Om att försöka odla världens största pumpa. Kockar och kokboksförfattares favoritpumpor och favoritrecept. Och om pumpor i Japan och Kina.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tony Johansson är odlaren som snöat in på att odla så stora pumpor som möjligt. T ex halloweenpumpor i megaformat. Följ med till hans odling i Egypten i Marks kommun – ja, det heter Egypten!

Världens största pumpa vägde 1,2 ton. Hur stora har Tony lyckats odla?

Pumpa hör till familjen gurkväxter, precis som meloner och squash. Och gurka förstås. Ibland kan det vara svårt att veta var gränserna går. I frökataloger kan man hitta pumpagurkor och gurksquash och melongurkor.

Kokboksförfattaren Fanny Bergenström berättar om sina pumpafavoriter och vad hon gör med dem. Kocken och krögaren Katja Palmdahl ger oss också några tillagningsidéer.

Och på Mikado - den äldsta japanska restaurangen i Göteborg – träffar vi Yasuyuki Mukae och Tsoi Mo Sing. De berättar om pumpa i japansk och kinesisk mat. Och bjuder på en liten buffé.

Skäms du när du köper halvfabrikat? Eller är det smarta genvägar? Vad funkar? Och vad går bort? Vi provsmakar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi har kallat in vår panel som brukar dyka upp och kolla in nya kokböcker, kocken och krögaren Emma Kolback och kunnige matamatören Pontus Eriksson. Och så Menys Nina Frogneborn och Tomas Tengby, tillsammans testar vi buljonger och fonder - i flaska, djupfrysta och färska.

Vi jämför ett cole slaw-kit med en som man gör själv.

Och så testar vi djupfrysta smaksättare – hackad ingefära, chili och gul lök.

– Jag vill tipsa om att använda fryst lök i vissa grytor, säger Emma Kolback. För jag tycker att det blir godare.

Och så testar vi en produktkategori som vuxit i kylarna den senaste tiden - långkokt kött.

Dessutom: vilka halvfabrikat ratar panelen? Och vad tror de om framtiden för halvfabrikat?

Socker en gång var det dyrt och exklusivt. Det vita guldet. Socker var en av de viktigaste varorna under kolonialismen. Socker och slavhandel gick hand i hand.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Idag är socker inte det minsta lyxigt, utan en av de billigaste råvarorna.

Vi berättar om sockrets historia, om det ursprungliga gräset, om sockerrörets vandring över jorden, om indierna, araberna, om sockret som medicin, om kolonier och slavhandel, och om sockerbetans koppling till Napoleon.

Mats Olsson, sockerbetsodlare i Skåne, berättar om odlingen förr och nu. Och gör en sockerbetslykta i stil med halloweenpumpor...

Olof Dahlgren, fabrikschef på Örtofta sockerbruk i Eslöv i Skåne, tar oss runt på fabriken och visar hur betorna blir socker. Fabriken är från slutet av 1800-talet då betsockret slog igenom i Sverige.

Kommer kokboken långsamt dö, och det digitala ta över? Eller kan de ha nytta av varandra? Paret bakom Green Kitchen Stories siar om framtiden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Luise Vindal och David Frenkiel tar emot oss i sitt kök. Paret bakom den internationella succén Green Kitchen Stories.

Det började med en matblogg på engelska för åtta år sen. Sen har det blivit fyra kokböcker, två appar – och tre barn.

Genom Green Kitchen Stories kan vi se utvecklingen, och kanske ana framtiden.

– Jag tror bloggen kommer dö, säger Luise.

– De sociala medierna har tagit över, säger David. Men det förändras hela tiden.

Varför har inte förlagen varit mer aktiva med att koppla ihop kokböcker med det digitala? Kanske är en förändring på väg.

– För oss kompletterar det tryckta och det digitala varandra, säger Luise och David.

Nu är lammen så stora att det är dags för slakt. De flesta av oss vet ingenting om slakt. Och vill nog inte heller veta. Det är som att hela vårt samhälle bestämt sig för att mörka och glömma.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Meny besöker ett mindre slakteri som just nu har fullt upp med att slakta får. Vi träffar 32-åriga Sofia Magnusson som jobbat med slakt sedan hon var 19 år och idag äger Ljungskile slakteri. Hon berättar hur det går till att slakta ett djur, vad det innebär det att vara slaktare och hur hon bemöts som slaktare?

Menys reporter Nina Frogneborn får för första gången själv vara med på slakt.

På en generation har dödandet och styckandet av djuret blivit osynligt i våra kokböcker. Precis som i samhället. Det kött som möter oss i butikerna ligger i plasttråg, redan styckat i portionsbitar. Man behöver inte ens påminnas om att det är muskler.

Och vi förklarar varför halalslakt är möjligt i Sverige, men inte kosherslakt. Och vad som skiljer dessa från vanlig svensk slakt.

Helle Robertson är kläddesignern som blev marmeladkokerska. För att hon ville rädda världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag klarar inte av resursslöseri. Jag blir provocerad.

Helle klarade inte av att se all frukt gå till spillo i villaträdgårdarna. Så hon började koka marmelad.

– Jag stod mitt i natten och kokade marmelad. Alltså jag äter ju knappt marmelad.

Dessutom är hon ingen matmänniska.

– Jag kan inte laga mat överhuvudtaget.

