Samhällsvetarpodden

”Om arbetstagares rättigheter drastiskt försämras tvekar inte vi...” by Akademikerförbundet SSR

Kommunal går in i den här avtalsrörelsen utanför LO-samordningen i syfte att få till rejäla lönelyft för sina yrkesutbildade välfärdsarbetare utöver det så kallade märket. De vill lyckas med det man fick till 2016 när undersköterskorna fick rejäla lönelyft, men nu ska fler välfärdsgrupper med. Men övriga LO ville inte.

Samhällsvetarpodden pratar med Tobias Baudin, ordförande i fackförbundet Kommunal om var skon klämmer. Ursula Berge ställer frågorna. 

- Jag är besviken att vi inte fick ihop LO-samordningen i år. Det handlade om en enda mening. Nu står 40 procent av LO utanför LO-samordningen. Det gör den så klart svagare, förklarar Tobias.

- Välfärdssektorn behöver anställa en halv miljon på sex år och då är lön en viktig del. Men även arbetstider är betydelsefullt för att skapa attraktiva jobb så att vi kan ha en bra välfärd för alla. Jag är förhoppningsfull att vi kan lyckas, trots att kommunerna har för dålig ekonomi nu. Avtalsrörelsens resultat är avgörande för att folk ska söka sig till välfärdsjobben, säger Tobias.

- Vi har gemensam problembild, men det kommer inte att bli lätt i den här avtalsrörelsen. Arbetsgivarna är ofta snåla. Men nu måste vi ha offensiva arbetsgivare som vågar satsa på att vi ska ha en bra välfärd, fortsätter Tobias.

Varför är det just på jämställda löner LO-samordningen alltid havererar?

- Visst är det konstigt! Om det skiljer så mycket mellan kvinnor och mäns löner måste kvinnodominerade yrken få mer. Därmed måste mansdominerade stå tillbaka. Då blir det lite jobbigt. Det är pinsamt att LO inte kan prioritera kvinnors löner. Men det är det som måste till, säger Tobias.

Strejker inom välfärden anses ofta vara samhällsfarliga. Borde inte fack som har svårare att strejka kompenseras för det?

- Det är en klok tanke. Våra grupper kan ofta inte strejka. Det visar ju hur viktiga välfärdsjobben är. Om en bilreparatör strejkar är det någon som inte får sin bil reparerad, men om en undersköterska strejkar kanske folk dör. Ändå får bilreparatören 40 000 kronor mer om året. Vi hanterar det här med att vissa inte kan strejka genom att vi är så stora. Vi kan ta ut andra grupper, eller tex genom nyanställningsblockader, förklarar Tobias.

Och sist men inte minst frågar vi så klart om det är nästa LO-ordförande vi pratar med. Svaret på den frågan och många andra får du i veckans Samhällsvetarpodden.

Reformeringen av Arbetsförmedlingens är den största förvaltningspolitiska reformen i Sverige på decennier. Tidsplanen är tight och pengarna blir mindre för varje år. Hur tänker sig regeringen att det här ska fixas på utsatt tid, till 2021? Samhällsvetarpodden pratar med Roger Mörtvik, som är statssekreterare till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Ursula Berge ställer frågorna.

Vad gör regeringen just nu när den precis tagit emot Arbetsförmedlingens återrapportering om hur den här stora reformen ska gå till?

- Vi håller nu på med en analys och gör vägval. Inget i LOV-reformen är sjösatt än. Men under senvåren 2020 kommer vi att återkomma med alla lagförslag, men där finns inte den exakta modellen beskriven. Den arbetar vi vidare med, inleder Roger Mörtvik.

- 2021 är en tight tidsplan, utifrån ett lagstiftningsperspektiv. Men jag är övertygad om att den fungerar. Men deadlinen kan också, ur ett annat perspektiv, vara ganska långt borta. Det är nästan två år framåt, vilket kan vara långt borta för de som jobbar med det här. De behöver få tydliga besked. Men, man ska inte förstå 2021 som januari 2021. Mycket talar för att införandet sker senare på året, än tidigare.

- Vi måste sjösätta en reform som vi vet fungerar. Men under tid kommer det att krävas korrigeringar och förändringar av ersättningssystemen till exempel. Vi har inte provat sådana här system tidigare. Därför måste systemet slipas i kanterna för att det ska fungera.

Vad handlar egentligen reformeringen av Arbetsförmedlingen om? Är det en privatisering eller handlar det om att mer ska LOVas som redan ligger på privata aktörer?

- Huvuddelen av de matchande och rustande tjänsterna ska erbjudas av LOV-aktörer, men reformeringen innebär ju inte att alla arbetsmarknadspolitiska program ska utföras av LOV-aktörer.

