Robert

Peter Bennesved är idéhistoriker och forskare med fokus på civilt försvar och befolkningsskydd. I det här samtalet börjar vi med en enkel men svår fråga: Är Sverige verkligen rustat för krig?

Vi pratar om hur Nato förändrat Sveriges roll, vad Ukraina kan – och inte kan – lära oss, varför demokratier är känsliga för förluster och vilket ansvar vi som medborgare har när staten och samhället hotas.

Peter berättar även historien bakom Sveriges omkring 64 000 skyddsrum, hur de fungerar och vad som faktiskt händer vid olika kärnvapenscenarier.

Sedan öppnar sig en större existentiell diskussion om AI. Peter beskriver utvecklingen som vår tids Babelstorn och frågar vem tekniken egentligen byggs för. Vad händer med arbete, mening, demokrati och mänskligt omdöme när maskinerna blir bättre på allt fler av våra uppgifter?

Ett nyfiket och stundtals mörkt samtal om krigets gamla principer, framtidens teknik och människans plats däremellan.

Peter Bennesved är idéhistoriker och forskare inom civilt försvar och befolkningsskydd. I samtalet undersöker vi om Sverige verkligen är rustat för krig, hur Nato förändrar vårt samhällskontrakt och varför krigets grundprinciper består trots drönare och ny teknik. Vi går också ner i Sveriges skyddsrum, kärnvapenscenarier och den växande frågan om AI: bygger vi ett verktyg för människan – eller en intelligens som vi till slut inte längre kan kontrollera?

00:00:00 - Vad får vi inte prata om?
00:01:39 - Är Sverige rustat för krig?
00:05:00 - Modernt krig och Natos nya spelplan
00:09:47 - Vad är vi skyldiga staten?
00:12:55 - Hjälper broschyren om krisen kommer?
00:15:15 - Spetsteknik mot billiga drönare
00:19:37 - Demokratins svaghet och enorma styrka
00:21:41 - Krigets grundregler förändras inte
00:26:51 - Peter Bennesveds forskning om civilt försvar
00:29:22 - Måste det bli sämre innan det blir bättre?
00:32:11 - AI som vår tids Babelstorn
00:37:16 - Vem tjänar egentligen på AI-utvecklingen?
00:42:31 - Vad händer när människan blir en kostnad?
00:47:13 - Autonoma vapen och ansvaret att trycka på knappen
00:52:14 - Sveriges 64 000 skyddsrum
00:57:57 - Varför blev Sverige ett skyddsrumsland?
01:05:13 - Kärnvapen, fallout och möjligheten att överleva
01:12:26 - Domedagsberättelser, robotar och AI-guden
01:18:02 - Vem ska egentligen kontrollera AI?

Michel Rufli, även kallad ”Mr Gold”, är tillbaka i Roberts Podcast. Han ser en bräckligare ekonomi framför sig. Jag vill förstå vad han ser – och vad det faktiskt betyder för oss som ska jobba, driva företag, ta hand om familjen och planera för framtiden.

Vi börjar i guldet, skulderna och frågan om nästa krasch. Vad innebär ekonomisk trygghet när pengarna känns mindre värda och framtiden är svår att överblicka? Och när blir viljan att komma ikapp ett risktagande som gör oss ännu mer sårbara?

Därifrån växer samtalet till att handla om småföretagarnas ansvar, AI påverkan på jobben och vilken framtid våra barn utbildar sig för. Jag prövar också en mer hoppfull tanke: kan ny teknik ge små företag större möjligheter och skapa mer utrymme för människor att bygga något eget?

Vi är inte överens om allt. Michel säljer guld, jag arbetar med teknik och företagande, och våra olika perspektiv får ta plats. Genom samtalet återkommer en fråga: hur kan vi stå stadigare i en osäker värld och samtidigt fortsätta vara nyfikna på framtiden?

