Makrorådet

Hur mår egentligen de amerikanska hushållen och hur slår ränteuppgången i världens största ekonomi mot Sverige? Makrorådet är oenigt om vilka bekymmer vi egentligen importerar från USA men har tankar om vad som kan lösa delar av Tysklands polykris.

Dessutom berättar Swedbanks prognoschef Andreas Wallström, representant för det allt mindre ”low for long”-lägret, vid exakt vilken eurokurs kronan blir ett problem för Riksbanken medan Kristin Magnusson Bernard, vd på Första AP-fonden och kännare av finansiellt rörmokeri, spår ökad politisk beröringsskräck för expansiv finanspolitik.

Starkare dollar och stigande börser, men lägre oljepris och svagt sjunkande räntor. Susanne Spector och Anna Hammer går igenom de initiala reaktionerna på Trumps valseger men slår också fast att saker som handelspolitiken och synen på Federal Reserves oberoende blir viktigare i längden. På hemmaplan är de eniga om att Riksbanken sänker med 50 punkter på torsdagen, medan Fed går för 25. Och så får vi en optimistisk prognos om Sveriges ekonomi nästa år.

Vilka effekter får de nya stimulanserna i Kina och vad får det amerikanska presidentvalet för ekonomiska konsekver? Det och mycket mer i Makrorådet som gästas av Annika Winsth, chefsekonom Nordea och Johan Javeus senior ekonom på SEB 

Den svenska arbetsmarknaden är i bättre skick än man kan tro. Det senaste årets försämringstrend håller på att mattas och matchningen har förbättrats. Dessutom gör egenheter i hur arbetslösheten mäts att den ser högre ut i Sverige än i andra länder. Om SCB räknade på samma sätt som fram till 2020 skulle den vara 0,5-1 procentenhet lägre. Det säger Nordeas makrochef Susanne Spector i ett specialprogram om arbetsmarknaden.

Är en ECB-sänkning nästa vecka skriven i sten och har marknaden överreagerat på de starka amerikanska jobbsiffrorna? Makrorådet förundras också över hur underskotten i USA bara växer utan att vare sig politiker eller marknaden bryr sig. På hemmaplan går det att se positiva tecken på arbetsmarknaden, trots den senaste tidens stora varsel.

Kerstin Enflo, professor i ekonomisk historia, tar i Makrorådet Special med oss på en resa 300 år bakåt i tiden för att kunna blicka 30 år framåt. Här är lärdomarna från GPT:erna ångmaskinen, elektriciteten och IT-revolutionen.

Efter Riksbankens väntade räntesänkning ser Anna Hammer och Olof Manner säkra tecken på att den nästa sänkningen blir dubbel. Vi synar också den nya räntebanan och ifrågasätter den nya bottnen som direktionen presenterade. Dessutom firar vi den kommande dubbelsänkningen med en dubbelspaning, och vänder blicken mot Europas nygamle sjuke man: Tyskland.

För att det ska bli aktuellt med dubbelsänkning krävs en klart svagare konjunktur. Det räcker inte med bara låga inflationsutfall. Det säger Andreas Wallström och Kristin Magnusson Bernard. De spelar också ned risken för recession i USA och spår ett försiktigt ECB. Dessutom får vi en kalkyl som visar att hela produktivitetsökningen som väntas det närmaste decenniet faktiskt summerar till den sänkning av arbetstiden med fem timmar i veckan som föreslagits av S. Frågorna ställs av Di:s Viktor Munkhammar.

Räntan ska ned mer men det är oklart hur långt. Det säger vice riksbankschef Anna Seim i sin första stora intervju. Hon berättar också vilka inflationsfaktorer hon håller ögonen på och varför hon inte har några principiella problem med minusränta. Samt efterlyser en ny EMU-utredning. 

För frågorna står Di:s Viktor Munkhammar. 

Det mesta talar för att en serie räntesänkningar ligger framför oss i de flesta ekonomier. Men några orosmoln finns. I Makrorådet pekar Anna Hammer och Olof Manner ut vad man ska hålla ögonen på. Vi får också en förklaring av begreppet "reformutrymme" och en konjunkturavstämning. Även om det ser dystert ut nu så går vi mot ljusare tider. Och med rätt sorts investeringar kan det bli god fart även på lite längre sikt. Frågorna ställs av Di:s Viktor Munkhammar.