Avsnitt 76: Det skånska kriget 1675-1679  utkämpades mellan Danmark, med stöd från Nederländerna och Brandenburg och Sverige Den danske kungen Kristian V inledde en invasion av Skåne 1676, medan de svenska trupperna var upptagna med ett fälttåg mot Brandenburg. Invasionen av Skåne anknöts med en norsk front kallat Gyldenløvefejden, vilket tvingade de svenska försvararna att bekämpa ett tvåfrontskrig utöver sina konflikter i det tysk-romerska riket.

Det danska målet var att återerövra Skåneland som överlåtits till Sverige i freden i Roskilde 1645. Hösten 1675 erövrade danskarna Svenska Pommern och även Gotland föll i deras händer. Den 1 juni 1676 drabbade den svenska flottan samman med den dansk-nederländska flottan utanför sydöstra Öland. Mitt under slaget inträffade en märklig händelse; regalskeppet Kronan, som var svenska marinens största krigsskepp, kantrade och sprängdes i luften. Flertalet av besättningen på över 800 man följde fartyget i djupet. Danskarna vann slaget och denna seger möjliggjorde en dansk invasion av Skåne samma månad. Efter att den danska armén landstigit i Skåne i juni 1676 förlorade svenskarna inledningsvis städerna Helsingborg, Landskrona och Kristianstad. Läget såg mörkt ut för svenskarna, men i december 1676 drabbade arméerna samman utanför Lund och slaget slutade med en svensk seger. Under slaget vid Lund, det blodigaste slaget i Norden, stupade uppskattningsvis 6 000 danska soldater och omkring 3 000 svenska soldater

Begreppet Snapphane var svenskarnas benämning på alla dem som av olika anledningar bekämpade den svenska militärmakten. Vissa snapphanar var friskyttar och var avlönade av Danmark medan andra var bönder som tog till vapen och flyttade ut i skogarna varifrån de anföll svenska styrkor ur bakhåll. Svenskarna straffade fågna snapphanar mycket hårt och avrättningarna var fruktansvärda. Kriget och stridigheterna upphörde när Danmarks bundsförvant Nederländerna 1679 gjorde fred med Sveriges bundsförvant Frankrike. Regent i detta avsnitt Karl XI 1660-1697. Från Alf Henriksons fantastiska bok Svensk historia utgiven av Albert Bonniers förlag. Vill ni komma i kontakt med mig: [email protected]

Avsnitt: 75 Rannsakningar efter antikviteter var en omfattande inventering av främst fornminnen men även skyddsvärda objekt, från historisk tid, som ägde rum i Sverige från 1667 och med ojämna mellanrum fram till 1693. Initiativtagare till projektet var riksantikvarien Johan Hadorph och det hela stöddes av rikskanslern Magnus Gabriel de la Gardie.  Arbetet med att sammanställa förteckningar över fornminnena i de olika socknarna i riket, sköttes av präster som via mellanhänder skickade sina akter till det nybildade Antikvitetskollegiet. 1672 hade det fransk-nederländska kriget inletts. I april 1674 erbjöd Frankrikes ambassadör i Stockholm att höja de årliga subsidierna till Sverige med ett avsevärt belopp mot att de svenska trupperna i Pommern ökade till 22 000 man.[14] Detta anbud accepterades av riksrådet och kungen och Sverige började skicka trupper till Pommern. Sverige var i stort behov av subsidierna från Frankrike, men därifrån meddelades nu att pengarna inte skulle utbetalas förrän svensk trupp hade gått in i Brandenburg. Befälhavare för de svenska trupperna i Pommern var Carl Gustaf Wrangel och i december 1674 gick trupperna in på brandenburgskt område. Den 28 juni 1675 möttes de svenska och brandenburgska trupperna i slaget vid Fehrbellin som slutade med svensk förlust. Detta väckte danskarnas revanschlusta och deras invasion av Skåne stod för dörren. Det blir fortsatta intriger bland de styrande och så blir det kröning av Karl XI. Regent i detta avsnitt Karl XI 1660-1697. Från Alf Henriksons fantastiska bok Svensk historia utgiven av Albert Bonniers förlag. Vill ni komma i kontakt med mig: [email protected]

