkerson, är en av flera ledande amerikaner som säger att verklig vänskap måste ställa krav på Israel. Samtidigt utmanas den tradionella proisraeliska lobbyn i USA av J street, en ny judisk påtryckargrupp som kräver krafttag mot Israel - för Israels skull. Och sist professorerna som provocerade med påståenden om USA:s politiker som proisraelisk gisslan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På en presskonferens i Jerusalem den 9 mars bedyrade vicepresident Joe Biden och Benjamin Netahyahu varandra sin varma vänskap, och betonade vänskapsbanden mellan de båda nationerna. Några timmar senare svalnade relationen; Israel meddelade att 1600 nya bostäder fått bygglov på omstridd mark i Östra Jerusalem och Biden anlände mycket sent till kvällens middag.
Det var upptakten till en spricka, ett avstånd mellan USA och Israel, som gett upphov till många spekulationer. För det finns också andra tecken på att relationen inte är som förr. Och häromdagen kom nyheten att Nethanyahu ställer in sin närvaro vid konferensen om ickespridning av kärnvapen i Washington nästa vecka.
I studion: Anders Stephanson, professor i historia vid Columbia university i New York och specialiserad på amerikansk utrikespolitik.

Frilansjournalisten Anneli Rådestad åkte till Jerusalem för att höra hur de som bor i de omdiskuterade områdena i östra Jerusalem tänker om att deras hem blivit orsak till det som många bedömare kallar en av de värsta kriserna i relationen USA-Israel på decennier. Irritationen över att president Obama inte gör skillnad mellan olika bosättningar är tydlig. Men också i Israel höjs kritiska röster. Michael Solsberry, fredsaktivist, är en av dem som välkomnar en debatt bland proisraeliska grupper i USA om hur det bästa stödet för Israel egentligen ska se ut.

Den tidigare bilden av ett militärt och politiskt etablissemang i USA som stod eniga bakom Israel fick sig också en törn i veckorna som gick. General David Pethreaus, chef för USA:s alla väpnade styrkor i Irak, Afghanistan och främre Asien, vittnade inför senatens försvarsutskott och sa att USA:s "favorisering"av Israel allvarligt skadade amerikanska intressen. En som känner Pethreaus väl är Lawrence Wilkerson, nu professor och undervisar i geostrategi och nationell säkerhet vid universitet i både Williamsburg och Washington. Wilkerson var tidigare överste och har sen slutet av 80-talet varit Colin Powells närmaste man, under dennes tid som president Reagans säkerhetsrådgivare, arméchef, överbefälhavare och slutligen utrikesminister under George Bush. Wilkerson var bland annat stabschef på det amerikanska utrikesdepartementet. När Mikael Olsson ringde upp honom är han inte förvånad över de gångna veckornas kris i de amerikansk-israeliska relationerna.
#ljud=2303934#

"Sometimes only a friend can deliver the hardest truth"; ibland krävs det en vän för att säga sanningen. Orden kommer från USA:s vicepresident Joe Biden under hans senaste, så omtalade, besök i Israel. Frågan om vilka som egentligen är Israels vänner i USA har ekat i den proisraeliska lobbyn sen dess. För medan det i drygt ett halvt århundrade bara funnits en proisraelisk lobbygrupp i USA att tala om, AIPAC, the American Israel Public Affairs Committee, så har det dom senaste åren börjat dyka upp andra påtryckargrupper, en utveckling som tagit fart sen Obama klev in i Vita huset. Konflikts Robin Olin ringde upp Amy Spitalnick, ansvarig för mediekontakter och en av grundarna till den nya judiska påtryckargruppen J street, som snabbt vinner inflytande och ser sina medlemssiffror skjuta i höjden.

