Musikmagasinet

Med Sibelius, Tranströmer och Odysseus reser vi till Svenska Högarna där forskaren Tina Elwing berättar hur det hotade havet egentligen mår. Är det så illa som många säger? Kommer Östersjön att dö?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Om ni har för vana att lyssna till sjörapporten på P1 så har ni hört namnet flyga förbi många gånger.

Svenska högarna.

Den yttersta remsan skärgård innan det öppna Östersjön.

Det är dit vi beger oss i dagens program. En resa ut till havs.

Programledare är Edith Söderström.

Ett av världens mest förorenade hav. Samtidigt ett vatten som binder samman. Med klimatkrisen som fond möter Edith Söderström forskare och musiker runt Östersjön. Veckans resa går till Estland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det här är första avsnittet i serien Berättelser från Östersjön, en programserie i fyra delar som rör sig från Stockholm till Sankt Petersburg via Svenska Högarna och Dagö.

På vår resa idag ska vi besöka en samtida, estnisk tonsättare som förutom att ha gjort sig ett stort namn internationellt, också när ett genuint miljöintresse. Vi ska träffa Erkki-Sven Tüur, Dagö-bo sedan födseln. En man som brinner för att rädda Östersjön.

Programledare är Edith Söderström.

Stadens ljud, undergångsromantik och utopier. I sista delen av Musikaliska landskap talar Sofia Nyblom med Martin Fröst, Sven-David Sandström och Håkan Lidbo om klimatkris och framtidshopp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

- Musiken är min skapelseberättelse, säger framlidne tonsättaren Sven-David Sandström, som ägnade sin sista stora opera åt Gamla Testamentets apokalyptiskt färgade dramatik. Men även om han alltid tagit upp de stora livsfrågorna i sina verk, så ser han optimistiskt på framtiden.

- Jag tror på skönheten, det njutningsfulla. Det är det som ska rädda världen.

I framtiden kommer 75 % av världens befolkning leva i städer, och majoriteten av dem kommer aldrig att ha hört naturliga ljud. Men vad händer med vårt lyssnande när vi ständigt störs av buller? Ljudkonstnären Håkan Lidbo menar att vi missat att utforska stadsljudens potential, och sätter sitt hopp till teknologin för att förbättra livskvaliteten i stadsmiljöer.

Musikern och dirigenten Martin Fröst gör ett statement genom att satsa på gröna turnéer när han tillträder som chefsdirigent för Svenska Kammarorkestern. Turnéer med tåg, i Mozarts fotspår. Och precis som han tycker att han vuxit som människa tack vare sin kroniska sjukdom, Meunières sjukdom, så tror han att mänskligheten har något att lära sig av klimatkrisen.

I serien Musikaliska landskap möter Sofia Nyblom tonsättare och musiker i deras landskap för att tala om klimatsorg, och lyssna av den växlande och livsviktiga dialogen mellan människa och natur. Del 3 av 3.

Performancekonstnären Maja Solveig Kjelstrup Ratkje använder sin röst som miljöaktivist mot norska oljeindustrin. Ljudkonstnären Jana Winderen skapar ljudkonst av blommande plankton i Barents hav.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sofia Nyblom möter kompositören Maja S K Ratkje vid hemmet i Svartskog utanför Oslo för ett samtal om norsk nationalism, oljeexploatering och ekosorg. Ett besök i polarfararen Roald Amundsens hem påminner hur drastiskt polarisen minskat sedan hans bravader för 100 år sedan. Ljudkonstnären Jana Winderen gör ljudcollage av fiskljud, krackelerande polaris och blommande plankton i Barents hav med hjälp av hydrofoner.

- Hur kommer historien att döma oss som brutit ner världens ekosystem? frågar sig Maja Ratkje, och drar en parallell till andra världskriget.

- De som inte tar ställning och väljer sida är ju kollaboratörer med fossilindustrin.