- Det är rimligt att anta att Arbetsförmedlingen ska kunna anvisa till program som ligger utanför LOV-systemet som arbetsmarknadsutbildning, insatser i folkbildning eller subventionerade anställningar.

Vi ställer också frågor till Roger om anslagen, finansieringsmodellen, hur vi ska matcha till rätt jobb och inte bara ett jobb och mycket annat.

Hur ska vi kunna jobba mer när vi blir äldre – och vilka hinder finns det för att få fler att jobba längre? Om det är någon som kan svara på de frågorna så är det Anna Hedborg som leder regeringens delegation för senior arbetskraft. Hör henne prata om uppdraget med Ursula Berge och Simon Vinge i veckans avsnitt.

Vidare läsning: https://akademssr.se/post/uppdrag-rucka-pa-65-arsnormen.

Programledare: Simon Vinge och Ursula Berge. Producent: Sanna Rundqvist.

Det har länge funnits en politisk samsyn i svensk kultur- och mediapolitik. Med riksdagens beslut om Public Service i veckan bekräftades det. Samtidigt växer en annan kultur- och mediapolitik nu fram i vissa svenska kommuner, men också i andra länder, inom högerkonservatismen, där såväl kultur som media inskränks och styrs av politiken. Samhällsvetarpodden pratar med Lawen Redar, som är kulturpolitisk talesperson (S) om vad som händer just nu.

Programledare: Ursula Berge. Producent: Sanna Rundqvist.

Brexitdatumet 31 oktober är nära nu. Blir det en hård Brexit, ett avtal både EU och britterna kan leva med eller kanske något som till slut blir riktigt bra?

Veckans Samhällsvetarpodden pratar med den svenska journalist – Katrine Marçal, DNs utsända i Storbritannien – som kanske är den mest insatta svenska journalisten i brittisk politik just nu. Lyssna när hon förklarar i veckans Samhällsvetarpodden.

– För att förstå Brexit måste man egentligen gå tillbaka ända till 1500-talet och Henrik den åttonde som ville bryta med resten av det katolska Europa för att få gifta om sig. Någonstans då formades den brittiska självbilden av att man är en ö och något annat än kontinenten, förklarar Katrine Marçal.

– Men det finns också en mer traditionell EU-kritik och den kommer bland annat från Margaret Thatcher som sa ”Vi har inte rullat tillbaka socialismen här i Storbritannien för att få den igen via Bryssel”.

– Folkomröstningen 2016 som resulterade i att majoriteten ville att Storbritannien skulle lämna EU präglades då mest av arbetskraftsinvandringen till Storbritannien från Central- och Östeuropa. Det präglade dem mycket mer än flyktinginvandringen som man från svenskt håll kanske tänker runt de åren.

– Britterna ville ta tillbaka kontrollen över sin gräns i det kända begreppet: ”Take Back Control”. Man ville att det brittiska parlamentet skulle bestämma över Storbritanniens gränser. Den kontrollen har man inte idag.

– Det är en konstig ironi att Nordirland, som är det som Brexitavtalet i stort kan stjälpa på, inte diskuterades allt i folkomröstningen 2016. Det är det som allt handlar om just nu.

Det och mycket annat som hur man ska förstå Boris Johnson och medieklimatet i Storbritannien just nu.

Vi närmar oss med stormsteg en avtalsrörelse för nästan tre miljoner anställda. Kommer ”märket” att hålla och kommer vi att se relativlöneförskjutningar? Veckans avsnitt tar pulsen på den nytillträdda generaldirektören för Medlingsinstitutet, Irene Wennemo, inför det elddop hon och hennes myndighet nu kanske står inför. Simon Vinge, chefsekonom och Ursula Berge, samhällspolitisk chef ställer frågorna.

Producent: Sanna Rundqvist.

När detta sänds pågår världens största demonstration för klimatet. Pierre Schori är mest känd för sin långa internationella karriär – men pekar ut klimatförändringarna som ett av dagens hot mot vår existens i veckans avsnitt av Samhällsvetarpodden med Simon Vinge och Ursula Berge.

Men när kommer denna insikt till dem som bestämmer, och hur viktiga är demonstrationer och manifestationer:

-Manifestationer och demonstrationer är otroligt viktiga för att skapa förändring. Politikerna fastnar ofta i positioner som har att göra med motparter och förhandlingssituationer – eller så delegerar man makt och uttalar sig inte om vissa frågor. Det här behöver man bryta upp för att få förändring.

Är det en del av fackets roll att engagera sig i klimatförändringarna?