Men det kändes inte så farligt att koka marmelad.

– Det värsta som kan hända är att det inte smakar gott. Men jag märkte att jag hade känsla för smakkombinationer.

Kolla in länken till några av Helles smakkombinationer!

– Det finns så fruktansvärt mycket lokalt odlad, obesprutad frukt som går i soporna, säger Helle och uppmanar oss att bli modigare och be att få ta hand om frukten.

– Skräp är materia på fel ställe. Ruttnande frukt på en gräsmatta är sopor. Frukt i en skål på ett bord är mat.

I sin lilla lokal i Malmö svampgrottan odlar Christina Persson allt från ostronmussling till korallticka och igelkottsvamp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Christina Persson är hortonomen och forskaren som blev svampodlare. Från början sålde hon ätmogna svampar till nyfikna kockar men på senare år har det blivit allt mer svampkit för privatpersoner som vill odla svamp hemma – i påse eller på stock.

Varför är svampar så spännande?
– De är ett mysterium. De växer i det dolda, under barken eller under marken och man ser dem bara när de ska fortplanta sig. Helt plötsligt står de där och ser konstiga ut. Som aliens.

Svampar hör till ett eget rike, precis som växter och djur. Faktum är att svamparnas fysiska uppbyggnad har mer gemensamt med djuren än med växterna.

Christina tar oss med till svamparnas värld och lär oss om svampens liv och död, berättar om det fascinerande och vackra mycelet och om den svårodlade kantarellen.

Varför finns det asiatiska vattenbufflar i Sverige? Och vad är det för skillnad på mozzarella och mozzarella? Allt får sin förklaring i Meny.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ebba och Gustaf Wedén har Öja gård, mellan Eskilstuna och Katrineholm, i hjärtat av Sörmland. De har får, lamm, getter och några kor på gården. Och så har de 37 vattenbufflar.

– Vi har dem som köttdjur och för att göra buffelmozzarella, säger Gustaf. Dessutom är de bättre än kor på fuktig mark.

Gustaf driver gården och Ebba jobbar heltid i en annan bransch inne i Stockholm. Men på helgerna går Ebba in i det lilla mejeriet och gör mozzarella.

– Vi åkte till Italien för att lära oss, säger hon. Och sen hade jag skype-lektioner varje måndag. Det är mycket som ska stämma.

Ebba berättar hur hon gör mozzarella. Och Meny jämför komjölksmozzarella (fior di latte) med en billig och en dyrare buffelmozzarella (båda från Italien).

Ebba förklarar också hur mozzarella förändras med tiden.

Ett program om ointresse för mat. Eller oengagemang. Om mat som nåt jobbigt. Mat som stress och press. Och om olika sätt att hantera att vi trots allt måste äta nåt...

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det tar så lång tid. Och det är så tråkigt, säger Anton Landgren, som skrivit kokboken Nyttigt, billigt, snabbt och inte alltför äckligt - boken för dig som inte tycker om att laga mat och vill ha tid över till roliga saker.
– Vi lägger så lite tid som möjligt på matlagning, säger sambon Malin Nylén.

Regionpolischefen Carin Götblad äter samma rätt varje dag, och tycker att alltför många låter maten ta för stor plats i livet.

Samma mat varje dag är till och med en dietmetod. För med samma rätt blir vi snart ointresserade och äter mindre.

– Måndagar var det stekt ägg, i bästa fall med stekt bröd till, säger Ludvig Lindelöf, som växte upp med ett matschema med en rätt per dag i veckan. Vecka ut och vecka in.
– Tisdagar var det pannkakor.

– Vi har ett rullande schema i familjen med måltider för fyra veckor, säger fd inrikesministern Anders Ygeman. Han berättar om varför de startade med måltidsschemat och hur familjen tycker att det fungerar.

Varför är man ointresserad av mat? Hur påverkar ett matschema matglädjen? Hur löser man vardagsmiddagen?

Vem vill bli fiskare idag? Hård arbetsmiljö, osäker inkomst och tuffa arbetstider. Och hur är det med fiskaffärerna, kommer det en ny generation fiskhandlare?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Erik Lyräng är 33 år och har varit fiskare i 14 år. Erik fiskar med den 15 meter långa häcktrålaren Zenith. Han jobbar ensam och går 1-3 timmar rakt västerut från Lyrön utanför Orust i Bohuslän. Han fiskar kräftor och fisk med selektiv trål, dvs han kan bestämma hur stora fiskarna ska vara som hamnar i trålen.

Dessutom driver Erik en fiskaffär och en sommarrestaurang och kan därmed tjäna pengar på förädlingen av råvaran.

- Folk måste få en positivare syn på fisket. Förstå att vi sköter oss och gör ett bra jobb, säger Erik.

Meny träffar också en ny generation fiskhandlare.

- Man kan köpa disk i frysdisken. Vi måste erbjuda mer än fisk. Vi som står bakom disken är en lika stor del av produkten vi säljer, säger nyblivne fiskhandlaren Thomas Cruz Kollberg.

Tillsammans med sin kollega har han i flera år drivit en food truck med fiskmeny. Fiskbutiken serverar också luncher och har precis anställt en kock. Nyligen hade man ett ostronevent.

- Fiskbutiken ska vara ett ställe att hänga på.