I serien Musikaliska landskap möter Sofia Nyblom tonsättare och musiker i deras landskap för att tala om klimatsorg, och lyssna av den växlande och livsviktiga dialogen mellan människa och natur. Del 2 av 3.

Vad berättar träden och fåglarna om klimatkrisen? I första delen av Musikaliska landskap vandrar Sofia Nyblom i skogen med Lena Willemark och Jonas Valfridsson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det stod en björk utanför köksfönstret. Jag kröp upp i den och började sjunga, och blev ett med alltet. Den björken finns inuti mig, berättar folkmusikern Lena Willemark, som sjunger och komponerar på älvdalska.

Redan som barn blev Lena Willemark påmind om att balansen i hembygdens landskap rubbades, när skogsbolagen gjorde för stora kalhyggen. Idag sjunger hon för att döva ångesten inför klimatkrisen. Men också för att med musikens hjälp öppna upp, för sorg och förändring.

Kompositören Jonas Valfridsson har återvänt till barndomens småländska skog i flera verk, senast i orkestersviten tillägnad John Bauer.

– Jag skulle ljuga om jag sa att dethär är mitt rätta element, för det är det inte. Jag myser mycket hellre inomhus med laptopen.

Valfridsson erkänner att sorgen han känner inför klimatkrisen gör honom nostalgisk. Rent musikaliskt väljer han det vackra, för att med sin musik erbjuda tröst i en döende värld.

Sofia Nyblom möter artister och musiker i deras landskap för att tala om klimatsorg och lyssna av den växlande och livsviktiga dialogen mellan människa och natur.

Första delen av tre i serien Musikaliska landskap. Ett program från Munck.

I andra delen av Musik och klimat möter Birgitta Tollan tonsättare som skriver musik utifrån klimatkrisen och den globala uppvärmningen. ”Den sjätte utrotningsfasen”.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Även tonsättare har berörts av klimatkrisen och den globala uppvärmningen och skrivit musik utifrån den känslan.

Om sjätte ”massdöden” inträffar blir spåren av vår civilisation osynliga och inom ett århundrade är allting täckt av frodig grönska.

Vi förlorar den biologiska mångfalden i världen så snabbt att det redan nu talas om ”den sjätte utrotningsfasen”. Den första fasen inträffade för ungefär 440 miljoner år sedan. Den kanske mest kända fasen ägde rum för cirka 65 miljoner år sedan. Forskarna menar att en meteor då slog ner ungefär där Mexico ligger idag. Detta medförde att dinosaurierna dog ut.

Marie Samuelsson komponerade Fem årstider för stråkorkester (Musica Vitae), dikter och ljudlandskap. Hon använder sig av inspelade ljud av storm och regn och inlästa dikter av Mimmi Palm. Marie Samuelsson har jordklotets klimatförändringar och stigande temperatur i åtanke. Värmeböljor, skyfall och insekter blir fler i Norden, samtidigt som träd och andra växter frodas i varmare och längre säsonger. En femte årstid kanske?

Malin Bång tilldelades 2018 det mycket prestigefyllda orkesterpriset för bästa komposition vid Donaueschinger Musiktage. Året innan komponerade hon kudzu /the sixth phase/ – om den sjätte massdöden. Kudzo är namnet på en japansk klängväxt som spridit sig över jorden. Satsen Jasmonate är uppkallad efter växternas varningssignaler som skickas ut då deras närmiljö blir allt sämre. Växterna bildar nätverk och har en stark kommunikation mellan sig. I stycket figurerar även bambu, en av världens mest snabbast växande växter. Cellon representerar bambuns rötter och gitarren bambuns stjälkar eller stammar. Spelar gör Curious Chamber Players.

– Vi människor är helt beroende av växter och skulle snart dö ut om växterna försvann, säger Malin Bång.