00:00:00 - När kommer kraschen?
00:02:34 - Sveriges trygghet, bolån och ekonomiska klyftor
00:09:19 - Vad säger guldet om världsekonomin?
00:16:40 - Hur oroliga behöver vi vara?
00:22:47 - Krig, omvärldsrisker och ekonomiska följder
00:32:01 - Börsrisker och jakten på att komma ikapp
00:36:15 - AI, makt och löftet om överflöd
00:40:21 - Vänder ekonomin – eller är det politisk retorik?
00:45:19 - Småföretagaren, besättningen och statens ansvar
00:50:03 - Behålla det man har eller jaga nästa nivå?
00:51:41 - Kontanter och barns förståelse för pengar
00:58:24 - Lever Sverige på gamla meriter? Välfärd och skola
01:07:22 - Vad ska våra barn utbilda sig till?
01:10:00 - Kan små AI-drivna företag utmana jättarna?
01:18:11 - Michels tre medskick inför osäkra tider
01:19:35 - Gemenskap, företagande och makt

Vad skulle förändras om kvinnor fick bättre förutsättningar att må bra genom hela livet?

Christina Lloyd är läkare, gynekolog och ledare inom life science. Hon drivs av att kvinnors hälsa ska tas på större allvar – i forskningen, i vården och i de rum där beslut fattas.

Vi börjar i frågan om varför kvinnor lever längre men tillbringar mer av livet med ohälsa. Därifrån rör sig samtalet genom hormoner, klimakteriet och arbetslivet till lust, närhet och skammen som kan göra det svårt att prata om hur man faktiskt mår.

Vi pratar också om att bli äldre i ett samhälle som värderar ungdom, om vad generationerna kan lära av varandra och om att utveckla människors styrkor. Christina delar erfarenheter från sitt liv som läkare, ledare, förälder och mormor – och sin framtidstro.

Ett samtal om kroppens förändringar, vår möjlighet att påverka och varför lidande inte behöver vara något att vara stolt över.

Avsnitt 143 av Roberts Podcast med Robert Edvardsson.
Hela samtalet finns också med video på YouTube.

Följ gärna podden och dela avsnittet med någon du vill prata vidare med.

00:00:00 - Christina Lloyd: läkare, ledare och kvinnors hälsa
00:03:03 - Varför lever kvinnor längre – men sjukare?
00:10:39 - Jämställdhet och kroppens skillnader
00:16:35 - Forskning, AI och luckorna i vår kunskap
00:23:41 - Hormoner och klimakteriet: vad händer i kroppen?
00:37:15 - Klimakteriet på jobbet – vad kan hjälpa?
00:42:23 - Kvinnors hälsa i en förändrad värld
00:48:41 - Lust, hormoner och att känna igen sig själv
00:55:29 - Attraktion, vänskap och föreställningar om sex
01:03:32 - Skam, självkänsla och att våga prata
01:06:32 - Kvinnors hälsa, självbild och ledarskap
01:08:58 - Ålderism, AI och värdet av erfarenhet
01:17:48 - Föräldraskap och att utveckla sina styrkor
01:28:26 - Framtidstro och nästa generations möjligheter
01:34:18 - Vad behöver politiken göra för kvinnors hälsa?

Hur lever man med att forska om mänsklighetens möjliga undergång – och ändå känna hopp?

I det här avsnittet möter jag Karim Jebari, forskare i filosofi vid Institutet för framtidsstudier och författare till Människans skymning. Han beskriver vår situation som en brinnande papperskorg: farlig att ignorera, men fortfarande möjlig att släcka.

Vi undersöker hur krig, klimatförändringar och AI kan förstärka varandra, varför en kollaps kan vara svårare att återhämta sig från än vi föreställer oss och vad vi faktiskt kan göra för att minska riskerna.

Men samtalet handlar också om framtiden vi hoppas på. Om tekniken och tillväxten gör oss rikare – får vi då mer frihet, trygghet och möjlighet att göra det vi brinner för? Eller samlas pengarna och makten hos ett fåtal?

Här möts Karims demokratiska socialism och min tro på entreprenörskap i ett nyfiket, stundtals intensivt samtal om marknaden, demokratin och arbetslivet. Från civilisationens överlevnad till frågan om vem som ska bestämma på jobbet.

