Kerstin Enflo, professor i ekonomisk historia, tar i Makrorådet Special med oss på en resa 300 år bakåt i tiden för att kunna blicka 30 år framåt. Här är lärdomarna från GPT:erna ångmaskinen, elektriciteten och IT-revolutionen.

Efter Riksbankens väntade räntesänkning ser Anna Hammer och Olof Manner säkra tecken på att den nästa sänkningen blir dubbel. Vi synar också den nya räntebanan och ifrågasätter den nya bottnen som direktionen presenterade. Dessutom firar vi den kommande dubbelsänkningen med en dubbelspaning, och vänder blicken mot Europas nygamle sjuke man: Tyskland.

För att det ska bli aktuellt med dubbelsänkning krävs en klart svagare konjunktur. Det räcker inte med bara låga inflationsutfall. Det säger Andreas Wallström och Kristin Magnusson Bernard. De spelar också ned risken för recession i USA och spår ett försiktigt ECB. Dessutom får vi en kalkyl som visar att hela produktivitetsökningen som väntas det närmaste decenniet faktiskt summerar till den sänkning av arbetstiden med fem timmar i veckan som föreslagits av S. Frågorna ställs av Di:s Viktor Munkhammar.

Räntan ska ned mer men det är oklart hur långt. Det säger vice riksbankschef Anna Seim i sin första stora intervju. Hon berättar också vilka inflationsfaktorer hon håller ögonen på och varför hon inte har några principiella problem med minusränta. Samt efterlyser en ny EMU-utredning. 

För frågorna står Di:s Viktor Munkhammar. 

Det mesta talar för att en serie räntesänkningar ligger framför oss i de flesta ekonomier. Men några orosmoln finns. I Makrorådet pekar Anna Hammer och Olof Manner ut vad man ska hålla ögonen på. Vi får också en förklaring av begreppet "reformutrymme" och en konjunkturavstämning. Även om det ser dystert ut nu så går vi mot ljusare tider. Och med rätt sorts investeringar kan det bli god fart även på lite längre sikt. Frågorna ställs av Di:s Viktor Munkhammar.

Trots i grunden olika förutsättningar har inflationen betett sig ungefär likadant i de flesta ekonomier. En viktig förklaring är troligen det starka förtroendet för centralbankernas inflationsmål. Det säger Kristin Magnusson Bernard och lyfter det förra decenniets minusränta och kvantitativa lättnader som förtroendebyggande åtgärder. Andreas Wallström varnar för arbetskraftsbrist i spåren av kraftigt sänkta befolkningsprognoser och tillsammans dissekerar de den amerikanska jobbstatistiken, som med jämna mellanrum sänker världens börser.

Frågorna ställs av Di:s Viktor Munkhammar. 

Uppgången i arbetslösheten beror mycket på ett ökat arbetskraftsdeltagande. Det är ett styrketecken för den svenska ekonomin, säger Annika Winsth och Johan Javeus i Makrorådet och beskriver den svenska arbetsmarknaden som klart bättre än sitt rykte. De reder också ut förutsättningarna för ECB efter den räntesänkning som väntas i nästa vecka och pekar ut Riksbanken som ensidigt fokuserad på riskerna med för hög inflation. Frågorna ställs av Di:s Viktor Munkhammar.

April-inflationen kan ses som en bekräftelse på att det var rätt att sänka räntan i förra veckan. Men det ska mycket till för att Riksbanken ska ta nästa steg redan i juni. Det säger Olof Manner och Anna Hammer i Makrorådet. Också: räkna inte med brant stigande bostadspriser de närmaste åren men däremot med att produktiviteten blir den hetaste ekonomisk-politiska frågan. Frågorna ställs av Di.s Viktor Munkhammar.

Sannolikheten är stor för att inflationen sjunker långt under målet och Riksbanken verkar underskatta risken. Det säger Susanne Spector och Kristin Magnusson Bernard i Makrorådet. De reder också ut de ekonomiska konsekvenserna av den dramatiska inbromsningen i befolkningstillväxten som ligger framför oss, benar ut de senaste konjunktursignalerna från Europa och frågar sig om det finns någon hejd på dollarns styrka. 

Frågorna ställs av Di:s Viktor Munkhammar. 

Inflationsutvecklingen är bättre än Riksbanken hade räknat med, men geopolitiken och växelkursen sämre. Det säger vice riksbankschef Martin Flodén inför sitt sista räntemöte efter elva år i direktionen.

Han betonar samtidigt att penningpolitiken sätts utifrån svenska förhållanden och att utländska centralbanker inte är ”avgörande”.

För frågorna står Di:s Viktor Munkhammar.