Musikmagasinet

Del 5: Dabke-dans ger glädje åt alla

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Zinah och Osama Al-Rubaye har gift sig tre gånger. Sista gången var här i Sverige, i oktober, när Osama äntligen hade fått uppehållstillstånd. Zinah är född i Sverige med irakiska föräldrar. Men Osama är född och uppvuxen i Irak. Zinah hade precis fyllt 21 när de gifte sig.

I femte och sista delen av Tre bröllop och två begravningar berättar Zinah om sitt bröllop och musikern Sam Soliman från Syrien förklarar varför ringdansen, dabke, alltid är ett måste på ett mellanösternbröllop. Ett program av Sofia Nyblom och SMT Medieproduktion.

Del 4: Psalmen beskrev pappans historia

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I december 2019 begravdes Josef Hammergran i ett litet kapell i Stockholm. Begravningen var katolsk, och Zoltan Pasca, hans ende son, hade bestämt att gudstjänsten skulle ramas in av den katolska dödsmässan: requiem. För Josef hade sitt ursprung i Ungern, och föddes samma år som andra världskriget bröt ut.

I fjärde delen av Tre bröllop och två begravningar beskriver Zoltan Pasca begravningen av sin 80-årige far. Och kantorn Cecilia Wenker berättar om musiken som spelas på katolska begravningar. Ett program av Sofia Nyblom och SMT Medieproduktion.

Del 3: En samisk jojk-legend begravs

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I december 2019 begravdes Johan Märak i Jokkmokks kyrka. Han var präst, jojkare och entertainer, och han bröt ett tabu när han förde in jojken i kyrkan. I tredje delen av Tre bröllop och två begravningar möter vi änkan efter en samisk legend och kulturpersonlighet, Valborg Mangs Märak.

Tonsättaren Jan Sandström berättar hur Johan Märaks jojkar letade sig in i hans komponerande, och blev en av svensk körmusiks största internationella framgångar.

Ett program av Sofia Nyblom och SMT Medieproduktion.

Del 2: Klezmer och bröllopsdans

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Judarna är ett sjungande folk och det går knappast att arrangera ett judiskt bröllop utan musik och ringdans. Livets stora vändpunkter inramas av ritualer och musik, ofta så självklara att man nästan inte lägger märke till dem. I andra delen av Tre bröllop och två begravningar berättar Molly Urwitz och Jonatan Raber om turerna kring planeringen av ett traditionellt judiskt bröllop, mitt under corona-pandemin.

Maynard Gerber, kantor emeritus, berättar hur kantorns musikaliska improvisationer i synagogan hänger ihop med klezmermusiken på festen efteråt. Ett program av Sofia Nyblom och SMT Medieproduktion.

Del 1: Wow, han kan dansa!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bröllopet är för många den största och kanske viktigaste fest man arrangerar under sin livstid. En begravning bär på minst lika mycket betydelse. Vid bägge ceremonier skapar musiken stämning och bär samtidigt på en religiös och kulturell mening.

I det första avsnittet av Tre bröllop och två begravningar berättar Evangelia Mitilinou om hur hon mötte sin blivande man Kostas Tsiolis på dansgolvet - och om planeringen inför deras bröllop i Grekland. Musikern Christos Despiniadis från gruppen Taximi reder ut vad dansen betyder på ett grekiskt bröllop. Ett program av Sofia Nyblom och SMT Medieproduktion.

Möt alten Anna Larsson, dramatiska sopranen Iréne Theorin och mezzosopranen Charlotte Hellekant.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En mängd av de svenska operasångarna har internationella karriärer på operahus och konsertscener världen över. Men nu, under coronapandemin, är de helt utan arbete och har strandat i Sverige. Sedan i mars månad har de fått undvara flygresor och framträdanden inför tusentals åhörare och istället åkt tillbaka till Sverige för en karantäntillvaro.

Mezzospranen, operachefen och entrepenören Anna Larsson finns hemma i huset på Lidingö i Stockholm med man och två söner. Hon undervisar sina elever genom Internet.

Dramatiska sopranen Iréne Theorin står med stövlarna bokstavligt talat i gödsel och mylla och planterar potatis och nya bärbuskar vid sitt hus i Broaryd i Småland. Varje dag försöker hon sjunga höga C.

Mezzosopranen Charlotte Hellekant följde den svenska våren i Stockholms skärgård, och lär sig nu en odlingsmetod som heter permakultur – hållbar odling. I hennes trädgårdsland kommer det att växa flera sorters grönsaker, blommor, bär och örter.