Länk till Karims bok:

https://verbalforlag.se/bocker/manniskans-skymning/

00:00:00 - Hur oroliga ska vi vara för framtiden?
00:03:22 - Polykris: när kriser förstärker varandra
00:11:29 - Sverige, NATO och stormakternas konflikter
00:14:16 - AI-kapplöpningen och idén om superintelligens
00:25:29 - AI i krig: felbeslut och förlorad kontroll
00:34:59 - Kärnvapenvinter och livet efter en kollaps
00:40:09 - Kan Mars bli mänsklighetens reservplan?
00:43:21 - Vulkaner, asteroider och pandemier
00:52:55 - Klimatet, krigen och vad vi kan göra
01:06:40 - Bedrägerifabriker, krypto och organiserad brottslighet
01:16:37 - Är Sverige för naivt? Tillit och välfärd
01:25:28 - Samhällets handlingskraft, byråkrati och AI
01:34:51 - En rikare framtid – men för vem?
01:43:50 - Entreprenörer, kapitalism och makt
02:01:13 - Demokrati på jobbet: borde vi välja vår vd?

Hur planerar man sitt liv när världen kan förändras snabbare än någon människa hinner förstå?

Anders Sandberg är forskare, filosofisk mångsysslare och framtidstänkare vid Institutet för framtidsstudier. Medan Robert funderar på vad hans barn ska arbeta med om fem eller tio år arbetar Anders med perspektiv som ibland sträcker sig miljarder år framåt.

I detta nästan tre timmar långa samtal möts de två perspektiven.

Vi rör oss från de första hemdatorerna till AI-agenter som samarbetar, löser matematiska problem och ibland beter sig på sätt som människorna bakom dem inte hade förväntat sig. Anders förklarar vad den teknologiska singulariteten innebär, varför det är så svårt att kontrollera något som är smartare än vi själva och varför hans egen uppskattning av risken för en verklig AI-katastrof ligger omkring 10 procent.

Samtidigt är Anders påfallande optimistisk. AI kan hjälpa oss att lösa enorma problem, skapa större välstånd, förlänga våra liv och kanske göra det möjligt för intelligens och liv att fortsätta långt efter att dagens människa har förändrats.

Samtalet handlar också om vad som händer med arbete och mening när maskinerna blir bättre än vi, om medborgarlön, kryonik, digitala medvetanden, genteknik, miljöetik, transhumanism och möjligheten att framtidens AI snarare blir ett helt ekosystem än en ensam allsmäktig maskin.

Det blir ett svindlande, roligt och bitvis oroande samtal om mänsklighetens största vägval – och om varför vår uppgift inte bara är att förutsäga framtiden, utan att formulera vilken framtid vi faktiskt vill ha.

För kanske är mänsklighetens historia inte på väg att ta slut. Kanske har den knappt börjat.