Benjamin Staerns första symfoni heter Polar Vortex – Polarvirvlar. Detta är ett väderfenomen som orsakar dramatiska väderförhållanden, som till exempel över 50 graders kyla, vulkaniska eller meteoritiska utbrott, extrem värme eller stormar. Polar Vortex är en klanglig resa i tre satser om väderförhållanden jorden runt – det är ”musik med inre bilder”. Titeln på de tre satserna i symfonin är Frozen City, Northern Lights och Volcanic Eruption. Musiken är som frusen arkitektur, säger Benjamin Staern. Norrköpings Symfoniorkester spelar.

2017 var Ylva Bentancor inbjuden att skriva ett ljudkonstverk på 60 minuter för documenta 14, en av världens största utställningar för samtida konst. Titeln blev World Disorder – Oordning i världen. Ylva Bentancor förklarar:

”Titeln är väldigt viktig. Vad jag visste var att det skulle ha med oordning att göra, en önskan att få säga att allt jag vill med min ljudkonst är att säga att den här världen är korkad, den vill att vi ska vara korkade och vi kommer att förstöra den medan vi följer korkade människors korkade regler. Och samtidigt ville jag lyfta fram hur obeskrivligt vacker världen kan vara.”

Kjell Perder är aktuell med stycket Now or Never! tillägnat klimataktivisten Greta Thunberg och inspirerat av den framväxande klimatrörelsen, till stor del ledd av helt unga människor. Detta är musik för diskantkör, blandad kör och kammarorkester (Västerås Sinfonietta). Texten består av korta citat ur bland annat Rachel Carsons bok Tyst vår från 1962 och parollerna #fridaysforfuture, #extinctionrebellion. De 280 unga sångarna skanderar: ”Enough is enough, global warming must stop! – Nu är det nog, global uppvärmning måste stoppas!"

I första delen av Musik och klimat möter Birgitta Tollan tonsättare som skriver musik utifrån klimatkrisen och den globala uppvärmningen. "Förlåt Moder jord."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Droppen och havet. Bland smältande isberg, stigande havsnivåer, svår torka och orkaners och cykloners härjningar, kommer vatten att forma våra kartor

Även tonsättare har berörts av klimatkrisen och den globala uppvärmningen och skrivit musik utifrån den känslan.

Och tonsättare har i alla tider skrivit musik inspirerad av naturen.

Möt Christopher Tin i Los Angeles. Hans cd The Drop that Contained the Sea – Droppen som innehöll havet är sprungen ur en Sufi-tanke: På samma sätt som en vattendroppe innehåller oceanernas innersta, finns i varje människa hela mänsklighetens väsen. I den inledande satsen Water Preludesjunger kören på det hypotetiska indoeuropeiska urspråket.

Katarina Leyman växte upp i Bohuslän, på ön Orust, omgärdad av havet. Hennes senaste orkesterverk handlar om vatten och hav och det uruppfördes av Sveriges Radios Symfoniorkester. Titeln är Undulating Blue - Böljande blå.

Maria Lithell Flyg ber Moder Jord om förlåtelse i Mother Earth. Titeln på hennes sång Avaritia betyder Girighet, vilken är en av dödssynderna. Det handlar om girigheten på jordens resurser. I operan Kassandra ser huvudpersonen framtida översvämningar. Dödssynden högmod - att inte lyssna på forskarnas varningar om klimatförändringarna, får förödande konsekvenser.

Ylva Lund Bergner fick 2017 Järnåkerstipendiet på 100 000 kronor för sitt stycket Achenar. Hon minns fruktträdgården som gav en undanskymd plats där hon kunde vara sig själv och njuta. Men trädgården skövlades och nu står där radhus.

Elin Kanhov doktorerar vid Musikvetenskapen i Stockholm. Hon skriver om hur nutida konstmusiktonsättare gestaltar naturen på ett annorlunda sätt än de historiska tonsättarna, som till exempel Beethoven.

Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan.