Bonusavsnitt: 15 Den 13 december är ett magisk datum. Då firar vi i Sverige minnet av en kvinna från den sicilianska staden Syracusa som blev kristen martyr redan år 304. Denna Sankta Lucia är en av grunderna till våra dagars ljusfest. Men historien om vårt luciafirande är mer komplicerad än så. I bondesamhället förknippades lucianatten mest med övernaturliga väsen. Luciadygnet var speciellt långt innan seden med Lucia kom. Dygnet räknades länge som årets längsta och mörkaste natt även om kalenderreformen år 1753 flyttade vintersolståndet till den 21 eller 22 december. Men man ändrar inte så lätt på gamla seder och bruk. Den 13 december skulle det vara extra festligt, samtidigt som man också ansåg att den natten var extra farlig. Övernaturliga krafter var aktiva och alla djur kunde tala. Luciafirandet i dess nuvarande form är en tämligen modern tradition som blev populär under 1920-talet. I de högre stånden fanns det dock under 1700- och 1800-talen ett firande som i viss mån liknar vår tids. I detta bonusavsnitt får ni veta allt om ljusets drottning och hur man såg på och firar denna magiska dag genom historiens gång. https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Lucia https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Lucia_(helgon) Vill ni komma i kontakt med mig: [email protected]

Avsnitt: 74 Suecian, är ett topografiskt planschverk med koppargravyrer över stormaktstidens Sverige på 1600-talet. Verket var från början tänkt som en gåva till främmande makter och betydelsefulla personer. Den innehåller 353 planscher varav ett hundratal är bilder på städer i dåvarande Sverige något fler på slott och herresäten och resten är historiska platsersom Birka  och Uppsala högar, kyrkor eller annat som låg i samtidens intresse. Det utarbetades främst av arkitekten och ämbetsmannen Erik Dahlbergh och bekostades av staten. Gravyrerna var dock inte alltid med sanningen överensstämmande, då Dahlbergh ofta tog med planerade ändringar, som sedan inte visade sig bli av. Detta bör dock ses ur dåtidens syn på verket som snarare hade en retorisk funktion. Det byggdes många slott och palats i mitten av 1600-talet och adeln levde ett frikostligt liv där. Schering Rosenhane, var en svensk friherre, ämbetsman och författare. Hans bror Gustaf Rosenhane utpekades redan av sin samtid som pennan bakom den gäckande Skogekär Bergbo, författare till tre verk: Thet svenska språketz klagemål (1658), Wenerid (1680) samt Fyratio små vijsor (1682). Det förstnämnda verket är en propagandaskrift för ett rent, svenskt språk; något som Rosenhane i sin egenskap av jurist verkat för. De två senare verken är känslofull kärlekslyrik, präglad av melankoli och ensamhet. Schering Rosenhane skrev handboken Oeconomia, som beskriver lanthushållning och trädgårdsskötsel . Regent i detta avsnitt Karl XI 1660-1697. Från Alf Henriksons fantastiska bok Svensk historia utgiven av Albert Bonniers förlag. Vill ni komma i kontakt med mig: [email protected]

Avsnitt 73 Karl XI:s förmyndarregering styrde Sverige 1660-1672. Mot Karl X Gustafs testamente fick inte kungens bror hertig Adolf Johan och Herman Fleming regeringsplats. Ingen av dem som ville fullfölja kungens politik kom att ingå i regeringen. Adeln skulle få en betydligt starkare ställning efter Karl X Gustav än vad denne tänkt sig i sitt testamente. Men det blev ändå inte en upprepning av den Oxenstiernska förmyndarregering som härskat under drottning Kristina. En av orsakerna var att adeln inom sig inte kunde uppvisa samma enighet som den hade gjort tidigare. Riddarhuset hade på grund av det omfattande nyadlandet fått en delvis ny sammansättning. Förmyndarregeringen skulle "ansvara inför Gud, Hans Kungl. Maj:t och samtliga rikets ständer". Riksdagarna sammankallades regelbundet och de visade på en ökad aktivitet. Perioden karakteriserades av starka motsättningar mellan och inom stånden men också av en kontroll av regering och råd från riksdagens sida.

