OrigoPodden

Origomodellen

Avsnitt 3 - Vem är ungdomen?

Detta avsnitt handlar om att börjar samla

⁠Länk till Origomodellen

Origomodellen

Avsnitt 2 - Berätta om verksamheten

Detta avsnitt handlar om att rama in kontakten så att det får en mening och struktur. Det är viktigt att bidra till att ungdomen upplever en känsla av delaktighet, trygghet, kontroll och förutsägbarhet i samtalskontakten.

Länk till Origomodellen

Introduktion till poddserien "Origomodellen"

Poddserien riktar sig till dig som möter ungdomar som lever i en hederskontext. Med utgångspunkt i Origomodellen vill vi ge dig ingångar till samtalsområden och inspiration till ditt arbete.

Länk till Origomodellen

I detta avsnitt möter Origo en kurator från RFSLs stödmottagning. Kuratorn Maria Tillkvist har lång erfarenhet av att arbeta med våldsutsatta hbtqi-personer. Vi delar erfarenheter av att träffa ungdomar och unga vuxna som lever i en hederskontext.

- Vad står hbtqi för? 

- Hur påverkas hbtqi-personers liv av de olika normerna som finns i samhället. 

- Hur är det att vara en hbtq-person i en hederskontext?

Vi pratar även om hur vi yrkesverksamma kan bemöta och stötta målgruppen. Vi avslutar samtalet med att pratar om vilket stöd RFSL stödmottagning kan ge både för utsatta och som yrkesverksam.

Är du i behov av komma i kontakt med stödmottagningen:

I detta avsnitt gästas vi av psykolog och föreläsare Hanna Wallensteen. Tillsammans med Hanna broderar vi ut begreppet minoritetsstress, dess orsaker och dess konsekvenser. Många av ungdomarna vi möter på Origo lever med både våld i heders namn och med majoritetssamhällets fördomar, diskriminering och rasism. Vi pratar om erfarenheten att vara våldsutsatt både i privatlivet och i det offentliga livet, om att vara utsatt för olika typer av förtryck samtidigt, där det ena sker i nära relationer och det andra är mer symboliskt och strukturellt och sker utanför hemmet. Lyssna på avsnittet för att höra mer om hur detta kan påverka möjligheten och motivationen att söka hjälp, om identitet kontra frihet, om vad mikroaggressioner är, samt om minoritetsglädje.

I slutet av april 2022 röstade riksdagen igenom det nya brottet hedersförtryck. I detta avsnitt bryter Origos polis Hilda tillsammans med kurator Poya ner vad den nya lagstiftningen innebär.

- Vilka gärningar omfattas av straffbestämmelsen

- Vad innebär närståenderekvisitet? 

- Gärningarna måste ha ett hedersmotiv och ha ett tidsmässigt samband 

I detta avsnitt träffar vi Alex som själv tog kontakt med Origo med önskan om att få vara med i Origopodden för att lyfta killars utsatthet i hederskontext.

Alex berättar om sina erfarenheter av att växa upp med hedersnormer, om kyskhetsnormen som ständigt närvarande och vad som hände när föräldrarna blev fundamentalister. Vi får höra om den press som han kände, hur han drogs mellan två världar och hur det påverkade hans psykiska mående. Han berättar även om hur relationen till familjen ser ut idag.

Samtalet leds av kuratorn Arezo och verksamhetschefen Dilek på Origo. Alex heter egentligen något annat.

I detta avsnitt gästas podden av två socialsekreterare, Josefin och Leila, från Stockholms stads Förstärkningsteam. De delar med sig av sina erfarenheter av att träffa unga som lever med hedersnormer.

Vi pratar om den rädsla som ungdomar många gånger känner inför socialtjänsten, hur vi bemöter rädsla och misstro, och hur vi skulle kunna bygga ett förtroende istället. Vi diskuterar även andra yrkesverksammas misstro till socialtjänstens arbete och rädslan inför att skriva orosanmälningar. Att ta kontakt med socialtjänsten kan vara förenat med både motstånd och risker - så hur kan vi som yrkesverksamma göra för att det ska bli så bra som möjligt redan från början.

Josefin och Leila berättar om hur de ser på orosanmälan, vad som är bra att säga, vad socialtjänsten behöver veta och vad som händer efter en orosanmälan. Avslutningsvis delar de med sig av utmaningar och framgångsfaktorer i arbetet. 

Det är inte bara 20 år sedan Fadime Şahindal mördades utan även 20 år sedan 9/11. Hur hänger det ihop? I detta avsnitt träffar vi Minoo Alinia docent i sociologi och lektor vid Uppsala Universitet. Minoo forskar i ämnen som migration, diaspora, etniska relationer, transnationella nätverk men främst könad rasism och i synnerhet frågan om våld i hederns namn. I avsnittet pratar vi om vikten av en intersektionell ansats och vad det innebär i praktiken. Minoo värjer sig från flera av de vanligaste begreppen såsom hedersnormer, hedersrelaterat våld – vad säger hon istället, och varför? Vi pratar också om vikten av ett antirastistiskt förhållningssätt och riskerna med att inte ha det.

Hilda & Poya samtalar om den särskilda straffskärpningsgrunden som innebär att lagstiftaren ser särskilt allvarligt på brottet om det begåtts med hedersmotiv. Straffskärpningsgrunden omfattar brott där motivet varit att bevara eller återupprätta en enskild persons heder eller en hel familjs, släkts eller liknande grupps heder.

Vi läser och analyserar flera domar från svenska domstolar kring straffskärpningen. I några fall ser vi att domstolen lyckats läsa mellan raderna och ser hedersmotivet bakom brotten, i andra ser vi hur domstolen upprätthåller kyskhetsnormen genom att normalisera den misstänktes handlingar. 

- Vad innebär straffskärpningsgrunden?