00:00:00 - Från fem år till en miljard år framåt
00:03:14 - Är vi den sista mänskliga generationen?
00:06:14 - Kan AI utveckla ett eget språk och en egen kultur?
00:07:22 - Optimism, undergång och singulariteten
00:11:41 - Kan AI hitta sanningen genom tillräckligt mycket data?
00:16:44 - Robotar måste lära sig genom den verkliga världen
00:22:26 - När AI-agenter började hacka systemet
00:25:32 - Förstår AI vad som är verkligt?
00:31:06 - Misstagen som mänskligheten inte kan överleva
00:33:23 - Är filosof det sista AI-säkra jobbet?
00:43:22 - Så använder Anders AI i sin forskning
00:45:00 - Hur mycket vågar vi överlåta till AI?
00:52:29 - Komplexa system och det tekniska korthuset
00:58:43 - Vad är mänskligt arbete värt när AI gör det direkt?
01:02:41 - AI-slop, kreativitet och mänskligt uttryck
01:06:02 - Därför blir expertkunskap ännu viktigare
01:09:28 - När AI börjar lösa olösta matematiska problem
01:13:31 - Har AI löst ett av matematikens största problem?
01:19:33 - Vad betyder den teknologiska singulariteten?
01:22:41 - Hur kan man tänka en miljard år framåt?
01:27:01 - AI-bubblan ovanpå en tsunami
01:28:05 - En AI som styr allt – eller intelligens åt alla?
01:32:50 - AI-guden och problemet med kontroll
01:37:11 - Vad händer med arbete, företag och mänsklig mening?
01:40:04 - Medborgarlön och risken att bli soffpotatis
01:43:04 - Är AI en individ, en svärm eller något helt annat?
01:53:10 - Kryonik, livsförlängning och digital odödlighet
01:57:48 - Är människan verkligen separerad från naturen?
02:06:15 - Genteknik, eugenik och medmänsklighet
02:14:55 - Subkulturer och framtidens samhällen
02:26:35 - Den storslagna framtiden eller den lilla mänskliga byn
02:31:29 - Anders p(doom): 10 procents risk för undergång
02:31:58 - Det mest sannolika AI-katastrofscenariot
02:37:37 - Varför pratar politikerna nästan inte om AI?
02:41:13 - Kan och bör vi bevara det mänskliga arbetet?
02:46:29 - Transhumanism och människans möjliga efterträdare
02:50:23 - Varför politiken har slutat formulera visioner
02:56:18 - Är mänsklighetens historia bara ett förspel?
02:57:09 - Anders råd till våra barn
02:59:53 - Avslutning

LinkedIn kan lätt kännas som en tävling i likes, räckvidd och perfekta framgångshistorier. Men vad spelar hundratals reaktioner för roll om ingen förstår vem du är, vad du erbjuder eller varför de borde välja dig?

Louise Carlstedt arbetar med copywriting, positionering och personliga varumärken på LinkedIn. I det här samtalet undersöker vi hur man kan synas och bygga förtroende utan att bli tillgjord, överdrivet privat eller fastna i jakten på algoritmen.

Louise berättar varför en bra strategi börjar långt före det första inlägget. Du behöver förstå vem du är, vad du står för, vilket problem du löser och vilka ämnen du vill bli förknippad med. Först därefter går det att skapa innehåll som känns sammanhängande och når rätt människor.

Vi pratar också om skillnaden mellan likes och verkliga affärsresultat, hur profilen kan leda besökaren vidare, varför företag inte bör tvinga alla medarbetare att publicera och hur AI kan hjälpa oss att skriva – men aldrig ersätta den sista mänskliga delen.

Det blir ett praktiskt och personligt samtal om positionering, mod, långsiktiga relationer och värdet av att våga uttrycka en egen röst i en tid då vem som helst kan producera perfekt, generiskt innehåll.

✅ Länk till guiden i hur du skapar din egna personlighet på LinkedIN:

https://www.sphinxly.se/LINKEDIN-guide/

00:00:00 - Vill du ha likes eller affärer?
00:01:19 - Var börjar man på LinkedIn?
00:02:43 - Ska alla medarbetare tvingas synas?
00:05:38 - LinkedIn-cringe, jämförelse och autenticitet
00:07:28 - Skillnaden mellan personlig och privat
00:10:51 - Strategin börjar inte med publiceringsdagar
00:12:00 - Positioneringen måste komma först
00:15:19 - Välj två eller tre ämnen att äga
00:16:11 - Så fick Louise sin första stora kund
00:18:48 - LinkedIn för traditionella B2B-bolag
00:21:37 - 500 likes men inga leads
00:24:23 - Fallet Janne: Hur får man en vd att sticka ut?
00:30:42 - Våga sälja utan att bli för säljig
00:32:00 - Profilen måste visa besökaren nästa steg
00:35:23 - AI gör 80 procent – människan måste göra resten
00:39:40 - Så produktifierade Louise sin kunskap
00:44:42 - Bästa dagarna och tiderna att publicera
00:46:27 - Virala giveaways som inte ger några affärer
00:49:19 - Hur skapar LinkedIn verklig avkastning?
00:52:14 - Personligt varumärke är ett långsiktigt spel
00:58:50 - Sluta försöka göra allt samtidigt
01:00:55 - Mät kunder – inte likes
01:01:49 - Så konverterar inläggen genom din profil
01:06:36 - Vad Louise lärde sig av sin första blogg
01:09:42 - Så får man medarbetare att vilja synas
01:11:34 - Hur ofta bör man publicera?
01:12:33 - Ge bort kunskapen och sälj nästa nivå
01:15:21 - Du är mer än ditt företag
01:19:21 - Släpp perfektionen och börja
01:20:12 - LinkedIn handlar också om människor
01:22:07 - Avslutning