Palmstruchska banken eller officiellt Stockholm Banco var Sveriges första bank. Den grundades 1656 av livländaren Johan Palmstruch med tanken att den skulle fungera som en statlig inrättning för att dra åt sig kapital, Allmänhetens oro över sedlarnas värde ledde till en uttagsanstormning som ledde till att den måste stänga. Man insåg inte att penningvärdet hade ett samband med sedelutgivningens storlek och man stod helt frågande inför orsaken till att banken gått omkull. Vid riksdagen 1664 beslutade ständerna att avskaffa sedelmyntet, för att saken inte skulle upprepas. Vid det rättsliga efterspelet hävdade Palmstruch att de andra intressenterna i banken var medansvariga. Något åtal kunde inte väckas eftersom de utgjorde landets mäktigaste elit. Den brist som uppstått i bankens kassa dömdes Palmstruch själv att ersätta och när domen föll satt han redan i fängelse sedan flera år. Han benådades kort före sin död. År 1668 grundades Riksens Ständers Bank, som småningom blev Sveriges riksbank. Regent i detta avsnitt Karl XI 1660-1697. Från Alf Henriksons fantastiska bok Svensk historia utgiven av Albert Bonniers förlag. Vill ni komma i kontakt med mig: [email protected]

Avsnitt: 72 Den riksdag som kallades till Stockholm hösten 1660 i samband med Karl X Gustafs begravning visade att det fanns mycket varierande uppfattningar om hur riket skulle styras till dess att tronföljaren blev myndig. Motsättningar förekom inte bara mellan adeln och de ofrälse utan också inom stånden, framför allt inom Riddarhuset, där lågadel stod mot högadel. Karl X Gustaf hade i det testamente som han dikterat på sin dödsbädd givit noggranna instruktioner om förmyndarregeringens sammansättning. Den skulle bestå av änkedrottning Hedvig Eleonora och de fem höga riksämbetsmännen. Kungens bror, hertig Adolf Johan, skulle bli riksmarsk (överbefälhavare), fjärde-partsräfstens initiativtagare Herman Fleming skulle bli riksskattmästare och drottning Hedvig Eleonora skulle ha två röster vid eventuella voteringar. Förmyndarregeringen fick dock inte den sammansättning som Karl X Gustaf önskat och detta skapade konflikt.

Fred slöts med Polen på i klostret Oliva 1660. Sveriges fredsvillkor med Polen avstod Johan II Kasimir av Polen alla anspråk på den svenska kronan samt avträdde till Sverige norra Livland samt Estland och Ösel. I Sveriges fredsvillkor med tysk-romerska kejsaren återgav denne åt Sverige de av hans trupper i Svenska Pommern och Mecklenburg besatta platserna och med Danmark i juni 1660 i Köpenhamn där Sverige avhände sig Trondheims län och Bornholm mot att 18 gods i Skåne överlämnades till Sverige. Dessutom blev ön Ven svenskt.

När Karl X Gustaf dog 1660 återkom ex drottningen Kristina till Sverige under senare delen av 1660 och detta sågs inte med blida ögon av de styrande i Sverige. Hennes övergång till den katolska läran var det största hindret och att hon begick den oförsiktigheten att i en inlaga till ständerna förbehålla sig sina arvsanspråk, för den händelse att den unge kungen, Karl XI, skulle dö. Ständerna protesterade mot detta, och hon tvingades ta tillbaka inlagan och hon tvingades bort från riket. 

