Museimagasinet

Fattigvård och omsorgen om de mindre lyckligt lottade i samhället är utgångspunkten för denna podd. Vi får följa vad samhället i stort gjorde under ett par århundraden samt stifta bekantskap med folkpensionspionjären Gustaf Raab. Med historiker Peter Danielsson i samtal med Andreas Juhl Kalmar läns museum. Inspelning och produktion av Andreas Juhl för Kalmar läns museum. Idéen till denna podcast kommer ifrån Långemåla hembygdsförening. Mycket nöje!

För drygt 100 år sedan fylkades i Stockholm drygt 30 000 svenska bönder från hela landet. De skulle alla delta i ett demonstrationståg vilket gått till historien under benämningen Bondetåget. Allt detta skedde för att protestera mot den liberala regeringens förda försvarspolitik och samtidigt öppet visa stöd för den försvarsvänlige kungen, Gustav V. Kungen höll på kungliga slottets borggård ett försvarsvänligt tal där han betonade vikten av en kraftfull förstärkning av den svenska krigsmakten. Det kontroversiella talet ledde till en regeringskris. Hur krisen löstes och mycket mer får vi veta i dagens podd med historiker och hembygdskonsulent Peter Danielsson. Inspelning och produktion av Andreas Juhl, Kalmar läns museum.

År 1914 köpte Maja Uddenberg tillsammans med en kompanjon det gamla kronofogdebostället i Vickleby på Öland. Det blev startskottet för det legendariska Bo pensionat. Kompanjonen försvann tidigt ur bilden men Maja kom att driva pensionatsverksamhet på platsen fram till tidigt 1970-tal. Redan på 1920-talet blev pensionatet en samlingspunkt för konstnärer. Här kom så småningom William Nording och Arthur Percy med flera att sätta avtryck på Bo och dess historia. Den förstnämnde gifte sig i mitten av 1930-talet med Maja Uddenberg vilket ytterligare bidrog till kulturlivet. Efter Williams och Majas bortgång 1956 respektive 1972 instiftades Uddenberg-Nordingska stiftelsen bland annat med syftet att främja konstnärlig utbildning och undervisning. Medverkande: Maria Södergren, Hans Svensson och Ingmar Hedin, representanter för Uddenberg-Nordingska stiftelsen Lisbeth Svensson, ordförande, Kalmar läns hembygdskonsulent Peter Danielsson, hembygdskonsulent, Kalmar läns hembygdsförbund. Inspelning: Stefan Siverud. Produktion: Andreas Juhl, båda Kalmar läns museum. Om stiftelsens syfte: Att främja vård av behövande ålderstigna, sjuka och lytta, därvid om möjligt behövande och sjuka konstnärer lämnas företräde;att främja vetenskaplig undervisning och forskning, därvid ämnena fornkunskap, botanik och ornitologi lämnas företräde samt;att främja konstnärlig utbildning och undervisning.

Författarinnan Margit Friberg!"Ljus på kvinnor" del 4. Ett samarbete mellan Kalmar läns museum och Länsstyrelsen i Kalmar län, som en del av Demokratiåret 2021. Författarinnan Margit Friberg (1904-1997) utsågs till Årets ölänning 1986 med motiveringen "Med sina böcker har hon gjort en gärning av bestående värde för Öland". Skildringarna av Öland – och framför allt öländska kvinnor - är något som är utmärkande för Margits böcker, och hon älskade verkligen sitt Öland. Med Agnes Mitsialos, Utvecklingsledare mäns våld mot kvinnor. Enheten för social hållbarhet, Länsstyrelsen Kalmar län. Programledare, Pia-Lena Björnlund, Kalmar läns museum. Inspelning och produktion av Andreas Juhl, Kalmar läns museum.

Mycket nöje!

"Ljus på kvinnor" del 3. Ett samarbete mellan Kalmar läns museum och Länsstyrelsen i Kalmar län, som en del av Demokratiåret 2021. Johanna Charlotta Hemmingsdotter (1850-1923) var den starka kvinnan bakom den välkände socialdemokratiske agitatorn August Palm. Hur var det att leva i skuggan av en visionär som aldrig var hemma och som blev ömsom hyllad ömsom bespottad av svensk press?

Med Tina Lindström, enhetschef på pedagogiska enheten Kalmar läns museum. Programledare Pia-Lena Björnlund. Inspelning och produktion av Andreas Juhl.

Cecilia Fryxell (1806 – 1883) är kvinnan som ville bli missionär men som istället blev en nyckelperson inom den svenska pedagogiska rörelsen för flickors utbildningsmöjligheter. Som den sista i raden av hennes skolor öppnades flickskolan på Rostad 1859 där elevplatserna blev snabbt eftertraktade och tingades flera år i förväg. Med Helen Eklund, pedagog Kalmar läns museum. Programledare Pia-Lena Björnlund. Inspelning och produktion av Andreas Juhl.

"Ljus på kvinnor" del 2, är ett samarbete mellan Kalmar läns museum och Länsstyrelsen i Kalmar län, som en del av Demokratiåret 2021.

