På waldorfförskolan Karlavagnen i Visby finns inga digitala prylar. Inom waldorfpedagogiken har man alltid arbetat skärmfritt och vill gärna fortsätta med det. Men sedan den 1 juli 2019 finns det ett nytt krav för waldorfpedagogerna Thomas Lundström och Jonna Bengtsson att förhålla sig till. Den nya reviderade läroplanen kräver nämligen att alla förskolor i Sverige använder sig av digitala verktyg i undervisningen. Hur ska man som förskola hantera det nya digitaliseringskravet om man inte tror att digitala verktyg är nyttiga för små barn?

En kritikstorm mot Barn- och elevombudet har rasat under året. Lärare vågar inte längre ingripa mot stökiga elever har det sagts. Och man varnar för att en anmälningskultur brer ut sig i skolan. Vad handlar det här om? Vi träffar forskaren i utbildningsrätt Maria Refors Legge som reder ut vad en lärare får, och inte får göra mot en elev. Och så pratar vi med Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Sveriges Elevkårer Ebba Kock, och Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman.

En rapport från Statens medieråd om ungas sjunkande läsning har väckt starka reaktioner. Men myndighetens omvärldsanalytiker Ulf Dahlquist tycker att reaktionerna har varit alltför alarmistiska. Tydligt är ändå att unga läser allt mindre böcker och tidningar. Vad kan man göra för att få dem att läsa mer? Och vad är det vi vill att de ska läsa? Vi pratar med svenskläraren Jenny Edvardsson om vikten av att skapa läsvanor. Och vi träffar författaren Linda Skugge som skriver böcker för den grupp unga läsare som kallas tweenies.

Hur trendkänslig är skolan i Sverige? Hur väl rimmar oprövade metoder med bestämmelsen om att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Och vilka krav är det rimligt att ställa på pedagogisk forskning? Vi bjöd in Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson, professorn i pedagogik Silwa Claesson och Knut Sundell, sakkunnig på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, till ett studiosamtal om skolan och trenderna.

Trollhättan är en av landets mest segregerade kommuner. Det märks inte minst i skolorna. Trots olika kompensatoriska insatser har man inte lyckats komma till rätta med problemen i de skolor som är hårdast segregerade. Därför har de lokala politikerna nu enats över blockgränsen om att utreda hur man kan få en mer blandad elevsammansättning på skolorna. Men vilka möjligheter har egentligen en kommun att motverka skolsegregation inom rådande skolvalssystem?

Sedan hösten 2018 ska alla skolor undervisa i programmering. Inför omställningen fanns en oro att skolorna inte skulle hinna med att fortbilda sina lärare. Det fanns också en osäkerhet kring hur undervisningen i programmering egentligen skulle gå till. Så hur ser det ut ett år efter införandet av programmering på schemat? Vad är det eleverna får? Och har lärarna hunnit lära sig det de ska lära ut?

Barn som är placerade i familjehem har sämre chanser att lyckas i skolan än andra barn. Så har det sett ut länge. Man har utgått från att de här barnens öde är förutbestämt på något sätt. Det säger forskaren och psykologen Rikard Tordön. Men med rätt sorts stöd och insatser går det att förbättra förutsättningarna. 14-åriga Melissa har bott i familjehem från fem års ålder. Från andra klass har ett team från Skolfam - Skolsatsning i familjehemsvården - haft koll på hur det går för henne i skolan.

På alliansregeringens tid var entreprenörskap ordet för dagen. Att starta eget skulle bli lika naturligt som att ta ett jobb. Skolan ansågs spela en nyckelroll för att få fram de nya entreprenörerna och 2011 skrevs entreprenörskap in i skolans läroplaner. Vad blev det av den här satsningen? Vem pratar om entreprenörskap i skolan idag?

Förväntningarna på vad skolan ska hinna lära ut till eleverna är höga. Samhällsutmaningar av olika slag möts av krav på att skolan borde göra mer. Det kan gälla allt från stresshantering till källkritik och jämställdhet. Men i tider av lärarbrist och rapporter om stress och press hos både lärare och elever, höjs nu röster som menar att vi behöver tänka om. Istället för att fråga oss vad skolan kan göra mer, bör vi fundera på vad som skulle kunna plockas bort från skolans uppdrag.

Inför riksdagsvalet 2018 bjöd partierna över varandra i löften om att satsa på lärarassistenter. Det skulle råda bot på allt från lärarbrist till kunskapsluckor hos eleverna. Nu anslår Regeringen nästan en halv miljard kronor i statsbidrag som ska gå till att anställa lärarassistenter. Men vad är det tänkt att den här nya yrkesgruppen ska göra i skolan? Och vad talar för att lärarassistenter kommer att innebära en avlastning för lärarna?