Konsten att vara

I tolfte avsnittet har Clara funderat på det här med silikonbröst och Gustaf påpekar att han faktiskt älskade Whitney Houston långt innan det blev trendigt igen. Clara berättar om hur hon blir objektifierad i offentligheten och Gustaf får grov bakisångest av energidrycker. Vidare verkar de ha upptäckt ett av de absolut sämsta tillfällena att skämta om knark, och de ställer sig frågan om hur ärlig en egentligen kan vara på sociala medier när bara det glada får synas.

I elfte avsnittet försöker Clara tänka på sin hälsa och undvika sverigedemokratiska åsikter på Twitter, men det är ju i princip omöjligt. Gustaf vill påminna alla om att det inte är okej att slå Rihanna och Clara ifrågasätter om Alexander Bard faktiskt är ”Sveriges mest intelligenta person”. Clara har dessutom legat vaken över sitt Moment of the weak och Gustaf berättar om när han ljög för sina föräldrar första gången han gick i Prideparaden.

I avsnitt 10 har Gustaf blivit gaymer och Clara rantar om hur mycket hon hatar sin livmoder ibland. Varken Clara eller Gustaf har förmågan att klä sig efter väderappen, men Clara vet i alla fall hur man lagar moules frites och Gustaf har stenkoll på sina selfievinklar på Instagram. Bådas ryggar börjar säcka ihop, så tränar de för att motverka detta? Nej. Men de ska börja. Snart.

I nionde avsnittet av Konsten att vara pratar Clara och Gustaf om deras problematiska relation till vårdcentralen. Clara lackar på p-piller, dryga hudspecialister och kvinnan i receptionen på akuten. Gustaf verkar ha stampat sönder sin inre kompass mot lycka och funderar på vad han kommer tycka att han gjorde fel när han ligger på sin dödsbädd. Dessutom tycker Gustaf att halsbränna vid 16 års ålder inte är okej och Clara pratar om vad hon tror är den oändliga olyckan. Ett avsnitt fullt av inre lycka, snabb bekräftelselycka och lyckan över en krämig jävla jordnötssås.

En podcast från Clara Henry & Gustaf Jernberg.

I åttonde avsnittet undrar Clara varför det inte finns varmt bubbelvatten i kranen och Gustaf pratar om gången han sjöng så falskt att att han började gråta. Clara berättar om när hon inte behövde visa legitimation på Systembolaget och Gustaf vägrar titta på teveserier som framkallar för mycket känslor. Och så funderar de båda på varför de straighta, funktionella cis-männen i ”The Greatest Showman” blir förlåtna så himla lätt?

I sjunde avsnittet av Konsten att vara har Gustaf haft ett Britney moment och rakat av sig allt sitt hår och Clara berättar att hon enligt flera källor har mycket utstrålning. Gustaf dricker hellre O’Boy än går på dyr restaurang och Clara mår psykiskt dåligt när hon inte har tillgång till balsam på hotell. De spekulerar också omkring vad det innebär att ”vara sig själv”, diskuterar att identifiera sig som HSP och pratar om utbildningen som går ut på att lära sig könsbestämma kycklingar i Shanghai. Och oroa er inte, vid kris eller krig kan ni lita på att de strukturerade plugghästarna Gustaf och Clara kommer gå i täten och visa vägen till skyddsrummet.

I sjätte avsnittet pratar Gustaf om att hellre bli påkörd av en bil än att konfrontera gatuförsäljare och Clara får äntligen berätta om sin hemliga inspelning. Clara beskriver hur hon klär sig efter dagsfärsk identitet och Gustaf gör sitt bästa för att se humorn i misären. Clara berättar om när hon var tvungen att använda sig av sitt mediaskratt för att dölja att hon inte kände igen en person på Guldtuben och Gustaf behöver en lövblåsare för att få bort all smutstvätt från sin lägenhet.

I femte avsnittet av Konsten att vara berättar Clara om när hon skrev brev till Timo Räisänen och Gustaf orkar inte göra drum roll. Gustaf har jobbat på ett gravt heterosexuellt byggvaruhus och Clara funderar kring frågorna om hennes putande mage när hon ledde Melodifestivalen. De pratar också om varför det är så gudsförgätet fult ljus i omklädningsrum och hur tvättider plockar fram ens inre galning.

I fjärde avsnittet av Konsten att vara snackar Clara och Gustaf om folk som peakar i förpubertal ålder, om att alltid behöva påpeka att man suger och om skolan. Claras rektor förstörde hennes barndom och Gustafs lärare gav aldrig MVG. Gustafs moment of the weak är att han inte visat sig utan tröja på över tio år, medan Clara offrade en tå för att få prata med Robinson-Dessie.

I veckans avsnitt pratar Clara och Gustaf om ensamsemestrar, att åldras och om döden - som ju är den ultimata FOMOn. Clara inser att hon kommer behöva en ålderskris för att börja träna och Gustaf tipsar varmt om att INTE ignorera haters. En podcast från Clara Henry och Gustaf Jernberg.