Den första svenska sjuksköterskeutbildningen, som inte vilade på kristen grund, öppnades på Akademiska sjukhuset hösten 1867. Sjukhuset var helt nytt och hade 150 vårdplatser fördelade på en medicinsk och en kirurgisk klinik, kurhus och barnbördsanstalt. Det ansågs vara modernast i Norden och när den första patienten lades in, den 1 augusti samma år, fanns Sveriges första utbildade sjuksköterska, Emmy Rappe, där som översköterska på kirurgiska kliniken. Hon ansvarade även för sjuksköterskeutbildningen i Föreningen för frivillig vård av sårade och sjuke i fält – senare Röda korset – som bildades 1864 och som även den var förlagd till sjukhuset. Därmed hade den svenska sjuksköterskeutbildningens historia börjat. I mitten på 1800-talet hade krigssjukvården i hela Europa stora brister, soldaterna dog i brist på vård och renlighet. Redan i början av 1865 diskuterade föreningens direktion, bestående av officerare och läkare, behovet av att utbilda "qvinnliga sjukbiträden" som i händelse av krig skulle arbeta i fält och i fred 153 inom svensk sjukvård. Förfrågan, om de ville medverka till den nya utbildningen, gick till lasarettsdirektionerna i landet, vilket de samtyckte till. Föreningen såg som sin viktigaste uppgift att ekonomiskt stödja en svensk sjuksköterskeutbildning. Dåtidens tidningar och många ögonvittnesskildringar beskrev soldaternas outhärdliga lidanden på slagfälten i Europa. Medverkande: Helen E Nilsson, Särskilt sakkunnig jämställdhet/utvecklingsledare barns rättigheter. Programledare Pia-Lena Björnlund, Kalmar läns museum. Producent, Andreas Juhl för Kalmar läns museum.

Redan i unga år formulerade Fritz Börjesson tankegångar om en fast landförbindelse mellan Öland och Kalmarkusten. Dessa tankar tog han också med sig som politiker ännu upp i Sveriges riksdag där Fritz Börjesson satt åren 1955 till 1979 för Centerpartiet. Hans trägna arbete för en Ölandsbro började bära frukt under tidigt 1960-tal och på såväl lokal som regional och riksplanet enades man om att detta var ett ypperligt och fullt genomförbart förslag. I januari 1968 togs det första spadtaget för brobygget på Ölandssidan av Fritz Börjesson. Den 30 september 1972 invigde han Ölandsbron i öländska Mölltorp medan dåvarande kronprinsen Carl Gustaf förrättade den officiella invigningen på Kalmarsidan. Sitt intresse för broar behöll Fritz Börjesson livet ut. Medverkande: Erland Börjesson och Gunn Björklund, barn till Fritz Börjesson, Lisbeth Svensson, ordförande, Kalmar läns hembygdsförbund, Peter Danielsson, hembygdskonsulent, Kalmar läns hembygdsförbund. Inspelning och produktion: Stefan Sifverud/Andreas Juhl, Kalmar läns museum

I denna pod får du höra vår ledare för Historieklubben, Helen Eklund i ett samtal med barnen som är medlemmar i klubben. Vi lyssnar även till ordföranden i Kalmar stads hembygdsförening Bengt Bengtsson om varför de har valt att engagera sig i Historieklubben. Om Historieklubben: För dig som är 9–12 år och historieintresserad får du lära dig en massa om livet förr och nu, ser de olika utställningarna på museet, gör ibland egna utställningar, medverkar i en del av museets verksamhet under skolans lovdagar, upptäcker spännande saker bakom kulisserna med mera… Vi träffas vanligen på Kalmar läns museum varannan onsdag klockan 17.30–19.00. Ledare är Helen Eklund, museipedagog i samverkan med Kalmar Stads Hembygdsförening.

Tack vare en privat donation av Tedde Jeanson kostar det inget att vara med i Historieklubben. På sikt hoppas vi kunna utveckla fler klubbar i Kalmar län! Vill du anmäla dig till Historieklubben? Skicka då din föranmälan till Helen så vi vet att just du vill vara med! Anmälan: [email protected]

Inspelning, formgivning och produktion av Andreas Juhl.

Vad har folk ätit då och varför? Vilka rätter har det funnits och hur har man tillagat dem? Podden berättar om mattraditionerna i Kalmar läns olika kulturgeografiskt präglade områden, om mat och dryck hos bönderna och på godsen i 1800-talets Kalmar län och dess förändringar, om samhällsförändringarna och nya uppfinningarna, om elens införande och industrialiseringens påverkan och om matinfluenser från 1970-talet och framåt. Mat är livsviktigt för hälsa och välbefinnande. Det finns idag ett växande intresse för lokalt och regionalt producerad mat, både i Sverige och inom EU. Kalmar län har en stark livsmedelssektor. Området utgörs av en del av landskapet Småland och hela Öland. Här har de gröna näringarna alltid haft stor betydelse. Länet är och har varit ett överskottsområde för kött, fisk, mejeriprodukter, spannmål och bär. I länet lever idag lite mer än två procent av landets befolkning. Men här produceras 95 procent av landets bönor, mer än 25 procent av landets kyckling och mer än tio procent av mjölken, äggen och nötköttet.

Podden har producerats i samband med projektet Unika historiska Kalmar län, ett treårigt samarbetsprojekt som syftar till att näringslivsutveckla kulturmiljöer i regionen i samarbete med småföretag och föreningar.

För mer information: https://uhko.kalmar.se

Medverkar gör historiker Peter Danielsson och enhetschef för pedagogik för Kalmar läns museum, Tina Lindström. Inspelning produktion och formgivning av Andreas Juhl.