Rymden blir allt mer viktig både för militär och för civil verksamhet men med vårt beroende kommer vissa risker. Om dessa system störs eller försvinner kan det skapa stora problem i samhället. I detta avsnitt pratar vi om dessa risker och hur man som organisation kan förebygga problem.

Som medlem i Nato måste Sverige stödja alliansens kärnvapen policy och ”vidta åtgärder som stärker den politiska och militära trovärdigheten för alliansens avskräckning”. Vad betyder det i praktiken och hur hanteras frågan om kärnvapen inom alliansen?

Hör Albin Aronsson, biträdande forskare, enheten för säkerhetspolitik, och Karl Sörenson, förste analytiker och biträdande enhetschef för Strategi och policy, berätta mer om hur Nato använder kärnvapen i sin strategi och vad Sverige behöver göra för att uppfylla de krav som ställs på medlemmar.

Analytikern Katie Cohen besvarar frågan "Varifrån kommer konspirationsteorin New World Order (NWO)"?

Avsnittet handlar om Flygvapnets luftstridssimuleringscentrum (FLSC), en världsledande simuleringsanläggning för bemannad luftstrid, och verksamheten där.

Gästerna i avsnittet berättar bland annat om att övningar i FLSC sparar ungefär 6 000 flygtimmar per år, hur de går tillväga för att eliminera turfaktorn och varför det går att öva taktik bättre i FLSC än uppe i luften.

Avsnittet handlar om ensamagerande våldsverkare. Närmare bestämt hur de tänker och hur deras världsbild ser ut.

De medverkande forskarna berättar bland annat om vilken roll internet spelar för ensamagerande våldsverkare, vilka gemensamma drag de har och varför våldsverkare gärna skriver manifest.

De medverkande forskarna har tagit fram ett ledningskoncept som ska säkerställa Försvarsmaktens ledningsförmåga i den framtida operationsmiljön. Efter en tydlig definition av vad ledning är presenterar de ledningskonceptet och varför de har blickat fram emot år 2045. Forskarna berättar varför det är en dålig idé att ha en för instrumentell syn på ledning och varför kultur har stor påverkan. Det blir även en genomgång av olika ledningsprinciper.

Civila myndigheter som har ett särskilt utpekat ansvar för att förbereda Sverige för krig har fått stora tillskott i budgeten 2021-2025. Det är i grunden något positivt, men det finns risk för växtvärk. Gästerna berättar bland annat varför även en marginellt ökad professionalisering av beredskapsplaneringen kan ge stor nytta, vilka tre obalanser som finns på systemnivå och varför det civila försvarets största styrka även är dess svaghet.

Forskningsledaren Fredrik Johansson besvarar lyssnarfrågan: Hur kan avancerade deepfakes komma att användas av olika typer av aktörer inom informationskrigsföring? Svaret på frågan är inspelat innan den 24 februari 2022.

Avsnitt 44 av FOI:s podcast Rapporterat handlar om spel i allmänhet och hur de kan användas för att utveckla försvarsförmåga i synnerhet.

Gäster i avsnittet är FOI-forskarna Johan Elg och Erik Nordstrand.

Vi får bland annat lära oss vilken nytta som går att få av spel, men också när spel är fel metod. Det blir också en genomgång av de tre formaten icke-skriptat spel, skriptat spel och scenariobaserad diskussion.

Medverkande: Daniel Jonsson (FOI), Mikael Toll (Ramboll) och Madeleine Filander

Avsnittet handlar om energisektorn i Sverige och dess roll i krisberedskapen. Gästerna går bland annat igenom de största utmaningarna för energisektorn vid krissituationer och varför det gäller att akta sig för sannolikhetsbegreppet. De berättar även varför energiförsörjningen är en mjuk måltavla.