Avsnitt 84 Efter kapitulationen vid Perevolotjna flydde Karl XII söderut tillsammans med dem som lyckats ta sig över floden och sökte skydd i Osmanska riket. Hans följe bestod av drygt 1 500 svenskar, varav 200 var icke stridande. Svenskarna tilläts slå sig ner i Bender i nuvarande Moldavien där han stannade i närmare fyra år. Där försökte han få med osmanerna i kriget mot Ryssland och tillsammans skulle de besegra dem. Tre gånger lyckades han få turkarna till krig mot ryssen och första gången lyckades de omringa den ryska armén vid floden Prut. Men till svenskarnas stora besvikelse slöt man fred och Tsar Peter fick avtåga i fred med sin armé. Till slut tröttnade turkarna på sin svenske gäst och ville att han skulle återvända och när Karl XII vägrade så slutade det med Kalabaliken i Bender 1713 och kungen tvingades återvända norrut. 

Efter det svenska nederlaget vid Poltava 1709 invaderade Danmark Sverige och ockuperade snabbt Skåne och en stor del av Blekinge. Den tillbakatryckta svenskarna fattade nytt mod då mängder av nya rekryter tillkom vilket gjorde att armén vände tillbaka söderut. Den svenske överbefälhavaren Magnus Stenbock anförde styrkorna som tryckte tillbaka danskarna ända till Helsingborg där det avgörande slaget stod den 28 februari 1710. Danskarna evakuerades efter nederlaget över sundet tillbaka till Danmark. 

För Stenbock fortsatte kriget i norra Tyskland då han skulle leda en armé söderut med målsättningen att förstärka stridskrafterna mot ryssarna. Men det gick inte som planerat. Visserligen besegrade svenskarna återigen danskarna, denna gång vid Gadebusch december 1712 men det blev en kostsam seger som uppehöll framryckningen. Det hela slutade med att i början av 1713 blev de svenska omringade och belägrade av en fientlig armé i staden Tönning, i nordvästra Tyskland. På grund av brist på förnödenheter och hjälp utifrån kapitulerade Stenbock i maj. Hela manskapet fördes i fångenskap till Danmark. Stenbock dog i Köpenhamn 1717.

Regent i detta avsnitt Karl XII 1697-1718. Från Alf Henriksons fantastiska bok Svensk historia utgiven av Albert Bonniers förlag. Vill ni komma i kontakt med mig: [email protected]

Avsnitt: 83. I augusti 1707 bröt Karl XII med en till stor del nyvärvad och välutrustad armé upp från Sachsen. Det återstod nu för honom att genom tsar Peters besegrande framtvinga en för Sverige fördelaktig och betryggande fred med Ryssland, och sålunda även åt detta håll befästa den nyupprättade polska styrelsen. För detta ändamål ville han med samlande av alla disponibla trupper rikta ett avgörande slag mot det ryska rikets centralpunkt, Moskva. Trots segern vid Holowczyn juli 1708 så beslöt Karl XII att gå mot Ukraina istället. Anledningen var att ryssarna använde de sig av den brända jordens taktik, så att underhållet skulle försvåras, samtidigt som man försökte oroa och riva upp enskilda svenska truppavdelningar. Dessutom decimerades svenskarna fruktansvärt av 1708–1709 års oerhörda vinterkyla. Men svenskarna stretade vidare. Antagligen i syfte att sysselsätta fienden och locka ut honom på fältet började Karl XII i maj 1709 belägra den befästa staden Poltava vid floden Vorskla. Tsar Peter ryckte med en här på omkring 50 000 man till dess undsättning. Slaget vid Poltava blev en blodig uppgörelse De svenska förlusterna uppgick till omkring 8 000 man i döda och 3 000 i fångar  och tvingade den återstående delen av härens att marschera söderut längs Vorskla. Ryska förluster beräknas till ca 5200 i döda eller sårade. Vid Perevolotnja fick Karl XII av Adam Ludwig Lewenhaupt och andra av det högre befälen chansen att med en eskort gå över Dnepr för att ila i förväg till osmanskt område; kungens motiv att gå över där ska bland annat varit att han fort ville komma till Polen. Kungen hann över men merparten av armén blev upphunnen av ryssarna. Levenhaupt valde efter samråd att kapitulera inför ryssarna. Ca 15000 svenska soldater kapitulerade och gick i fångenskap. Regent i detta avsnitt Karl XII 1697-1718. Från Alf Henriksons fantastiska bok Svensk historia utgiven av Albert Bonniers förlag. Vill ni komma i kontakt med mig: [email protected]