-Man kan ju lyfta blicken till de existentiella frågorna från de fackliga frågorna, det ingår i det övergripande sammanhang vi lever i idag – så det vore inte fel om fackföreningsrörelsen beslutade sig för att gå med.

Vad ska man då göra idag, på klimatstrejkens dag?

-Jag vill se fler föräldrar, mor- och farföräldrar komma med sina barn. Det är ett tillfälle att visa att man ställer upp med sin fysiska närvaro. Om man tänker på vad Greta gör – varför skulle inte vi kunna göra en tiondel eller hundradel av det hon gör.

Hur ska vi kunna genomföra omställningen?

-Det finns en klar koppling mellan social rättvisa och miljökamp. Det går inte att höja bensinpriset hur mycket som helst som exempel, vi måste kompensera folk som har det svårt redan nu för de nödvändiga förändringar som måste göras.

Det andra hotet är från kärnvapen – den ”dödliga tvillingen” tillsammans med klimatförändringarna – och där börjar avtal sägas upp och kapprustningen öka.

-När världens mäktigaste man med världens sämsta omdöme är i spetsen för USA är det farligt för oss andra.

Det går inte att frikoppla klimatförändringarna från andra internationella frågor. Vi pratar också om likheterna och skillnaderna mellan dessa demonstrationer och de folkliga uttryck som ledde till nedrustningsavtalen – förra gången, och om vi kommer överleva hotet från de dödliga tvillingarna.

Lyssna på detta och resten i veckans Samhällsvetarpodden!

Nu kommer lågkonjunkturen, Brexit, handelskrig och klimatkrisen på en och samma gång – eller? Vi tar upp de stora samtidsfrågorna i världsekonomin med Nordeas chefekonom Annika Winsth i veckans avsnitt av Samhällsvetarpodden, ledd av Simon Vinge och Ursula Berge – chefsekonom respektive samhällspolitisk chef.

–Det mesta av det jag lärde mig i skolan som ekonom kan man kasta i papperskorgen. Man fick betalt för att spara och det kostade att låna, globalisering var bra och handelskonflikter skulle man försöka bli av med...

Vi börjar i lågkonjunktur och de stora riskerna i den globala ekonomin – vilka är det och vad ska vi göra för att hantera dem?

– Om det är någonting man ska stimulera idag så är det kommunal sektor. Vi har en åldrande befolkning, så vi har både behov av investeringar i skola och äldreboende vilket vi har vetat länge – men istället har vi betalat av på statsskulden. Det är i det läget märkligt att från politiskt håll säga att man ska fortsätta spara.

Det går inte heller att tänka på den globala ekonomin idag utan att tänka på klimatkrisen. Är finansmarknaden på banan?

– Finansmarknaden kan bli klimatets bästa vän. Samtidigt kan man inte bara tänka på klimatmässig hållbarhet – för om man inte tänker social och ekonomisk hållbarhet också så kommer man inte orka bry sig om klimatet: om man inte har mat på bordet eller skola till sina barn, eller om man blir arbetslös i Sverige så tänker man mindre på klimatet.

Vi pratar också om det är en 2008- eller 1990-talstyp av kris, att det är dags att höja skatten och låna mer, och frågar oss hur fastigheter kan bidra mer till statskassan.

”Fler poliser! Hårdare straff!” hörs på många håll i samhällsdebatten. Polisen kommer att bli rejält fler med ett mål på ytterligare tio tusen de kommande åren – och tal om hårdare straff är även på justitieministerns läppar. Men likaså är även tidiga sociala insatser, och om det är någon myndighet som har ett tydligt brotts­förebyggande uppdrag är det Polisen. Vad tänker Polisförbundets ordförande Lena Nitz om detta? Det försöker Simon Vinge, chefsekonom på förbundet, ta reda på.

– Det finns ingen långsiktig brottsförebyggande strategi i samhället idag. Det händer för lite och går för långsamt i det förebyggande arbetet.

Vi poddar också om vad som händer när samhällets representanter är 76 minuter bort när det sker ett brott. Tappar medborgarna tron på rättstat och institutioner – och blir Sverige egentligen mer otryggt?

– Det har skett en ökning av antalet anmälda brott under de senaste tio åren – och vi ser även att att grova brott som skjutningar och sprängningar har ökat. Det leder till att många känner sig otrygga i samhället.

Skulle det underlätta polisens arbete om utbildningen akademiserades? Behövs det fler forskarutbildade på myndigheten?

– Polisen behöver arbeta mer efter metoder som man bevisligen vet är effektiva och fungerar. Och då behöver de metoderna vila på en grund av beprövad erfarenhet och forskning. Och ja – det behövs fler forskarutbildade!

Programledare: Simon Vinge. Producent: Sanna Rundqvist.