AI kan göra oss tio gånger effektivare. Men om tekniken till slut gör större delen av arbetet – vad ska människan då använda sin tid och sitt liv till?

Peter Nagy har arbetat med teknologi och digital transformation i över 25 år och har erfarenhet från omkring 50 skarpa AI-projekt. I det här samtalet pratar vi om hur företag går från AI-experiment till verklig förändring, varför Europas tekniska beroende av USA är ett problem och hur svenska företag kan använda AI säkert på sin egen data.

Vi diskuterar också vad som händer med juniorerna när seniorerna inte längre behöver samma avlastning, om företag ska använda AI till att växa, korta arbetsdagen eller minska personalen – och varför människorna och kulturen fortfarande är viktigare än själva tekniken.

Men samtalet blir också personligt. Peter berättar om sitt entreprenörsdriv, hur han började sälja graffiti som 14-åring, sin syn på mål, Gud, simulationen och varför människan fortfarande behöver känna att hon bidrar till någonting större.

För även om AI kan göra jobbet åt oss behöver vi fortfarande ett berg att bestiga.

Peter Nagy finns på violet.ai och LinkedIn.

00:00:00 Peter Nagy återvänder efter två omvälvande AI-år

00:01:05 Lärdomar från 50 skarpa AI-projekt

00:03:26 Driv, ADHD och längtan efter ett mål

00:05:45 Skillnaden mellan entreprenörer och småföretagare

00:09:12 Kan vi leda ungas drivkraft i rätt riktning?

00:12:28 Borde ungdomar få börja arbeta tidigare?

00:13:37 AI sänker tröskeln till entreprenörskap

00:15:51 Peter började sälja graffiti som 14-åring

00:17:07 Så finansierade han sin utbildning genom hemsidor

00:19:01 Hur förbereder vi våra barn för framtiden?

00:20:22 AI kan ge oss evigt liv – eller förgöra oss

00:22:17 Vem kommer egentligen att kontrollera AI?

00:23:50 Europas beroende av amerikansk teknologi

00:27:48 Politikerna diskuterar en arbetsmarknad som försvinner

00:29:24 Teknisk förmåga kontra mänsklig adoption

00:30:31 Vad ska människan leva för när jobbet försvinner?

00:35:29 Nästa generation kommer kunna leva många liv

00:36:46 Så kan svenska företag vinna på AI

00:39:06 Säker AI på företagens egna data

00:41:08 Lokala modeller, behörigheter och olika säkerhetsnivåer

00:45:41 Vad gör vi när människan blir tio gånger effektivare?

00:46:27 Kulturen är fortfarande viktigare än tekniken

00:48:21 Växa, korta arbetsdagen eller minska personalen?

00:49:39 Vad händer med juniorerna och framtidens lärande?

00:51:02 Varför svenska företag måste släppa sargen

00:52:24 Små företag mot stora organisationer

00:54:38 Från AI-pilot till verkligt affärsvärde

00:57:10 AI-slop, kvalitet och människans ansvar

00:58:04 Tre veckors analysarbete kan bli tre dagar

01:02:50 Så kan AI förändra offentliga upphandlingar

01:05:08 Din konkurrent kommer att använda tekniken

01:05:47 Alla kan göra allt

01:05:52 Hur ser Peters liv ut om tio år?

01:07:29 Att sätta mål efter det liv man vill leva

01:09:14 Lever vi i en simulation?

01:13:53 Varför vi inte ska vara rädda för framtiden

01:15:30 Välj dina strider och hitta något värt att leva för

Nationalekonomen och framtidsanalytikern Anders Ekholm har bland annat varit analyschef på Socialdepartementet, vice vd för Institutet för framtidsstudier och analysdirektör på IVO.