Avsnitt: 82 Karl XII är utan tvivel förknippad med den östeuropeiska uppgörelsen som vi kallar Det stora nordiska kriget som varade mellan 1700-1721. Kriget började när alliansen Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland förklarade det svenska stormaktsväldet krig med en trefaldig attack mot Holstein-Gottorp, svenska Livland och svenska Ingermanland. Den svenska armén lyckades under kung Karl XII:s ledning få bort Danmark ur kriget under freden i Traventhal och besegra den ryska armén i slaget vid Narva november 1700. Svenskarna kunde nu med skyddad rygg vända sig mot den tredje motståndaren, Sachsen-Polen. Men först måste den svenska armén ta vinterkvarter i trakten runt staden Dorpat. Kungen tog sitt huvudkvarter i det mer eller mindre förfallna slottet Lais. Han bodde i slottet och dess omgivande gårdar från december 1700 till mitten av maj efterföljande år, då förstärkningar från Sverige anlände. Sachsen-Polen. besegrades vid bl a. Kliszów  juli 1702. Karl XII:s politik och krigföring gick därefter ut på att åstadkomma en grundlig omgestaltning av förhållandena i östra Europa. Under de följande åren arbetade han på tre uppgifter: att upplösa den för Sveriges maktställning farliga förbindelsen mellan Polen och den sachsiske kungen August, uppåtsträvande och i förfogande över betydande militära och finansiella medel; att ge Polen en inhemsk kung och att för framtiden förbinda Polen i en intim politisk allians med Sverige, varpå de båda staternas samlade makt skulle riktas mot Ryssland och krossa tsaren. Karl XII avsatte kung August den starke som kung i Polen och tillsatte istället Stanisław I Leszczyński under freden i Altranstädt. Regent i detta avsnitt Karl XII 1697-1718. Från Alf Henriksons fantastiska bok Svensk historia utgiven av Albert Bonniers förlag. Vill ni komma i kontakt med mig: [email protected]

Avsnitt 81. Branden i Olof Rudbecks bibliotek ägde rum under den stora branden i Uppsala 15 maj 1702. Flera av Olof Rudbeck den äldres skrifter förstördes, bland annat fjärde delen av Atlantican. Biblioteket hade inrymts i Uppsala domkyrka, eftersom domen ansågs stöld- och brandsäker. Även stora delar av hans verk, som skulle heta Campus Elysii , där alla världens växter skulle avbildas, gick till spillo. Atlantica, ursprunglig svensk titel Atland eller Manheim är ett historiskt verk av Olof Rudbeck d.ä. Första bandet började tryckas 1677 och när författaren avled 1702 var fjärde bandet fortfarande under arbete, likaså ett band med tillhörande atlas. I Atlantica försöker Rudbeck visa att Sverige är identiskt med det sjunkna Atlantis, genom en stor mängd likheter inom natur, folk, sägner och sagor, dess fornhistoria och "uråldriga tillstånd". Från detta Atlantis skulle sedan all världens kunskap och kultur ha utgått. Rudbeck förklarar antikens historieverk och Eddans myter, berättelser om forntida folkslag, folkvandringstidens händelser utifrån detta.  Vid knappt femton års ålder blev Karl XII Sveriges kung efter faderns död den 5 april 1697. Den av fadern förordnade förmyndarstyrelsen utgjordes av änkedrottningen (med två röster) samt de fem kungliga råden. Senare väcktes dock tanken att det vore lämpligast att låta kungen själv överta regeringsansvaret. Vid den riksdag som med anledning av Karl XI:s begravning hade sammankallats till Stockholm i november 1697 framställdes inom adeln, under samförstånd med förmyndarna och rådet, förslaget att kungen omedelbart skulle förklaras myndig. Karl XII kröntes den 14 december 1697 i Stockholms Storkyrka. Vid ceremonin framhölls hans ställning som enväldig kung genom att han inte avgav någon kungaförsäkran samt att han själv satte kronan på sitt huvud. Själva kröningen förrättades dock av ärkebiskop Olaus Swebilius. Regent i detta avsnitt Karl XII 1697-1718.. Från Alf Henriksons fantastiska bok Svensk historia utgiven av Albert Bonniers förlag. Vill ni komma i kontakt med mig: [email protected]