För ett liv i musikens tjänst. Som en poet eller alkemist omvandlar hon ljud till skulpturer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Som första kvinnliga tonsättare någonsin får Rebecca Saunders det som kallas Musikens Nobelpris, Ernst von Siemens Musikpreis på 250 000 Euros.

Hon föddes i London men lever sedan många år i Berlin och får priset för ett liv i musikens tjänst. "Som en poet eller alkemist omvandlar hon ljud till skulpturer. Hennes intelligenta, intuitiva musik har stränghet, genialt berättande, listig humor och explosiv energi."

Rebecca Saunders verklista innehåller drygt 70 verk: solostycken, duostycken, trios, kammarmusik, orkesterstycken. För henne är rummen, det arkitektoniska och spatiala, oerhört viktigt och musikerna är ofta utplacerade på olika platser när verken framförs.

Hon känner instrumenten utan och innan och deras klangfärg och tonart/pitch betyder allt. Mekaniska misstag i t ex en oboe, då ljudet spricker upp i två toner, kallar Rebecca Saunders en dyad, ett ackord av två toner. Hon älskar sådana "biprodukter" och använder sig av dem i sina kompositioner.

Hennes verk chroma, för upp till 16 musiker, finns i 20 olika versioner, uppförda i olika länder. Stycket spelas två gånger vid varje konserttillfälle och till instrumentationen hör upp till 270 speldosor.

Rebecca Saunders senaste stora orkesterverk har titeln Yes, efter det sista ordet i Molly Blooms inre monolog i romanen Odysseus av irländske författaren James Joyce.

I Yes använder Rebecca Saunders en fulltalig Ensemble Musikfabrik från Köln. Sammanlagt 19 solister samt sopran och dirigent, som spelar slagverk, reciterar och sjunger text. Instrumentet ackordion är ett måste för Rebecca Saunders.

-Utan ackordion kan jag inte skriva musik! Det finns något förunderligt med ackordion. Instrumentet är mångsidigt och känslomässigt: mycket subtilt och extremt kraftfullt. Ackordion kan uttrycka en djup melankoli men kan också vara både iskallt och distanserat.

Saunders har varit professor i komposition vid Hannover University of Music, Theatre and Media och undervisar regelbundet vid Darmstadts sommarkurser och vid Impuls Academy i Graz i Österrike. Hon är medlem i Berlin Academy of Arts och Sachsen Academy of Arts i Dresden.

Här är en helt färsk och gedigen verklista:

https://www.editionpeters.com/resources/0001/writers/pdf/Saunders_worklist_17_Jan_2019.pdf

Vi möter även tonsättaren Malin Bång och dirigenten Rei Munakata som med ensemblen Curious Champer Players har arbetat med Rebecca Saunders och hennes musik. Bland annat vid Stockholm New Music Festival på Musikaliska på Nybrokajen i Stockholm då Saudners chroma IV uppfördes.

Malin Bång: Det som inspirerade mig från början var den här väldigt dynamiska kraften i Rebecca Saunders musik och de stora kontrasterna mellan det ganska ruffa och det väldigt sköra och svaga. Det blir en väldig relief i musiken och hon var intresserad av det rumsliga redan då, fast det sker inne i instrumentationen på något vis.

Rei Munakata: Det var mycket intressant att arbeta med Rebecca Saunders. Hon är fast beslutsam och vet exakt hur hon vill ha det i dessa komplicerade musikstycken. Det mest intressanta är att hon känner instrumenten mycket bra. Hon använder instrumentet på ett mycket färgstarkt sätt för att skapa olika nyanser.

Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan som mötte Rebecca Saunders inför prisutdelningen i hennes studio i Prenzlauer Berg i Berlin.

Tre musikdamer: Extremviolinisten Mia Zabelka, Wien. Saxofonisten, komponisten & bandledaren Pernille Bévort, Köpenhamn. Artisten Susanne Fellbrink som startade nätverket Female Singer-Songwriters.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi möter Mia Zabelka i Wien, staden som är den klassiska musikens patriarkala högborg. Mia är konservatorieutbildad kompositör, mediaartist, performer och extremviolinist. Hon vill skapa en kontrapunktik till den rådande repertoaren. Mia Zabelka är pionjär på elektronmusikscenen och har hela västvärlden som sin spelplats.