I det här samtalet utforskar vi varför Sverige försöker styra komplexa system med allt fler regler, samtidigt som tekniken utvecklas snabbare än våra institutioner.

Vi pratar om AI i vården, framtidens arbetsmarknad, skolans verkliga uppdrag, svensk byråkrati, monopol, sociala medier och varför vi inte ens vet hur många lagar som finns i Sverige.

Men samtalet landar i en ännu större fråga: När AI kan analysera mer än någon människa – vem bestämmer då vad systemen ska optimera för? AI kan hjälpa oss att lösa problem, men våra svåraste dilemman handlar fortfarande om värderingar, frihet och vilket samhälle vi faktiskt vill skapa.

https://www.iffs.se/forskning/forskare/anders-ekholm/

00:00:00 Enkla, komplicerade och komplexa system

00:04:44 Vem är Anders Ekholm?

00:09:06 Kultur, resultat och ”tight–loose–tight”

00:13:53 Effektiv drift eller verklig innovation?

00:19:42 AI i vården – tekniken går snabbare än införandet

00:23:27 Vad ska marknaden, staten och medborgarna äga?

00:30:20 AI-monopol, Kina och Europas regleringsproblem

00:37:42 Kan AI avskaffa byråkratin – eller skapa ännu mer?

00:42:03 Rekrytering, AI och frågan om vad som är sant

00:44:22 Sveriges GDPR-tolkning bromsar utvecklingen

00:48:48 Sverige ligger 15–20 år efter Danmark

00:51:20 AI, jobben och den offentliga sektorns framtid

00:54:23 Sverige vet inte hur många lagar som finns

01:00:17 Varför politiken debatterar fel frågor

01:01:02 Lär sig barnen rätt saker i skolan?

01:08:23 Prevention, vård och entreprenörskap

01:10:41 Reglerar vi problem som vi inte förstår?

01:14:00 Är det omoraliskt att inte införa AI snabbare?

01:15:12 När BNP belönar långsamhet i stället för värde

01:18:14 AI som flitig junior – och människans nya roll

01:22:32 Bättre vård genom smartare system

01:24:45 Tillväxt, teknik och framstegets nya problem

01:27:07 Varför unga mår sämre trots högre levnadsstandard

01:30:44 AI-risker: ond intelligens eller onda människor?

01:34:14 Vems värderingar ska AI följa?

01:37:07 AI kan lösa problem – men inte dilemman

01:42:13 Får alla en personlig AI-ombudsman?

01:45:05 Det osynliga teknokratiska samhället

01:48:27 Elon Musk, makt och paternalism

01:49:53 Kan AI representera folkets värderingar?

01:52:31 Hur mycket bättre är AI om ett år?

01:55:26 Hur ser Sverige ut om tio år?

01:57:36 Avslutning

Som 27-årig småbarnsmamma fick Penilla Gunther lymfom. Därefter följde hjärnhinneinflammation, akut hjärtsvikt, en hjärttransplantation och bröstcancer. I dag använder hon sina erfarenheter i arbetet med patientfrågor och Europas cancerarbete.

I det här samtalet pratar vi om vad som egentligen är fel med svensk sjukvård: köerna, organisationen, patientsäkerheten, regionernas ansvar och varför mer pengar inte automatiskt löser problemen.

Vi diskuterar också AI-diagnoser, digitala journaler, förebyggande hälsa, vaccin, cancerforskning och förtroendet för myndigheter. Vad händer när människor får tillgång till all sin hälsodata? Kan AI ge oss bättre svar än vården – eller riskerar mer information bara att skapa mer oro?

Samtalet rör sig vidare till migration och integration, enkla jobb, gigekonomin och frågan om vad som händer när AI tar över fler arbetsuppgifter. Kan tekniken göra oss friare – eller riskerar vi att ersätta mänsklig omsorg med robotkatter i ett allt mer ensamt samhälle?

