Om Mexico, om maten de lagar med majsen, och om kampen för att kunna behålla alla gamla majssorter. Och så gör du egna tortillas hemma!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Majs är världens största gröda. De senaste åren har man producerat en tredjedel mer majs än vete, som är världens näst största gröda, följt av ris, berättar Malin Jönsson.

Hon bor i Mexico och forskar om majs och majsproduktion på Latinamerikas största universitet som ligger i Mexico City.

– Majs är en stor del av kulturen och traditionerna i Mexico, säger Malin och berättar om maträtter och högtider där majs spelar huvudrollen.

I Mexico för 8000 till 10 000 år sen började människan förädla det gräs som är majsens ursprung.

– Svart majs, blå, röd, rosa... Det finns massor av ursprungliga majssorter i Mexico. Men de hotas av den moderna och genmanipulerade majsen.

Malin arbetar också i en organisation som försöker rädda kvar de ursprungliga sorterna.

Israel Lobato från Mexico och Jack Björklund visar oss hur man gör tortilla och taco på majs.

Vi besöker odling av tropiska växter i växthus som värms upp av heta källor. Och vi berättar hur det karga klimatet påverkat maten på Island.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Svårt att odla, svårt att utvinna salt ur havsvattnet och svårt att hitta ved. Dessa förutsättningar har under många hundra år präglat den isländska matkulturen. Vete och annan säd har importerats och köket är präglat av kött och fisk.

Samtidigt har Island en outsinlig energikälla i de varma källorna. Det här är ett land där det är för kallt att odla vete men där det går alldeles utmärkt att odla bananer. Kanske kommer allt fler frukter och grönsaker att odlas på Island framöver, även för export.

Meny besöker ett tropiskt växthus på Islands lantbruksuniversitet och pratar med Elias Oskarsson om vad som går att odla.

Vi träffar också kokboksförfattaren Nanna Rögnvaldardottir för att prata om hur klimatet har påverkat den traditionella maten. Den traditionella maten fick ett uppsving efter bankkrisen 2008.

- Den skyr man hittar i butikerna idag smakar inte som förr, säger hon. Och att intresset för fermenterad haj har minskat hos senare generationer.

Följ med till Island!

Vinäger mångtusenårig smaksättare, konserveringsmedel, och en spirande hantverksmässig mat-trend. Och nåt som du lätt kan göra hemma.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Andreas Malmgren är kocken som blev nyfiken på vinäger.

– Vinäger kan ju användas till så mycket mer än sallad, säger Andreas. Till exempel till att lyfta smakerna i en sallad eller en sås.
– Själv har jag börjat experimentera med vinäger i desserter.

Andreas tyckte att det fanns så få svenska vinägrar och började göra själv hemma. Det hela ledde till att han startade en liten hantverksmässig tillverkning tillsammans med en kompis.

Vi berättar hur man gör sin egen vinäger hemma, om vinägerns historia, och vad man kan göra vinäger på.

Och så provsmakar vi vinägrar, från billig vardagsvinäger till hantverkvinäger och dyra balsamvinägrar. Och ättika.

Hushållningssällskapet det låter som nåt i en gammal svensk film. Men är äldre ändå! Och fortfarande en viktig del i mat-Sverige. Men vad gör de?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter många år i krig, storsvält och ett jordbruk som inte fungerade så bra behövdes en förändring. Kung Gustav III såg till att det startades en kunskapsorganisation för att stötta lantbruket.

1791 grundades det första Hushållningssällskapet på Gotland. Sen startades det hushållningssällskap i hela landet. Och de hjälpte inte bara jordbruket utan var på många sätt föregångare till många senare myndigheter.

Hilding Norrby, pensionerad fd direktör på hushållningssällskapet på Gotland, berättar om sällskapens historia.

Riina Noodapera jobbar för hushållningssällskapet på Gotland idag. Vilken roll spelar de nu?

Margareta Frost-Johansson är matkonsult på Hushållningssällskapet Väst, och en av personerna bakom flera framgångsrika appar som de tagit fram, som matlagningsapparna MatGlad och Matglad Helt Enkelt. De har också ett projekt som liknar tv-programmet Halvåtta hos mig, en app med mat, musik och minnen för äldre, och Youtube-filmer för småbarnsföräldrar.

Nyår och hummer. För hummer är fest och lyx. Också när den är köpt djupfryst i livsmedelsbutiken till ett helt överkomligt pris. Hummer är också en kulturell symbol. För lyx, sexualitet, djurrätt och surrealism.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hummern är motsägelsefull. I USA är den på samma gång högsta lyx och något som man lägger i ett korvbröd som lobster roll. Förr spreds amerikansk hummer på åkrarna som gödsel. Samtidigt som de serverades som lyxmat på s k Hummer Palaces.

Simon Ekström, etnolog vid Stockholms universitet och Centrum för maritima studier, berättar om hummerns historia och kulturhistoria. Han har skrivit boken Humrarna och evigheten – kulturhistoriska essäer om konsumtion, begär och död. Vi träffas i Halsbäck på västra sidan av Tjörn i Bohuslän.

I perioder har det funnits mycket hummer i våra vatten.
Idag är hummerbeståndet inte så bra i svenska vattnet. Men det har startats flera initiativ att odla hummer. Forskaren Susanne Eriksson har banat väg för detta genom att ha forskat på odling av hummer i flera år i Fiskebäckskil i Bohuslän. Det är komplicerat att odla hummer, men Susanne tror att vi kommer att kunna köpa odlad hummer om några år.