Regent i detta avsnitt Karl XI 1660-1697. Från Alf Henriksons fantastiska bok Svensk historia utgiven av Albert Bonniers förlag. Vill ni komma i kontakt med mig: [email protected]

Avsnitt: 71. Efter det första danska kriget kände sig Karl X Gustaf missnöjd med freden i Roskilde. Orsakerna är komplicerade. En låg i Danmarks motspänstighet vid de förhandlingar som förts för Roskildefredens komplettering. Danmark lät inte binda sig vid Sverige så som Karl Gustaf avsett. Målet för det nya fälttåget blev att utplåna Danmark som en självständig stat och ena Skandinavien under den svenska kronan. Men det andra danska kriget visade sig bli besvärligt. Köpenhamns försvar och undsättning av en nederländsk flotta i oktober 1658 blev den första vändpunkten, Den andra skedde den 11 februari 1659 då svenskarna gjorde ett försök att storma staden, men tack vare danskarnas förberedelser och den överlägsna eldkraften hos försvaret, tvingades svenskarna att slå till reträtt med svåra förluster som följd. Österrikare, polacker och brandenburgare gick till anfall, stängde in de svenska besättningarna i Preussen och Pommern och trängde upp i Jylland. England och Frankrike höll sig i bakgrunden, Nederländerna som i allra högsta grad deltog i striderna drogs in i en medlingspolitik som resulterade i konserterna i Haag maj–juli 1659, vars udd riktades mot Sverige. Karl Gustaf hade åter missräknat sig på sin egen styrka, på motståndarens försvarskraft och på de europeiska makternas hållning till hans hänsynslösa erövringspolitik. Karl Gustav höll sig kvar på de danska öarna men hans ställning blev under 1659 allt svårare. Holländska flottor spelade herrar i de danska farvattnen. Sveriges ständer kallades till riksdag i Göteborg den 12 november 1659, kungen anlände dock till staden först på julafton 1659 i sällskap med drottning Hedvig Eleonora, deras fyraårige son, sedermera Karl XI, samt kungens syster, Maria Euphrosyne. Den 4 januari 1660 öppnades riksdagen i Göteborg. Efter någon veckas överläggningar insjuknade Karl X Gustaf i influensa som övergick i lunginflammation. Kungen avled natten till den 13 februari därefter stängdes Göteborgs portar.

Regent i detta avsnitt Karl X Gustaf 1654-1660. Från Alf Henriksons fantastiska bok Svensk historia utgiven av Albert Bonniers förlag. Vill ni komma i kontakt med mig: [email protected]

Avsnitt 70. Danskarna var full av revanschlusta efter för deras del hårda freden i Brömsebro 1645. Efter nio år på tronen skred den danske kungen Fredrik III till handling. Under intrycket att Karl X Gustav förlorat sitt krig i Polen förklarades krig mot Sverige 1657. Det blev svenskarnas räddning för svenskarna hade kört fast nere i den polska myllan. Armén började röra på sig och därifrån tågade den svenska hären genom norra Tyskland, upp genom danska Jylland tills den nådde sundet Stora Bält.

Tåget över Bält var en våghalsig militär operation som drevs igenom av den svenske kungen Karl X Gustaf som ledde en svensk armé över de tillfrusna Lilla och Stora Bält i januari-februari 1658 i syfte att hota Köpenhamn. Under några dygn bars hela den svenska stormakten upp av ishinnan över de danska farvattnen.Det var ett vågspel, ett av de djärvaste i europeisk krigshistoria. Trupperna inledde marschen i nattmörker med hästar och kanoner, först över Lilla Bälts knakande isar där vattnet på sina ställen gick upp till knäna på soldaterna, sedan via Fyn från ö till ö allt närmare Köpenhamn. När som helst kunde isarna gått upp och kungen med de bästa förbanden i sin armé störtat i djupet eller kanske blivit sittande avskurna på en dansk ö, ett lätt byte för fienden. Men den djärva satsningen lyckades.