Det är kontroversiellt att diskutera den proisraeliska lobbyn. Själva begreppet är laddat och riskerar att slå över i antisemitiska amsagor om hemliga sällskap med dolda lojaliteter på agendan. Inte minst här hemma där lobbygrupper för politisk påverkan inte varit en självklar del av den politiska kulturen på det sätt de är i USA.
Två framstående amerikanska akademiker, John Mearsheimer, professor i statsvetenskap vid univeristet i Chicago och Stephen Walt, professor i internationella relationer vid Harvard, bestämde sig ändå för snart åtta år sedan att undersöka konsekvenserna av den proisraeliska lobbyns inflytande i USA. En längre artikel publicerades först 2006 och väckte stort uppseende, boken The Israel Lobby and US foreign policy piskade upp debatten ytterligare. När Mikael Olsson talade med författarna ser de debatten om hur den proisraeliska lobbyn påverkat amerikansk utrikespolitik som sin största framgång, även om det personliga priset, varit högt, med inställda föreläsningar och stängda befordringsgångar.

Programledare: Mikael Olsson
Producent: Ira Mallik

Om tro och politik. Hur tyglar man religionens våldsamma passioner? Och hur förvaltar man dess budskap om kärlek och tolerans? Hör journalisten Ian Buruma om att tämja gudarna. Hassan al-Turabi - andlig inspiratör eller blodbesudlad despot? Och framtida ledare i Mellanöstern som drömmer om en värld utan religion.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Konflikt idag har vi valt att titta på några av de paradoxer som präglar religionens roll i samhället idag - och som också har hamnat i blixtbelysning när skandalerna inom katolska kyrkan rullats upp under de senaste månaderna. För det är knappast kristendomens kärleksbudskap som har stått i fokus utan dess raka motsats: makt, våld och förtryck riktat mot samhällets allra mest värnlösa inom kyrkans väggar. I samtalet medverkar Ulla Gudmundson, Sveriges ambassadör i Vatikanstaten och Mohammad Fazlhashemi, professor i idéhistoria vid Umeå universitet.

En som har ägnat mycket tid åt att undersöka förhållandet mellan religion och politik är journalisten och akademikern Ian Buruma, som vann stor internationell uppmärksamhet för boken Mordet i Amsterdam för fyra år sedan. Då hyllades han för att med sansad röst försöka förklara bakomliggande faktorer till islamisten Mohammad Bouyeris brutala mord på filmaren Theo van Gogh. Men många kritiker vände sig också mot vad de uppfattade som Burumas allt för välvilliga förståelse för mördaren. I sin senaste bok, Taming the Gods - Att tämja gudarna, analyserar Buruma förhållandet mellan religion och demokrati.

Sudan blev något av en knutpunkt för olika islamistiska rörelser efter militärkuppen 1989. Tillsammans med kuppledaren Omar al-Bashir kom den islamistiske ledaren och ideologen Hassan Al-Turabi till makten och drev igenom en islamisering av Sudan. Och hans dragningskraft sträckte sig också utanför landets gränser. Bland dem som inspirerades av Hassan Al-Turabi fanns Osama bin Ladin, som byggde upp sitt nätverk al-Qaeda med bas i huvudstaden Khartoum. Al-Turabi har sedan dess hamnat på kollisionskurs med presidenten men fortfarande råder strikta sharialagar i Sudan - något som omvärlden påmindes om förra året när Lubna Hussein, en kvinnlig journalist, dömdes till 40 piskrapp för att ha klätt sig i jeans. Frilansjournalisten Magnus Bellander besökte nyligen till Khartoum, där ideologen Hassan al-Turabi fortfarande verkar som oppositionspolitiker, i en stad som inte alltid lever upp till västs bild av ett shariastyrt samhälle.

I Mellanöstern pågår en kamp om hur mycket de religiösa grupperna ska få säga till om i politiken. Israels premiärminister Benyamin Netanyahu är beroende av de ultraortodoxa grupperna för att styra landet - samma grupper som driver på fortsatt byggande av bosättningar på ockuperade palestinska områden. Och samtidigt, inom de palestinska territorierna, är splittringen stor mellan det icke-religiösa partiet Fatah som styr på Västbanken och det strängt muslimska Hamas, som vann valet i Gaza 2006 och som inte erkänner staten Israel. På Palmecentret i Stockholm hölls i förra veckan ett seminarium om "Fredsinitiativ i Mellanöstern". På plats var bland annat representanter för ungdomsförbund i regionen. Konflikts Robin Olin gick dit för att höra hur framtidens icke-religiösa ledare tänker om religionens roll i fredsprocessen? Han träffade Hanin Khoury, från Fatah Youth och Uri Zaki, från den israeliska människorättsorganisationen B'Tselem.

