Makrorådet

Håller amerikansk tillväxt och inflation på att skjuta fart igen? Vad betyder det i så fall för Europa? Och hur ska det svenska inflationsutfallet för januari egentligen tolkas? Cathrine Danin och Johan Javeus svarar i Makrorådet. Vi får också veta varför kronan bör stärkas på kort sikt men kanske inte på lång. Och hur AI kommer att leda till lägre boräntor. Frågorna ställs av Di:s Viktor Munkhammar

Riksbanken kan gå före ECB och sänka räntan - det säger Andreas Wallström och Kristin Magnusson Bernard i Makrorådet och pekar ut vad som behöver falla på plats för att chefen Erik Thedéen och hans kollegor ska ta täten.De analyserar också vad som ligger bakom den amerikanska ekonomins överraskande styrka. 

Omsvängningen från överskottsmål till lånefinansiering av investeringar är rätt. Men räkna med hätsk debatt om vad som är investeringar och vilka som ska prioriteras. Det säger Olof Manner och Anna Hammer i Makrorådet. De reder också ut det sura marknadsklimatet i början av året och så får vi en siffra på vad en lång ränta egentligen ska vara på sikt. 

Sex räntesänkningar nästa år, med start i mars, är vad marknaden räknar med i USA, euroområdet och Sverige. Det är väldigt aggressivt, konstaterar Länsförsäkringars investeringschef Anna Hammer och Olof Manner, senior rådgivare på Swedbank. Och att Riksbanken skulle sänka före ECB är högst tveksamt. Men ingen av dem vill utesluta att det ändå blir en sänkning redan i mars. Olof Manner pekar också ut attackerna i Röda havet som inflationshot och Anna Hammer tipsar om Långtidsutredningen som julläsning. Di.s Viktor Munkhammar ställer frågorna.

Inflationsutfallet för oktober ser ut som en vändpunkt. Det säger vice riksbankschef Per Jansson, som gärna sänker räntan snabbare än räntebanan indikerar om det är möjligt. Han hyllar också den svenska lönebildningen, välkomnar en mer aktiv finanspolitik och svarar på Riksrevisionens kritik mot köpen av värdepapper.

Sämre tillväxtutsikter och fallande inflation har fått marknadsräntorna att rasa och synen på centralbankerna att tvärvända. Swedbanks prognoschef Andreas Wallström och Första AP-fondens vd Kristin Magnusson Bernard pekar ut var räntan sänks först. Och vågar ropa hej när det gäller kronans växelkurs. Di:s Viktor Munkhammar ställer frågorna.

Chefen Erik Thedéen blir tungan på vågen när Riksbanken på torsdagen lämnar det på förhand mest osäkra räntebeskedet på mycket länge. Om det är Nordeas chefsekonom Annika Winsth och SEB:s seniora ekonom Johan Javeus överens. Men de tror på olika utfall. Däremot är de överens om att beslutet borde bli att lämna räntan oförändrad.

På kort tid har marknaderna gått från att prata om hur högt styrräntorna ska gå till hur snabbt de kommer att sänkas. Anna Hammer och Olof Manner tycker att det har gått väl fort och spår att de första sänkningarna kommer först nästa höst. Seg tjänsteinflation och märkliga rörelser i guld och olja är andra nedslag i avsnittet. Frågorna ställs av Di:s Viktor Munkhammar.

Hösten har kommit till arbetsmarknaden, och reviderade siffror visar att läget tidigare inte var så starkt som det verkade. Det säger Susanne Spector och Johan Javeus i Makrorådet. De flaggar också för att långa USA-räntor på 4,5-5 procent mycket väl kan vara något vi får vänja oss vid och berättar om doldisindikatorn man ska hålla koll på för att förutspå Riksbankens agerande.

I sin första stora intervju berättar vice riksbankschef Aino Bunge vad hon inte gillar med det senaste inflationsutfallet, om trenden Riksbanken vill se, varför det dröjer innan styrräntan sänks och vilka räntenivåer hushållen ska ställa in sig på. För frågorna står Di:s Viktor Munkhammar.