- Min uppgift är att vara en gränsgångare, en estetisk motvikt till det musikaliska etablissemanget. Jag använder violinen på andra sätt än de vedertagna för att få fram andra klanger, bl a med hjälp av elektronik.

Hon har komponerat radiohörspelet Dora, en kvinna i ruinerna. Det handlar om Mia Zabelkas moster som var en av de s k Trümmerfrauen, d v s alla de kvinnor som städade upp efter bombanfall under andra världskriget. Kvinnorna i ruinerna gick bokstavligen omkring just där och rensade upp på gator och torg. När Österrike firade 50-årsjubileum av den nya författningen hyllade man männen som hade befriat landet från tyskarna, men man ignorerade helt dessa kvinnor.

Mia Zabelka komponerar ett klanglandskap och ofta tar hon hjälp av andra artister som blir medskapare. Ovanför detta soundscape lägger Mia Zabelka sina violintoner likt en konstnär som målar över ett fotografi. Hon har ingen beröringsångest vad gäller icke-musik eller techno grooves men hennes hjärta finns i den nutida, komplexa och flerskitiga elektroakustiska musiken och hon ser sig som konstnär.

- Jag befinner sig i själva ”snittet”, som hon säger. Jag är en synestetisk människa. När jag hör eller skapar musik framträder bilder. När jag ser bilder hör jag toner och klanger.

Mia Zabelka turnerar bl a med den amerikanska sångerskan, poeten, författaren och skådespelerska Lydia Lunch som bröt ny mark under det sena 70-talets New Wave-scen. Tillsammans med just Lydia Lunch och Zahra Mani spelade Mia Zabelka 2014 in plattan Medusa’s Bed. Lydia Lunch använder spoken words och kallar själv sina ord för virus, som infekterar.

- För att vara en bra improvisatör är det nödvändigt att vara hysterisk och att ha en flerdimensionell uppfattningsförmåga. Därför är kvinnor bättre improvisatörer än män, säger Mia Zabelka.

- Lydia Lunch är en mycket hysterisk och musikalisk artist, skrattar Mia Zabelka. Musik är ett språk. Likt litteratur. Improvisation är en form av automatisk skrift. Jag reagerar på Lydias spoken words i realtid med min musik och det blir ett fantastisk utbyte oss emellan!

Mia Zabelka lyssnar inte så mycket till Lydias ord som till hennes röst, som är mycket musikalisk. Den blir som en melodi, som en Schubertlied.

- Nej, det är inte nödvändigt att ha en fast musikalisk grund i form av en gedigen musikutbildning för att göra det jag gör, säger Mia Zabelka. Instrumentarsenalen idag är mycket annorlunda. Å andra sidan – om du har djup kunskap och erfarenhet av t ex ett instrument eller att komponera så kan du föra ett mer komplext musikaliskt tänkande. Du kan arbeta friare än om du startar från scratch.

Saxofonisten, komponisten och bandledaren Pernille Bévort lever i Köpenhamn. Hon leder även en duo, en trio, en kvartett, en kvintett och en sextett. Dessutom spelar hon regelbundet med andra grupper, bl a Danmarks Radios BigBand.

- Vi är några inom jazzmiljön som är oroade över det nya avtal som Copenhagen Jazzhouse skrivit med kommunen. Ordet jazz finns inte längre med i kontraktet! Det bekymrar oss!

- Lönen har stått stilla i 13 år för musikerna i de större orkestrar jag leder och spelar med. Den sittande danska regeringen ger färre och färre pengar till musiken. Då försvinner mångfalden och man satsar på männen, förklarar Pernille Bévort.