De senaste åren har också kyrkans roll i det svenska samhällslivet förändrats. Förutom kyrkans sociala arbete med samhällets mest utsatta, har kyrkan engagerat sig i politiska frågor som skuldavskrivning och flyktingamnesti. Det här har också lett till spänningar inom kyrkan, för även om det finns en gemensam uppfattning om att kyrkan har en viktig roll att spela i samhällslivet, så råder oenighet om hur och vad denna roll ska användas till. Konflikts Magnus Åsblad skildrar en kyrka som försöker hitta sin plats i samhället.

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Robin Olin

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Om demokrati - en nyckel till fred eller en tändande gnista för nya konflikter? Hör Paul Collier, författare till en kontroversiell bok om vapen, våld och valurnor och om val som destabiliserar medan västvärlden hyllar demokratiska framsteg. Reportage från Sudan där vägen till det första flerpartivalet på över två decennier kantas av potentiella katastrofer. Hör också röster från Irak, Afghanistan och forskare i London.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Valen i världens konfliktområden duggar tätt. Om en knapp månad ska Sudan hålla sina första flerpartival på 24 år - en politisk krutdurk och en logistisk mardröm i ett land som är mer än fyra gånger så stort som Frankrike och som på många håll helt saknar infrastruktur efter åren av konflikter i Darfur och mellan norra och södra Sudan. Valen är en del av fredsavtalet som skrevs under mellan regeringen i norr och gerillan i söder för fem år sedan. Men den utlovade demokratiseringen efter 15 år av enpartistyre har inte blivit av, enligt oppositionen. De har hotar med bojkott och anklagat president Omar al-Bashirs regeringsparti för riggning av väljarregistreringen. Frilansjournalisten Magnus Bellander besökte Khartoum inför valet.

Frågan om demokrati som möjlighet till försoning eller risk för ökad splittring i konfliktländer är något som har sysselsatt Oxford-professorn i ekonomi, Paul Collier, under lång tid. Han fick stor uppmärksamhet för sin bok The Bottom Billion för några år sedan - om världens fattigaste och varför de sitter fast i fattigdom. Uppföljaren Wars, Guns and Votes handlar om demokratiprocesser som inte löser utan skapar nya konflikter i dessa länder. Paul Collier hävdar att det framför allt handlar om det internationella samfundets bekvämlighet. I jakten på snabba framsteg tar man till val som mirakel-kur.

Afghanistan är ett gott exempel på detta. Förtroendet för president Hamid Karzai hade urholkats både hos befolkningen, som såg på hur de gamla krigsherrarna i Karzais regering kunde berika sig vid maktens grytor och hos de internationella aktörerna på plats som var frustrerade över den regeringens oförmåga att regera landet. Presidentvalet förra sommaren skulle lösa detta. Men att pressa fram valet kom snarare att slå tillbaka mot internationella samfundet – valprocessen avslöjade bristen på legitimitet hos regeringen mer än något annat. En som följde valkampanjen på nära håll är den brittiske dokumentärfilmaren Martin Herring, som just nu lägger sista handen vid sin senaste film, Vote Afghanistan! som har premiär i London om en månad. Konflikts Daniela Marquardt ringe upp honom.

En person som nära studerat grunderna för hur våldsamma konflikter uppstår och hur dessa konflikter kan lösas och stabiliseras är ekonomiprofessorn Frances Stewart på Oxford University. Tillsammans med sin forskargrupp har hon gjort fältstudier och jämfört statistik från länder med liknande interna motsättningar i form av olika etniciteter och religioner. Det intressanta är att dessa länder många gånger har helt olika situation - medan grupperna i vissa länder har lyckats leva relativt fredligt sida vid sida, som i Ghana, har andra drabbats hårt av långvariga blodiga strider, som i Nigeria. Hur kommer det sig? Enligt Frances Stewart är det avgörande om det finns stora ojämlikheter mellan de olika grupperna i ett land. När Konflikts reporter Robin Olin träffade Stewart på Sverigebesök, kritiserade hon den typ av majoritetsdemokrati som väst ofta vill införa i konfliktdrabbade länder.