Ett samtal med dokumentärfilmaren Tina-Marie Qwiberg på Gotland. Om matproduktion, jordarnas död och världens godaste potatis, som gav Gustav Vasa ont i magen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag har alltid haft fingrarna i jorden, säger Tina-Marie Qwiberg.

Hon har ett gult pensionat med hönor, ankor och odlingar. Hon har gjort barn-tv om djur och natur och flera dokumentärfilmer om hoten mot vår mat.

I somras reste reporter-Nina till Gotland för att träffa dokumentärfilmaren Tina-Marie Qwiberg, som bland annat gjort filmen Den sista skörden som gick på SVT under 2017.

Det blev ett samtal om vår matproduktion och jordens betydelse och om jordarnas död, men också om myskankor, giftiga men fantastiskt goda potatisar och om glädjen att odla.

Följ med till sommaren!

I juletid för matintresserade. Vi tipsar om julklappar och julmat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Meny gästas av två personer som tidigare varit med och pratat kokböcker.

Nadja Hashem, kock och krögare som driver en liten marockansk restaurang i Göteborg. Och matfantasten och skådespelaren Eric Ericson, som i sin yrkesroll just nu spelar i en Karl Gerhard-pjäs på Stadsteatern i Göteborg.

Tillsammans med Menys reporter Nina Frogneborn och programledare Tomas Tengby pratar de julklappar till den matintresserade. Och vad man kan ha med sig på ett julknytis.

Om pepparrot och wasabi, smakjämförelse, och hur kan man få sälja wasabipaste som mest är pepparrot?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu har pepparroten vuxit färdigt! Mitt i den mörkaste perioden. Men den får ligga kvar i jorden och skördas först till våren.

Margaretha och Mikael Jonsson odlar pepparrot i Fjärås i Halland, den enda plats i landet där pepparrot odlas kommersiellt i Sverige. De berättar att pepparroten är omständlig att odla.

Christina Wu Persson driver tillsammans med sin man Oscar Persson en restaurang som blandar svenska smaker och asiatiska tekniker. De använder mycket färsk wasabi, den japanska pepparroten. Tidigare köpte de importerad från Japan. Numera kommer den från en odling i Dorset i England. Wasabi är också mycket omständlig att odla.

Vi provsmakar och jämför färsk pepparrot och färsk wasabi. Men också färsk krasse, dijonsenap och wasabipaste på tub.

Pepparrot, wasabi och senap är alla korsblommiga växter, precis som olika kål och raps, men de är inte närmare släkt än så.

Och så förklarar Anna Wedholm Pallas, rådgivare på LIvsmedelsverket, hur det kan vara tillåtet att sälja wasabipaste på tub som får sin smak från 37 procent pepparrot och bara innehåller några få procent wasabi.

Smörkris i Frankrike, vikingarnas betydelse i smörets historia och vi gör smör i 24 kvadratmeter stort mejeri.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är smörkris i smörlandet Frankrike. Det finns för lite smör. Det finns flera olika anledningar till smörbristen. Reportern Johan Tollgerdt pratar med smörförsäljaren Claudie på marknaden där han brukar handla. Och han besöker den svenska bageriägaren Kerstin Lekander i Paris. Och pratar smör och bakning med henne och den specielle croissantbagaren Thierry Grison. Bageriet använder flera olika sorters smör i sin bakning.

För några år sen startade Daniel Lindström ett mejeri i Grebbestad i norra Bohuslän. Mejeriet är 24 kvadratmeter stort. Daniel producerar åtta sorters ostar, yoghurt, gräddfil, creme fraiche och glass. Och smör! Vi är med när Daniel gör veckans smör. Hur går det egentligen till när 250 liter mjölk blir 12 kilo smör?

Patrik Johansson och Maria Håkansson är smörmakarna som flyttade från Småland till Isle of Wight i England. De kallar sig the Butter Vikings, smörvikingarna. De gör smör till stjärnkrogar i London. Patrik berättar om vilket land som är bäst på smör, hur ett tusenårigt smör smakar, varför man begraver smör i myrar, och hur det kom sig att vikingarna lärde fransmännen att göra smör.

Lina Nertby och Mia Clase mötte tarmbakterierna för tre år sen och deras liv förändrades. Fredrik Bäckhed forskar på kopplingen tarmbakterier, mat och hälsa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hypokondrikerna Mia Clase och Lina Nertby mötte vetenskapen om våra tarmbakteriers betydelse. De började äta annorlunda. De startade en blogg - Food Pharmacy. De skrev en bok med samma namn som blev den mest säljande inom kategorien mat och hälsa 2016, och nummer fem av alla fackböcker.

I höstas kom bok nummer två – Food Pharmacy kokboken, som också blev en storsäljare. Idag har de lämnat sina gamla jobb och ägnar sig åt bloggen, böcker och föreläsningar. Och de mår mycket bättre.

– Det finns de som menar att människan har nio gånger fler bakterier än celler i kroppen, säger Fredrik Bäckhed. Vi är 90 procent bakterier och 10 procent människor.

Fredrik Bäckhed är professor i molekylär medicin på Sahlgrenska akademin. Han forskar på tarmbakterier. Han berättar att man idag kan ta reda på vilka tarmbakterier man har och därmed få veta vad man bör äta och vad man bör undvika.

– Det generella rådet man kan ge är att äta så blandat som möjligt. Mycket grönsaker. Och att äta mer fibrer.