- Hela musikbranschen är pressad. Min musik har jag använt lång tid på att skapa och spela in med musiker som jag avlönar. Studiotiden och allt annat kostar pengar. Men jag får ofta höra att numera, med streaming och Spotify, så måste jag uppfatta t ex ett gig i TV eller radio som ett PR-jippo för mig själv och min "produkt"! Alltså föreslår nu till och med public service-bolagen DR Radio och TV att musikerna inte skall få betalt när de framträder i dessa medier. Musicerandet där anses vara PR och skall inte längre avlönas. Då blir det tungt! Vad skall jag leva av?

Artisten Susanne Fellbrink i Sundsvall har gett ut tre CD-skivor med egen musik och dessutom två plattor med egen barnmusik med tillhörande barnbok. Hon har egen konsertlokal, eget förlag och eget skivbolag.

2014 startade Susanne Fellbrink nätverket Female Singer-Songwriters för att ge kvinnliga musiker en plattform. Hon skapade en hemsida där arrangörer kan botanisera bland artisterna och musikerna kan finna varandra för eventuella samarbeten.

Konserterna som Susanne Fellbrink har arrangerat har samlat ihop många tusen kronor till insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna, som 1995 bildades av IKFF, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Kvinna till Kvinna är religiöst, etniskt och politiskt obundna, och har som uppdrag att stödja kvinnor i krig och konflikter. 2002 fick Kvinna till Kvinna, som första och hittills enda svenska organisation, ta emot det så kallade alternativa Nobelpriset, The Right Livelihood Award.

I nätverket Female Singer-Songwriters finns bl a en av världens få kvinnliga koraspelare, nämligen världsmusikartisten Sousou Cissoko. Även tonsättaren och sångerskan Maria Lithell Flyg ingår i nätverket. Hennes orkesterstycke In and Out gick till final i en tävling för ny orkestermusik som Detroits Symfoniorkester anordnade. I nätverket finns även bluesartisten Sue Sergel som framför Blues för Fadime.

Det här är sista delen i serien Kvinnors musik – på väg! Ja, en hel del har hänt sedan programserien Konsten att Humla sändes 2006. Föreningen Kvast - Kvinnlig anhopning av svenska tonsättare, har bildats. Sveriges första kvinnliga professor i musikalisk komposition har utsetts, tonsättaren Karin Rehnqvist.

Och människor i allmänhet har blivit mer medvetna om den snedfördelning som funnits och delvis fortfarande finns vad gäller villkoren för kvinnliga och manliga musiker, tonsättare och dirigenter

Här är exempel på det positiva som sker i dagsläget:

Sverige:

Kulturrådet och Musikverket fick tidigare i år i uppdrag av regeringen att arbeta för att repertoaren bland svenska orkestrar ska bli mer jämställd. Arbetet skall ske i dialog med berörda aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Uppdraget tar sikte på orkestrar i Sverige som får statliga bidrag.

Både Musikverket och Kulturrådet välkomnar uppdraget och betonar kraften i att många aktörer samlas för att diskutera frågan om jämställd repertoar, och konstaterar att mycket har hänt, att utvecklingen är positiv, men att det är viktigt att gå framåt starkare i frågan.

England:

BBC Radio 3 har dragit igång en kampanj där de hyllar och lyfter fram kvinnliga tonsättare, Celebrating Female Composers, både historiska och nutida. Det finns en lista med musikstycken av kvinnor i Spotity.

USA:

Tonsättaren Andrew Norman från USA vann för sitt orkesterstycke Play 2017 års Grawemeyer Award for Music Composition - ett av de största konstmusikpriserna i världen. I en intervju påpekar han flera problem i konstmusikvärlden. T ex så har detta pris endast delats ut till tre kvinnor under de 30 år som det funnits. Andrew Norman säger:

- Kanon är överväldigande vit och manlig. Det finns så många röster som skulle kunna höras i konsertsalarna idag. Av människor vars musik uttrycker ett brett spektrum av upplevelser. Att få utbudet i konsertsalarna att återspegla det mångfaldiga samhälle vi lever i anser jag vara den viktigaste frågan just nu, för nutida musik och för klassisk musik i allmänhet.