Gäster i studion är Marika Fahlén, ambassadör och sändebud för Afrikas Horn, och Mark Salter, programansvarig för Demokrati och konflikthantering vid IDEA, Internationella institutet för demokrati och valstöd här i Stockholm.

Programledare: Daniela Marquardt
Producenter: Ira Mallik och Ivar Ekman

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Om kraftmätningen i den europeiska flyktingfrågan. Vad händer när rigida regelverk som kolliderar med humanitära hänsyn, och människor på flykt kommer i kläm och politiker avsvär sig ansvar? Om enskilda länder som går sin egen väg och trotsar unionens mål om en gemensam flyktingpolitik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Konflikt har vi under åren flera gånger återkommit till en av vår tids stora frågor, migrationsfrågan. Den berör miljoner människor världen över och handlar inte bara om enskilda individers säkerhet och trygghet, utan också om ekonomi, politik och utveckling i stora regioner. Inom EU pågår sedan mer än tio år ett arbete för att skapa en gemensam asyl- och migrationspolitik. En gemensam politik förutsätter också gemensamma regler. Men ett regelverk, som ska kunna gälla i många olika länder och omfatta människor från vitt skilda förhållanden, riskerar i sin tur också att hamna i konflikt med mänskliga hänsyn och behov.
I studion: Migrationsminister Tobias Billström och Sara Wåhlin, som dokumenterat situationen för flyktingbarn på Malta.

Kvotflyktingsystemet är ett exempel på de regelverk som skapats för att ge flyktingar möjlighet att på ett legalt sätt komma till ett säkert land. Men även om man lyckats passera UNHCR:s nålsöga och blir klassad som flykting innebär det på intet sätt att man är garanterad en fristad.
Mazen flydde till Sverige från Irak för tre år sedan men fick avslag på sin asylansökan. Han är kristen och tvingades efter att han kidnappats att lämna sitt hem i Bagdad. När hans fru, på flykt i Libanon fick flyktingstatus av FN:s flyktingorgan trodde den splittrade familjen att de skulle kunna återförenas i säkerhet. Men villkoret för att de ska få skydd är att Mazen först återvänder till Irak, där han fruktar för sitt liv. Konflikts och SR Internationals Hiba Daniel har träffat Mazen.

Malta är ett land som har tagit emot stora skaror båtflyktingar de senaste åren. Landet har fått stark kritik för hur flyktingarna tas emot och bland annat hålls instängda i undermåliga läger. Till Malta har också Sverige avvisat ensamkommande barn med hänvisning till Dublinförordningen: Det innebär att eftersom Malta var det första EU-land flyktingbarnen anlände till är det också Malta som ska pröva deras skyddsbehov. Sara Wåhlin har arbetat vid ett transitboende för ensamkommande barn i Malmö. Där lärde hon känna flera av de barn som skulle avvisas till Malta, bland annat Nouredin, 16 år. Hon har rest till Malta för att dokumentera situationen i flyktinglägret och träffade då honom och flera andra ungdomar som avvisats från Sverige.

EU:s nya kommissionär med ansvar för asyl- och flyktingfrågor, Cecilia Malmström, hör till dem som har kritiserat Maltas behandling av ensamkommande barn och överväger att dra Malta inför EU-domstolen. Hon har en delikat balansakt att genomföra mellan alla dem som ropar på hårdare gränsskydd och de som efterlyser en generösare och mer human flyktingpolitik. Konflikts Daniela Marquardt intervjuade henne.

I takt med att antalet avslag blir fler, ökar också pressen på polisen som ska verkställa avvisningarna. Men frågan är vilka metoder som är acceptabla, och vad som kan anses oetiskt i jakten på personer att avvisa? I Danmark blev det stor uppståndelse när polisen stormade en kyrka för att hämta irakiska flyktingar förra året. I Sverige verkar polisen respektera kyrkorummen. Men det finns andra gråzoner, som sjukhus, skolor och bröllop. Konflikts Robin Olin åkte till Malmö för att försöka reda ut vad som egentligen hände när polisen strax före jul grep en ung man som just skulle gifta sig i Malmö stadshus.#ruta=3489856#

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Ira Mallik