Avsnitt: 80 Karl XI:s flitiga och samvetsgranna styrelse på 1680- och 1690-talen kom i efterhand att symboliseras av legenderna om Gråkappan. Iförd grå kappa lär Karl XI ha ridit runt inkognito i landet för att vaka över folket, bekämpa orättvisor och slå ned på orättfärdiga myndighetspersoners maktmissbruk. Dessvärre är historierna påhittade, flertalet så sent som på 1800-talet. Liknande skrönor har berättats om folkkära härskare över hela jordklotet. Konungen förde korta anteckningar under sina resor. Ulrika Eleonora drabbades cirka 1690 av en odiagnostiserad sjukdom, som bedömdes som dödlig och gjorde att hon allt oftare tvingades tillbringa veckor i sängen. När hon blev allvarligt sjuk år 1693 ägnade Karl XI hela sin tid åt hennes vård. Hennes död den 26 juli samma år skakade honom djupt och han återhämtade sig aldrig helt  Karl X1 själv fick sjukdomskänning och senare konstaterades att han led av magcancer. Han blev sämre och drottningen och barnens död gjorde saken inte bättre. Kungen avled på kvällen den 5 april 1697, endast 41 år gammal. Den stora Slottsbranden inträffade i Stockholm den 7 maj 1697 då det gamla slottet Tre Kronor totalförstördes i en eldsvåda, utom slottets då nyligen kraftigt ombyggda norra längas murar. Större delen av Sveriges gamla riksarkiv och kungliga bibliotek förstördes. Brandorsaken har aldrig kunnat fastslås, bara att branden började på rikssalens vind. När det gäller försummelser hade den Kungliga slottsrätten ett fastare underlag. De som var ansvariga för brandvakten denna dag var två knektar och deras chef som var slottets brandmästare. I februari 1698 kom domen mot de tre. Regent i detta avsnitt Karl XI 1660-1697. Från Alf Henriksons fantastiska bok Svensk historia utgiven av Albert Bonniers förlag. Vill ni komma i kontakt med mig: [email protected]

Bonusavsnitt: 17 I detta bonusavsnitt får ni veta om traditionell nyårsfirande De blir lite om förkristen tradition, tidig kristen och modern nyårsfirande. Det blir lite om nyår i andra kulturer, nyår i radio, TV  och så får ni höra mig läsa dikten Nyårsklockan som är skriven av engelsmannen Alfred Tennysons och översatt av Edvard Fredins. Med detta vill jag passa på att tacka för att ni lyssnade och önska alla en Gott Nytt År. Vill ni ha kontakt med mig: [email protected]

https://sv.wikipedia.org/wiki/Ny%C3%A5r

https://www.xn--julsnger-d0a.se/julsagor/nyarsklockan/

Avsnitt 79 Det var först under andra hälften av 1600-talet som häxhysterin kom till Sverige. Häxprocesserna i Sverige hängde samman med stormaktstidens kontrollsamhälle där kyrkan hade en viktig roll.

De som anklagats för häxeri ställdes inför en särskild tillsatt trolldomskommission (en slags domstol). I rättegångarna vittnade barn och vuxna om hur vissa utpekade kvinnor, och ibland män, blivit besatta av djävulen. Ett vanligt påstående var att den anklagade fört med sig barn till Blåkulla där de vistats tillsammans med djävulen och fått uppleva olika hemskheter. Ett barns berättelse och ett uppvisat blåmärke (som kunde tolkas som ett häxmärke) kunde räcka för att döma någon till döden för häxeri. Urban Hjärne, professor i medicin, försvarade många kvinnor som anklagades för ”häxeri” i Sverige på 1670-talet. Han kunde visa att vittnesmålen i många fall hade påverkats av psykologiska faktorer. Genom sitt aktiva arbete med att kontrollera ”bevis” som riktats mot de anklagade kvinnorna kunde han rädda många oskyldiga från att brännas på bål. De stora häxprocesserna i Sverige började i Dalarna 1668 och ebbade så småningom ut i Stockholm 1676. Över 300 människor blev under den här tiden avrättade för häxeri, varav de flesta var kvinnor. Regent i detta avsnitt Karl XI 1660-1697. Från Alf Henriksons fantastiska bok Svensk historia utgiven av Albert Bonniers förlag. Vill ni komma i kontakt med mig: [email protected]

Avsnitt 78 Karl XI:s reduktion och förmyndarräfst var den indragning av adelns gods till kronan som ägde rum under Karl XI:s regeringstid. Det motiverades bland annat av att förmyndarregeringen trots landets dåliga ekonomi hade lockats in i ett krigsäventyr på Frankrikes sida mot Brandenburg, Nederländerna, Österrike och Danmark. Detta gav kungen möjlighet att agera. Riksdagen fattade 1675 beslut om en granskning av förmyndarnas ansvarsområde vilket 1680 skulle följas av en skärpt förmyndarräfst och en omfattande reduktion av adelns godsinnehav.

Indelningsverket var ett svenskt militärt organisation som skapades av Karl XI 1682. Indelningsverket såg till att en eller flera gårdar gick samman och bildade rusthåll och rotar som ansvarade för en ryttare, soldat eller båtsman som de avlönade och gav ett soldattorp och lite jord att odla. Varje officer fick en gård att leva på i fredstid och dessutom lön.