Till sist pratar vi om Penillas kristna tro, vad Gud betyder för henne och varför hopp ibland är det enda som återstår när den egna kraften inte räcker.

Hennes avslutande budskap till entreprenörer och offentlig sektor är tydligt: Sverige saknar inte idéer – den stora knuten är att faktiskt få dem implementerade.

Vad tror du är svensk sjukvårds största problem: pengar, organisation eller implementering?

KAPITEL

00:00:00 Teaser: vården, innovation och Gud

00:00:55 Vem är Penilla Gunther?

00:04:27 Fyra sjukdomskriser och ett nytt hjärta

00:13:50 Vad är egentligen fel med svensk sjukvård?

00:19:13 Patientsäkerhet, vårdköer och regionernas ansvar

00:23:19 Måste all vård finnas nära?

00:27:15 Digital vård och journalen i mobilen

00:30:17 AI-diagnoser och risken med att veta för mycket

00:35:27 Förebyggande hälsa och personligt ansvar

00:46:27 När all information finns – vem ska man lita på?

00:54:26 EU:s cancerplan och framtidens behandlingar

00:59:10 Förtroende, bemötande och akuten

01:04:14 Människovärde, migration och integration

01:15:51 Enkla jobb, gigekonomi och AI

01:20:26 Robotkatter, mänsklig omsorg och ensamhet

01:25:05 Tro, Gud och behovet av gemenskap

01:31:08 Hopp i sjukdom och entreprenörskap

01:41:43 Sveriges verkliga innovationsproblem

Hur lever man inte bara längre – utan också friskare, friare och med mer livsglädje?

Jonas Bergqvist är fysioterapeut, författare och utbildare inom hälsa. I det här samtalet utgår vi från hans nya bok Longevity och diskuterar vad som faktiskt spelar störst roll för ett långt och friskt liv – bortom dyra biohacks, hälsostress och jakten på perfektion.

Vi pratar om kost, träning, sömn och ultraprocessad mat, men också om relationer, sexlust, stress, psykedeliska upplevelser, spiritualitet och hur våra gamla sår kan påverka de liv vi bygger. Jonas berättar dessutom varför han vill flytta ”hälsomakten” från staten och myndigheterna till individen.

Ett öppet och stundtals provocerande samtal om vetenskapens möjligheter och begränsningar, personligt ansvar och varför kraften kanske sitter i helheten.

KAPITEL

00:00:00 Vem är Jonas Bergqvist?

00:01:25 Longevity – vad spelar egentligen störst roll?

00:02:26 Grunderna som slår de coola biohacken

00:05:37 Kan man designa sitt liv för att må bättre?

00:11:55 Vad missar dagens hälsodebatt?

00:12:25 Kött, mättat fett och föråldrade hälsoråd

00:16:26 Spiritualitet och det som finns bortom vetenskapen

00:18:28 Har hälsomätandet gått för långt?

00:19:31 ”Ta hälsomakten från staten”

00:22:10 När hälsa skapar stress och fixering

00:26:13 Varför ökar ohälsan fortfarande?

00:31:25 Hormoner, klimakteriet och sexlust

00:37:39 Hur farlig är ultraprocessad mat?

00:44:03 Livsnjutning och principen 80/20

00:50:15 Klarar människor verkligen att ta eget ansvar?

00:51:15 Psykedelika, beroende och gamla mönster

00:55:25 Alkohol, Systembolaget och statens ansvar

00:59:19 Jonas om sin psykedeliska upplevelse

01:05:49 Hur långt ska man gå in i det spirituella?

01:10:49 Mer data gör oss inte automatiskt friskare

01:13:50 Gör en balansräkning över ditt eget liv

01:18:00 Barndomen, drivkraften och våra inre sår

01:21:18 Jonas om ensamheten bakom entreprenörskapet

01:23:14 Vägen tillbaka till sitt inre barn

01:24:27 Kraften sitter i helheten

01:25:48 Du behöver inte vara perfekt

Prenumerera gärna på kanalen och skriv i kommentarerna: Vad tror du har störst betydelse för ett långt och friskt liv?