Lyssna på underbara arior från de främsta operorna och levande berättelser.

Vad gör sångarna för att hålla igång sina röster? Vad tänker de om framtiden? Har operasolister och andra frilansmusiker några ekonomiska skyddsnät?

Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan.

Musik och jiddisch. Vilka sjunger på detta språk och varför? Birgitta Tollan möter artister, en student och en språkvetare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I andra programmet i serien Musik och jiddisch möter vi:

Sångerskan Rebecka Gordon från Stockholm. Hennes farfar föddes i Litauen och farmodern i Lettland. Farfadern var tenor och anställdes som kantor i synagogan i Malmö. Även hennes far sjöng opera. Själv ville hon gå en helt annan väg. Det blev jazz på jiddisch och Rebecka Gordon skapade på så sätt ett eget musikaliskt rum. Hennes cd heter Yiddish’n Jazz.

-Bluesen finns ju i jiddischmusiken. Jag vill kombinera det här och inte bara sjunga, som det oftast blir, sentimentala jiddischsånger. Jag vill göra nåt eget av det, säger Rebecka Gordon.

Studenten Sophie Pousette studerade jiddisch på distans genom Skype när hon bodde i Berlin. Hon bor nu i Stockholm. Hennes familj har avlägsna judiska rötter men ingen av dem talar jiddisch. Hennes mormors pappa föddes in i judiska församlingen i Stockholm. Hans föräldrar var invandrare från Litauen och Polen så han fick med sig jiddisch från barnsben.

- Men han dog ung så varken mormor eller mormors bror hade närvaro av jiddisch eller judisk kultur när de växte upp. Jag tror att ett bra sätt att närma sig jiddisch är att börja lyssna på jiddischmusik, säger Sophie Pousette.

Utan anknytning till det judiska hittade sångerskan och låtskrivaren Louisa Lyne sin konstnärliga röst i jiddisch. Hon växte upp i Härnösand, bor nu i Malmö och har sjungit på jiddisch i nästan 15 år. Hennes nya CD tillsammans med ensemblen Di Yiddishe Kapelye heter Lust.

- Jag älskar sångerna och musiken, och det som finns i dem. Historierna och det nästan lite mystiska i musikskatten. Det coola med den här skivan är att den är nästa steg för hela jiddischkulturen i Sverige. Jag tar det steget nu. Under många år har vi visat upp sentimentala minnen och mycket vackra sånger och tillbakablickar. Men under de år jag varit runt och spelat har jag märkt att många, många, speciellt ungdomar och en yngre publik, är trötta på att jiddisch ständigt blir stämplad som det här mörka, melankoliska och tragiska. För det finns ju en annan del också. Glädje och nyfikenhet och kärlek och fyllor, jamen du vet liksom, vanliga saker. Vi behandlar jiddisch som ett språk som vilket som helst, säger Louisa Lyne.

Israeliska tonsättaren Ella Milch-Sheriff bad Louisa Lyne framföra det nyskrivna stycket Halbtener - Halvtoner på jiddisch. Det blev tre konserter med symfoniorkester i Israel. 2019 vann Louisa Lyne tävlingen Der Yiddisher Idol i Mexiko.

Duon Ida &Louise består av göteborskan Ida Gillner, sång och sopransax och köpenhamnskan Louise Vase, sång och piano. Ingen av dem har judiska rötter men de sjunger på jiddisch. De har tonsatt dikter, Shtoltse lider, av fem judiska kvinnliga poeter från 1900-talets Montreal och New York: Anna Margolin, Celia Dropkin, Malka Heifetz Tussman, Rokhl Korn och Kadya Molodovsky.

Texten till titelsången Dos Shtoltse lid är författad av Anna Margolin som var född i Vitryssland men flyttade till Palestina där hon bodde med sin man och sin son. Men hon trivdes inte alls i det livet så att hon lämnade sin man och sin son och flyttade till New York för att skriva.

Anna Margolin använde sig av ett manligt pseudonym eftersom det på den här tiden, vid 1900-talets början, endast fanns manliga kritiker som klumpade ihop de kvinnliga poeterna i begreppet poetessin, så kallade kvinnopoeter - ett nedlåtande epitet.

Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan

Exekutiv producent: Elle-Kari Höjeberg

Musik och jiddisch. Vilka sjunger på detta språk och varför? Birgitta Tollan möter artister, en student och en språkvetare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I första programmet i serien Musik och jiddisch möter vi ryskfödda sångerskan Sophie Milman och den kanadensiska ryskättade professorn Anna Shternshis. De har båda arbetat med den i USA Grammynominerade cd-skivan Yiddish Glory: The Lost Songs of World War II. Det handlar om försvunna sånger som sjungs på jiddisch. Texterna hittades i ett forna sovjetiskt arkiv i Ukraina. Där hade de legat sedan 1950 då folkmusikvetaren Moisei Beregovskys forskning lades i giftskåpet. Det är berättelser från judiska barn, kvinnor och män, utsatta för nazisternas ohyggligheter under andra världskriget, bland annat i koncentrationslägret Pechora i Ukraina. Även judiska, kvinnliga soldater i Röda armén skrev sånger.

På Yiddish Glory sjunger och spelar excellenta, professionella musikanter; en mix av klassiska musiker och jazz- och folkmusiker. Producent är Dan Rosenberg i New York. Flera av sångerna på cd’n är baserade på dåtidens populära ryska sånger, klassisk musik och judisk folkmusik.

Svenska Anne Kalmering berättar om varför hon sjunger på jiddisch och hur sångerna fick henne att känna trygghet när hon var barn. Hon berättar om det så kallade Judehuset på Klippgatan på söder och framför sånger ur den nya cd’n Vayter tillsammans med gruppen Stahlhammer Klezmer Classic. Där för de vidare judiska folksånger och musik i ashkenazisk och sefardisk tradition.

– Jag föll för de där sångerna som liten och hade liksom aldrig någon tonårsrevolt, för det var ju ganska töntigt att sjunga de där sångerna. Det var inte särskilt intressant med jiddisch. Jiddisch var det där gamla! Men det fanns också en känsla av att de få judar, europeiska judar, som hade överlevt Förintelsen var ju fruktansvärt traumatiserade. När man mördar människor dödar man också ett helt språk och kultur. Det var ingen som trodde att jiddisch skulle leva vidare, säger Anne Kalmering.

Svenska Sofia Berg Böhm blev som 16-åring inbjuden att sjunga med sin farbrors Freilach Express – den första Klezmerorkestern i Sverige. De gjorde en skiva och hon sjöng på jiddisch. Sofia Berg Böhm berättar hur en musikkassett hon köpte i New York fick henne att upptäcka nya uttryck inom musik framförd på jiddisch. Den israeliska sångerskan Chava Albersteins visor handlade om ghettot i Vilna (Vilnius) och berörde kriget och längtan tillbaka och saknad efter de som gått bort. Chava Alberstein kallas Israels Joan Baez.

Tack vare språkvetaren Susanne Sznajderman-Rytz gav Sverige 2000 jiddisch en minoritetsspråksstaus. Hon växte upp i en jiddischtalande familj i Sverige. Hennes far var uppvuxen i en chassidisk, alltså from, familj i Polen, i Lodz och sjöng mycket. Susanne Sznajderman-Rytz sjunger själv i programmet. En känslosam sång som pappan sjöng för henne när hon var liten. Hon berättar om vad jiddisch är för språk, varifrån det kommer och vilka som talar det idag.

Jiddisch var de östeuropeiska judarnas språk. Ett vardagsspråk, till skillnad från hebreiskan som var det heliga språket för religiösa studier. Före andra världskriget talades jiddisch av runt 12 miljoner människor. I dag finns cirka två miljoner jiddischtalande i världen. Jiddisch skrivs med hebreiska bokstäver och läses från höger till vänster. Många lär sig nu språket på universitet och andra utbildningar.

– I judiska ortodoxa kretsar är jiddisch vardagsspråk. Hebreiska betraktas dock fortfarande som det heliga språket. Förutom i Israel finns det skolor i USA, i Paris, i Mexiko och i Australien som undervisar på jiddisch, säger språkvetare Susanne Sznajderman-Rytz.

Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan
Exekutiv producent: Elle-Kari Höjeberg

I den här seriens avslutande del åker vi till Stockholm för att möta tonsättaren Andrea Tarrodi. Det blir ett samtal om själens djuphavsgravar och konstnärens roll i klimatförändringarnas tid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi beger oss till Sankt Petersburg i veckans program – mångmiljonstaden vid Östersjöns bortersta kust. En plats där musiken alltid stått i centrum. Hur ser dagens ryska tonsättare på klimathotet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.