Trupperna nådde Falster där hela styrkan var samlad den 11 februari. När isen vid södra Fyn bedömdes vara tillräckligt tjock, beslutade kungen den 5 februari att gå över isen till Langeland. Trupperna fortsatte sedan genom Lolland och Falster och landsteg på Själland den 11 februari. När svenska förband den 15 februari stod 22 kilometer utanför Köpenhamn tvingades danskarna att ge sig och i freden i Roskilde den 26 februari 1658 fick Sverige Skåne, Halland, Blekinge, Bornholm, Bohuslän och Trondheims län.

Regent i detta avsnitt Karl X Gustaf 1654-1660. Från Alf Henriksons fantastiska bok Svensk historia utgiven av Albert Bonniers förlag. Vill ni komma i kontakt med mig: [email protected]

Bonusavsnitt 14. Allt du vill veta om advent, adventsstjärnor, adventsljusstakar och julkalendrar. Med advent inleds för många julfirandet. Advent infaller under de fyra söndagarna före julafton och inleder även det kristna kyrkoåret. Ordet advent är latin för ”ankomst” och anspelar på Jesu födelse. Vill ni komma i kontakt med mig: [email protected] Trevlig advent önskar jag alla lyssnare

https://sv.wikipedia.org/wiki/Advent

https://sv.wikipedia.org/wiki/Adventsstj%C3%A4rna

https://sv.wikipedia.org/wiki/Julkalender

Avsnitt: 69 Med Märta Allertz hade Karl Gustaf före tronbestigningen en son, Gustaf Carlson. Efter tronbestigningen skyndade han att gifta sig och i oktober 1654 stod bröllopet med Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp. Giftermålet hade politisk betydelse, då den holsteinske hertigen var en given bundsförvant mot Danmark. I november 1655 föddes sonen Karl, Som kung öppnade sig stora och svåra uppgifter för Karl Gustav. Det gällde att befästa den svenska stormakten både inåt och utåt. Inåt genom att knyta samman erövringarna med hemlandet, omorganisera förvaltning, krigsväsen och finanser efter de nya krav som följt med erövringarna, och på samma gång lösa ståndsstriden. Utåt genom att befästa stormaktsställningen och skapa en politik som målmedvetet kunde befordra dess intressen. Om Karl Gustaf klart uppfattat dessa uppgifter är oklart. Säkert är att hans regering kom att röra sig i andra banor. Ett år efter tronbestigningen, sommaren 1655, ledde han Sverige i krig mot Polen. Karl Gustaf hade hållit sig avvaktande i några månader, men när bud kommit att ryssarna utan motstånd trängt fram och hotade kringgå svenska Livland beslöt han, i slutet av 1654, att kasta sig in i striden. Anfallet mot Polen avsåg sålunda att göra upp med en gammal fiende och  bevaka Sveriges intressen i Östeuropa och förekomma Ryssland. Men närmare tycks Karl Gustaf inte ha klargjort vad han ville vinna med kriget mot Polen. Hösten 1655 var framgångsrik och han lät sig hyllas som kung av polackerna  En möjlighet dök upp att knyta hela Polen till den svenska stormakten, liksom det varit tal om under Gustaf II Adolfs sista år. I Polen började en folkresning, och de som hyllat Karl Gustavf avföll. Detta resulterade i beslutet att Polen istället skulle delas upp mellan landets fiender. Det som skulle bli en promenadseger för svenskarna utvecklades till en mardröm utan en synlig seger, Det blir både misslyckade belägringar vid klostret Jasna Góra i Częstochowa och slag som  den vid Warszawa. Regent i detta avsnitt Karl X Gustaf 1654-1660. Från Alf Henriksons fantastiska bok Svensk historia utgiven av Albert Bonniers förlag. Vill ni komma i kontakt med mig: [email protected]