Danmark:

HUN SOLO presenterer kvällar med fem kvinnliga soloartister. En efter en går de ensamma upp på scenen och ger en konsert på ca 25 minuter vardera.

Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan.

Möt tre tonsättare som inte låter sig hejdas av genregränser: Kajsa Magnarsson, Ida Lundén och Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Penis-attrapp, plast, nål och tråd och röstekvilibrism används i musiken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tonsättaren och ljudkonstnären Ida Lundén nominerades 2016 till Nordiska rådets musikpris för sitt stycke Songs My Mothers Taught Me. Tillsammans med Liselott Norelius och Ann Rosén bildade Ida Lundén 2009 Syntjuntan. Med nål och tråd syr de sina egna synthesizers! Syntjuntan vill ge kvinnor möjlighet att stilla sin nyfikenhet på teknologi och elektronik. Att hjälpa kvinnor till ett större tekniskt självförtroende så att de kan förverkliga sina drömmar om att komponera och framträda. Ida Lundén använder förutom nål & tråd och fågelljud i sina kompositioner, upphittad plast.

- I stycket Pygostylia använde jag mig av de fyra vanligast förekommande föremålen i haven. Det är plastkorkar, plastflaskor, frigolit och plastpåsar.

Tonsättaren och röstkonstnären Maja Solveig Kjelstrup Ratkje har skrivit verk för de flesta ensemble-konstellationer, inte minst symfoniorkester. Hon har även framträtt i avantgardistiska noice-sammanhang över hela världen.

Maja Ratkje skrev boken Experimentell Kvinneglamm, ungefär Experimentellt Kvinnostoj. Den ingick i en serie av 12 utgivningar med anledning av att Norge firade 100 år av kvinnlig rösträtt. Maja hade så mycket på hjärtat att det blev den längsta boken med sina 138 sidor!

Maja Ratkje berättar om en nystartad kurs som stödjer unga kvinnor som har lust att komponera, oberoende av genre. Tonsättaren Rune Rebne leder kursen. Han var tidigare tränare för det kvinnliga norska landslaget i backhoppning och fick tusen procent fler kvinnor att ägna sig åt backhoppning! Andelen kvinnor i Norsk Komponistförening har under de senaste tio åren stått stilla på 10 %. Nu hoppas man att genom denna satsning kunna öka antalet kvinnor.

- Min hypotes är att det mesta blir könat till mäns favör, tills det motsatta är bevisat, säger Maja i programmet och bevisar motsatsen i sin Concerto for Voice.

- Litteratur för klassisk sång är så begränsad för kvinnor! Uttrycket är så extremt polariserat och onyanserat, förklarar Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Under lång tid var vi hänvisade till de myter som fanns kring kvinnliga sångsolister. Vi skulle antingen sjunga romantiskt förförande eller vara hysteriska. Och sångerskor fick i berättelserna endast förhålla sig till män eller till modersrollen, säger Maja.

- De flesta genrer är faktiskt definierade av män. Vid institutionerna har män makten och sätter ramarna kring det sångliga uttrycket. Dessutom har män skrivit sångerna. Som en kvinna som vill sjunga annorlunda känner jag mig perifer och automatiskt utanför kanon. Rösten måste jämställas med andra instrument. Vi måste göra uppror mot den fina flickans sångliga uttryck! säger Maja Solveig Kjelstrup Ratkje.

Tonsättaren och ljudkonstnären Kajsa Magnarsson, som är dotterdotter till Huldas Karin i Evert Taubes visa, spelar gitarr med en penisattrapp och komponerar en sorts bön till minne av Aisha Ibrahim Dolo, den 13-åriga somaliska flicka som blev överfallen och våldtagen och som straff stenades till döds.

Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan