2011 var ett omvälvande år på många sätt, inte minst politiskt. När den amerikanska tidskriften Time valde 2011 års person att sätta på framsidan av sitt decembernummer, blev det varken någon megakändis eller någon företagsledare - det blev demonstranten. 2011 var revolutionernas år. I veckans P4 Kultur får vi träffa journalisten och fotografen Mia Gröndahl som sedan tio år bor i Kairo i Egypten. Hennes bok med foton från Tahrirtorget ligger på topp tio på den egyptiska bokförsäljningslistan. Med ett så speciellt år bakom oss, med stora världshändelser, vad väntar 2012? Dessutom fördjupar vi oss i fagra nyårslöften, löften som har en tendens att spricka redan några dagar in på det nya året.

Författaren Gunilla Thorgren, som var med och startade Grupp 8 i Stockholm på 60-talet, kom ut med boken Ottar och kärleken i augusti i år. För oss berättar hon om Ottar, eller Elise Ottesen-Jensen som hon egentligen hette. Och om hur det har varit att arbeta med boken om den mycket starka kvinnan och pionjären inom sexualupplysningen i Sverige. Vad skulle Ottar ha sagt om hon såg utvecklingen i Europa idag?

Den tredje personen vi får träffa i P4 Kulturs nyårsprogram är filmaren Johannes Nyholm, som har prisats för sin kortfilm Las Palmas, i vilken hans lilla dotter spelar huvudrollen som berusad turist.

Serafer, keruber, ärkeänglar, skyddsänglar och amoriner... Tron på änglar och vad de har för betydelse för oss människor har varierat genom århundradena. Men klart är att änglar har en speciell plats inte bara inom religionen utan även inom kulturen än idag. Det vimlar av dem inom konsten, litteraturen, musiken och på filmduken, och så här års hänger de tätt i julgranarna. Men vart kommer tron på änglar från och hur kommer det sig att de har fått något av en renässans i våra dagar? Det tar vi oss en närmare titt på i veckans P4 Kultur, då Laila Carlsson åker till Uppsala och träffar Kajsa Ahlstrand, professor i missionsvetenskap vid Uppsala universitet.

Vid den teologiska institutionen i Uppsala ger man i vår en kurs som heter Änglar och demoner. Den syftar inte på författaren Dan Browns kioskvältare utan på hur änglar och demoner har uppfattats genom århundradena och vilken plats de har och har haft inom kultur och religion. En av dem som håller i kursen är Kajsa Ahlstrand, och hon berättar för oss om hur änglarna haft som uppgift att medla mellan människor och gud. Då, på medeltiden, var änglarna män, men senare blev de även kvinnor och barn.

Vi får också stifta bekantskap med en mycket speciell ängel på domkyrkans tak: Sankta Cementa.

Snart är julen - den stora hemvändarhögtiden - här, då många återvänder till sin barndomsbygd och kanske till och med till sina barndomshem för att fira tillsammans med föräldrar och andra släktingar. Det är att återse och bli återsedd. Påmind om hur det var, kanske fortfarande är eller har blivit. I veckans P4 Kultur får vi träffa hemvändarna Jon Perman och Karin Bäckström, som flyttade från asfalt och tjutande sirener till en liten stuga långt ute i skogen. Att vända hem blev för dem en början på deras gemensamma konst-, mode- och musikprojekt [krig]. Vår reporter Stefan Westrin följde med dem till stugan där allt började.

När Jon Perman och Karin Bäckström bildade duon [krig] bestämde de sig för att lämna Göteborg respektive Berlin för att flytta till en gammal stuga i skogen i lilla Lumsheden precis på gränsen mellan Gästrikland och Dalarna för att kunna koncentrera sig på sitt projekt. Under ett halvår i isolering och utan distraktioner fick de ro, utrymme och tid att utveckla en egen värld. 

I veckans program berättar de hur det var att flytta ut i skogen bland ylande vargar. Vi får även höra Amanda Ooms kåsera kring hemvändare.

Den som vill se en föreställning på temat hemvändare kan bege sig till Cirkus i Stockholm. Där ger humorgruppen Klungan tillsammans med Säkert!, det vill säga låtskrivaren Annika Norlin och hennes band föreställningen Hemvändarkväll, nu på tisdag och onsdag. En föreställning som manar till eftertanke lika mycket som till skratt.

I ett sekulariserat land som Sverige är det många som inte sätter sin fot i kyrkan ens på julottan, som aldrig ber en bön och som inte tänker så mycket på det där med andlighet. Åtminstone inte i religiös bemärkelse. I Östmark i norra Värmland bor och verkar prästen Johan Bonander. Han är förstås en av dem som ägnar gud och kyrkan långt mer tid än de flesta. Men han är också brandman och polispräst bland annat. P4 Kulturs reporter Håkan Jäder har träffat honom för att tala om hans många roller i bygden. I veckans program tittar vi även närmare på hur präster skildras i svensk film.

Intresset för präster på film började med Nattvardsgästerna av Ingmar Bergman, berättar teologen Susanne Wigårds Yngvesson, lektor i etik vid Teologiska högskolan i Stockholm. Filmen har några år på nacken men är fortfarande intressant. Pernille Nordström har träffat henne för att samtala om olika filmpräster som satt spår i den svenska filmsjälen. Som till exempel Henning i Änglagård, eller prästen Stig i Så som i himmelen.

Susanne Wigårds Yngvesson tycker att de svenska filmprästerna är synnerligen stereotypt skildrade och delar in dem i tvivlare, rebeller, fåntrattar och försonare. Och varför finns det egentligen så få filmpräster som är kvinnor?

När det blev känt att Tomas Tranströmer är årets Nobelpristagare i litteratur, gick det ett sus genom Sverige. På arbetsplatser och i bussar och på torg brast folk ut i ett kollektivt äntligen. Tranströmers dikter hör till de mest älskade och översatta. Och några av hans allra mest kända dikter som "Romanska bågar" är andliga. Utan att för den sakens skull nödvändigtvis vara religiösa, eller bundna till en särskild tro.

Snart är det dags för den stora Nobelbanketten i Stockholms stadshus då Tomas Tranströmer ska tilldelas 2011 års Nobelpris i litteratur. Det är ett pris som många svenskar hoppats på, men kanske aldrig riktigt vågat tro på.

Under sitt långa diktarliv har Tranströmer ändå inte publicerat fler texter än att de ryms i en eller ett par samlingsvolymer. Men det han har skrivit har spridits och älskats världen över och hans texter har översatts till 60-talet språk. Kanske är det hans sätt att använda metaforer som fängslat så många läsare, och hans sätt att fånga andligheten både i människa och natur.

I veckans P4 Kultur träffar vår reporter Hedvig Weibull poeten Ylva Eggehorn, journalisten och litteraturvetaren Eva Ekselius och kyrkoherden Anders Ekhem i Farsta församling, och samtalar om vad Tomas Tranströmers dikter betyder för dem.

Den här veckan handlar P4 Kultur om sporten som försvann och återuppstod. Rullskridskosporten rollerderby var på 40-talet fram till 70-talet en stor sport, framför allt i USA. Men populariteten dalade efter uppgjorda matcher och under ett par decennier försvann den närmast helt. På 2000-talet väcktes sporten till liv igen, nu som en undergroundrörelse. Och de senaste åren har rollerderby växt lavinartat även i Sverige.

Vi får följa med på derbymatch mellan Norrlandslagen Luleå Slaughters Daughters och Umeå Radical Rollers. Viktor Hariz träffar bland andra Abba den snabba och Roadkill, två av nyckelspelarna i matchen som får ett oväntat resultat. Och Malin Sandberg följer med när Göteborgslaget tränar i en ruffig lokal. Visst är det mycket attityd i sporten, men det handlar även om hård träning, säger Angie Action i Gothenburg Roller Derby.

Det är bara tjejer som spelar rollerderby i Sverige, men i USA finns det mixade lag. Och idag finns det lag i bland annat Stockholm, Malmö, Göteborg, Umeå, Luleå, Helsingborg och Visby. Flera dokumentärfilmer har gjorts om sporten och just nu håller även filmaren Klara Levin på med en svensk dokumentär om laget Crime City Rollers i Malmö.

På torsdag den 1 december drar världscupen i rollerderby igång i Toronto Canada. Flera europeiska lag är med och tävlar. Från Norden deltar Sverige och Finland.

Mer än 10 000 barn i Sverige har en mamma eller pappa som sitter i fängelse. För tre år sedan startade projektet Godnattsagor inifrån på Fosieanstalten i Malmö. Projektet går ut på att föräldrar som sitter i fängelse läser in godnattsagor på CD till sina barn - på utsidan. P4 Kulturs Karin Arbsjö åkte till fängelset i Ystad för att träffa en av internerna som har varit med i projektet.

Godnattsagor inifrån är ett samarbete mellan Kriminalvården, Malmö stadsbibliotek och Bryggan, en organisation som arbetar med barn till föräldrar i fängelse.

Projektet startades 2008 av Karin Johansson och vid bokmässan i Göteborg fick hon pris för framstående insatser på folkbiblioteksområdet 2011. Men trots projektets positiva effekter är dess framtid oviss, på grund av Kriminalvårdens hårda sparkrav.

Godnattsagor inifrån är framför allt till för barnen, men även föräldrarna får ut mycket av att delta i projektet. Att läsa in sagor på CD är ett sätt att vara delaktig i barnens uppväxt.

På fredag den 25 november har dokumentärfilmen At night I fly premiär i Sverige. Den handlar om fångar på fängelset New Folsom i Kalifornien i USA. En hårdbevakad anstalt för män som har dömts till långa straff och de flesta som medverkar i filmen sitter på livstid.

Filmen berättar om isolering, och om hur den påverkar fångarna själsligt och kroppsligt... Men främst om hur några män vägrar att låta livet bakom murarna bryta ner dem. Genom att vara kreativa; genom musik, poesi och samtal öppnar de upp sig för varandra och sig själva. Bakom filmen står regissören Michel Wenzer och producenten Tobias Jansson.

Och i våras kom boken Pappa & kriminell, skriven av Niklas Malmborg och Geir W Stakset, ut. En reportagebok om bankrån, bilbomber och blöjor. I den får vi möta kriminella pappor som berättar om  livet i allmänhet och föräldraskapet i synnerhet.

När en svensk film rollsätts, hur tänker man då? Måste en universitetsrektor eller banktjänsteman vara medelålders och vit? Måste en pizzabagare ha ett sydeuropeiskt utseende och en jazzmusiker vara svart? Har stereotypa karaktärer blivit en norm? Någon som har ägnat det här stor eftertanke är Hynek Pallas, som har skrivit avhandlingen Vithet i svensk spelfilm 1989-2010.

Hynek Pallas är filmkritiker och filosofie dr i filmvetenskap, och han menar att vi behöver se vitheten och synliggöra den. Den vita hudfärgen är norm - men hur är den normen konstruerad? Och hur påverkar det hur vi ser på oss själva och andra? P4 Kulturs Amanda Ooms har träffat honom för att ta reda på det.

Artistkatalogen är ett sökverktyg på nätet där rollsättare kan få överblick över svenska skådespelare och deras meriter. Som svensk med annan hudfärg än vit kan det bli problematiskt när man ska definiera sig själv. Det säger skådespelarna David Nordström och Jimmy Endeley, båda uppvuxna i Sverige på lingon och mjölk men med rötter i Sudan respektive Kamerun. Pernille Nordström har träffat dem.

Vi får även följa med Viktor Hariz när han träffar de två unga Västerbottensfilmarna Viktor Lindgren och Leopold Nilsson för att prata om vad etnicitet och hudfärg spelar för roll, både när man tittar på och när man gör film.

Författarna Anna Jörgensdotter, Helene Rådberg och Carolina Thorell är alla tre uppväxta i Sandviken i Gästrikland. Alla har de funderat på hur det har format dem att växa upp i ett litet brukssamhälle, och de har saknat en historieskrivning över kvinnornas Sandviken. Nu håller de på att skriva en tillsammans. Veckans P4 Kultur handlar om kvinnorna vid bruket.

Vår reporter Stefan Westrin har följt författarnas arbete med att skriva om kvinnorna vid bruket. Via kanalen, tvätteriet och kommunens arkiv tar historien form, den om Sandvikens ännu inte berättade kvinnohistoria.

Att Anna, Helene och Carolina har vuxit upp utan kvinnornas historia i Sandviken, har skadat dem, menar de. För att om man inte har tillgång till sin historia så blir man identitetslös, säger de. Då och nu hör ihop. Men nu blir det alltså ändring på det. Boken om kvinnorna vid bruket ska vara klar nästa år då Sandviken 150-årsjubilerar.

Dessutom får vi höra om det pågående samarbetet mellan biblioteket och Sveriges Radio i Gävleborg där man läser och diskuterar utifrån Anna Jörgensdotters roman Bergets döttrar som beskrivits som en myllrande historisk kollektivroman som blåser liv i människorna och bygden.

I veckans P4 Kultur är det barnen som är i fokus. Vad tycker en sexåring egentligen om kultur? Under en hel dag, från morgonen i Malmö till kvällen i Umeå får vi träffa barnen Herman, Vega, Olga, Doris och Leo, som berättar vad de tycker om och inte tycker om. Och även om de inte vad ordet kultur betyder, så är de liksom andra barn både stora kulturkonsumenter och producenter.

Vad har dinosaurier gemensamt med Kajsa Kavat, Håkan Hellström och fladdermöss? Svaret är att de är coola och stora favoriter hos barnen i veckans program.

Det handlar om drömmar, monster och musik. Om att forfarande ha hela skolgången framför sig och ändå från vuxna hela tiden höra att man har blivit så stor.  

Och så får vi tips om hur man bäst fäller en tyrannosaurus rex. Lätt gjort, om man får tro Leo från Umeå.