För den svenska kyrkan blev Karl XI epokgörande. Det skapades en fast ordning och dess förhållande till det världsliga samhället bestämdes genom 1686 års kyrkolag som ännu i början av 1900-talet i huvudsak gällde. En ny katekes antogs (1689), en ny kyrkohandbok (1693) och en ny psalmbok (1695). En nyutgåva av bibeln påbörjades; den blev inte färdig under Karl XI:s tid, men utkom 1703 och hade officiell giltighet ända fram till 1917.

Efter det Skånska krigets slut inleddes försvenskningen av de sydliga erövrade landskapen. Under Johan Gyllenstierna och senare Rutger von Aschenberg ersattes danskfödda adelsmän i nyckelpositioner av svenska. De främsta punkterna för försvenskningen i de skånska socknarna va beslutet som innebar en försvenskning av de danska kyrkoceremonierna och undervisning av ungdomen i svensk läsning och skrivning. Svenska ABC-böcker och katekeser spreds samtidigt som klockarna hade barnundervisning och församlingens kunskaper kontrollerades vid förhör i kyrkan. Genom belöning och hot genomförde den svenska statsmakten sin strategi.

Regent i detta avsnitt Karl XI 1660-1697. Från Alf Henriksons fantastiska bok Svensk historia utgiven av Albert Bonniers förlag. Vill ni komma i kontakt med mig: [email protected]

Bonusavsnitt 16 När vi höjer våra glas och önskar varandra God jul är det en obruten tradition ända från hednisk tid, även om det då var dryckeshorn som lyftes. Många av våra jultraditioner är en förening av gamla svenska traditioner blandade med inslag från främmande land. Julfirandet är en tradition med mycket gamla historiska rötter. Ända sedan 300-talet e.Kr har firandet förknippats med Jesu födelse. Det var först år 354 e.Kr som katolska kyrkan valde att förlägga Jesu födelse till den 25:e december. Detta datum saknar alltså grund i evangelierna. Det råder också oenighet mellan den katolska och ortodoxa kyrkan kring vilket datum som Jesus föddes. Inom den ortodoxa kyrkan, som fortfarande använder sig av den julianska kalendern, är julfirandet förlagt till den 6 januari. I detta avsnitt får ni veta lite grann om julfirandet och jultraditionerna. Vem var S.t Nikolaus, Ni får veta om det fornnordiska, Kristna och Sekulära julfirandet. Det blir vetskap om julklappar, julgran, julbord, jultomten, julmusik, julpynt mm. Med detta vill jag passa på att tacka för att ni lyssnade och önska alla en God jul. Vill ni ha kontakt med mig: [email protected]

https://sv.wikipedia.org/wiki/Jul

https://sv.wikipedia.org/wiki/Nikolaus_(helgon)

https://sv.wikipedia.org/wiki/Julbord

https://sv.wikipedia.org/wiki/Jultomten

Avsnitt: 77 Vigseln mellan Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark var oerhört torftig för att vara ett kungligt bröllop i stormakten Sverige. Bröllopet hölls i lönndom på egendomen Skottorp utanför Halmstad i maj 1680 och var en del i ett fredsavtal mellan Sverige och Danmark. Ulrika Eleonora var dotter till den tidigare danske kungen Fredrik III och således syster till den regerande Kungen Kristian V. Kark XI hade bestämt att bröllopet skulle vara enkelt och när vigseln hölls kl. 23 på kvällen den 6 maj var det andra gången ha och Ulrika Eleonora såg varandra. Bröllopet var flyttat tid för man ville undvika den franske kungens utsände som satt i halmstad och väntade sig bröllopet där. Bara några få gäster var närvarande, ett dussintal. Vid midnatt var vigseln över och då bjöds frukt och konfekt. Det var det enda man åt gemensamt. För när bröllopsmåltiden vidtog skingrades sällskapet och damerna åt för sig och herrarna för sig. 

Reduktionen förberedde enväldets införande, och det kom att för den närmaste framtiden ge den svenska politiken en fredlig och franskfientlig riktning. Det var dessa ändamål som åsyftades på 1680 års riksdag där partierna – enväldets anhängare och vännerna av högadelns makt – drabbade samman. Det hela var sannolikt en på förhand avtalad sak mellan Karl XI och hans män, och kom att beteckna en vändpunkt i Sveriges historia. Utöver förmyndarräfsten och reduktionen ledde detta också till nedbrytandet av riksrådets gamla myndighet, som svenska kungar sedan 1634 obligatoriskt skulle ta råd från. Under kriget utbröt interna strider mellan rådsherrarna, och kungen styrde över riket mer eller mindre utan att lyssna till deras råd. Det innebar att perioden för det högaristokratiska regementet gått till ända och att i stället det kungliga enväldets tidevarv börjat. Regent i detta avsnitt Karl XI 1660-1697. Från Alf Henriksons fantastiska bok Svensk historia utgiven av Albert Bonniers förlag. Vill ni komma i kontakt med mig: [email protected]