Det är oklart hur Hörby ska kunna genomföra den besparing på modersmålsundervisning som klubbades igenom hösten 2018. I en ny policy skärper kommunen kraven på vilka elever som ska erbjudas modersmål. Men modersmålsläraren Farid Shar ställer sig frågande till policyns innehåll. En statlig utredning föreslår att modersmålsundervisningen ska regleras i skolans timplan. Utredaren Nihad Bunar menar att om inget görs för att stärka modersmålsundervisningens ställning så riskerar ämnet att vara hotat på sikt.

Efter skolavslutningen i nian riskerar en del ungdomar att glida in i gängkriminalitet och organiserad brottslighet. - Det handlar inte om att röka braj och sno kexchoklad, säger polisen Daniel Neck, utan om att förvara och transportera vapen och sälja och förvara narkotika. Vad har skolan att sätta emot de snabba pengar som gängen erbjuder? På Ryaskolan i stadsdelen Biskopsgården i Göteborg försöker man få eleverna att göra sig andra bilder av framtiden

Under parollen Lärarmarschen har tusentals lärare samlats på gator och torg runt om i landet. De vänder sig mot nedskärningar och sparkrav i skolan. Den här sortens lärarprotester har varit en ovanlig syn i Sverige de senaste decennierna. För trots att lärare ofta larmar om en allt tyngre arbetsbörda så har den svenska lärarkåren varken strejkat eller demonstrerat i någon större omfattning sedan 1989. Hur kommer det sig att lärarna har hållit sig så lugna? Och vad är det som får dem att kliva upp på barrikaderna just nu?

För fyra år sedan besökte Skolinspektionen Dalhemsskolan i Helsingborg och konstaterade att eleverna hade tagit makten. Det fanns inte heller någon studiero berättar rektorn Anette Swenninger. Sedan dess har skolan ställt om sitt arbetssätt. Anmälningar om hot och våld i skolan ökar och i den politiska debatten hörs förslag om ändrade regler och hårdare tag. Men vilken förändring kan en skola få till på egen hand? Vi besöker två skolor som bestämt sig för att vända en negativ utveckling.

Hos en del väcker matematiken ren och skär ångest. Fenomenet kallas matteångest och ställer till besvär i livet även utanför skolan. Psykologiforskaren Marcus Lindskog har genom att mäta nummersinnet hos väldigt små barn kunnat visa att grunden för matteångest läggs tidigt i livet. Anna Palmer som utbildar förskollärare berättar om hur man jobbar med lärarstudenternas egna negativa känslor inför matte, för att undvika att de förs vidare till barnen.

Läraren Kurt Rosenlund har arbetat på Södermalmsskolan i Stockholm i över fyrtio år. Han var med när skolan 1980 införde åldersblandade klasser, som en av de första i landet. Kurt och hans kollegor fick ta emot många studiebesök genom åren. Trenden att organisera sina elever i ett-treor och fyr-sexor höll i sig i drygt två decennier. Enligt forskaren Monika Vinterek gick 4 av 10 svenska tredjeklassare i en åldersblandad klass vid millennieskiftet. Nu ser det inte ut så längre. Vad var det som hände?

Har skolsituationen blivit bättre för barn på skyddade boenden i Göteborg? Och vilka insikter tar Stockholms nya socialborgarråd Jan Jönsson med sig från tiden som rektor i ett socialt utsatt område? Vi följer upp två tidigare reportage.

En av de 73 punkterna i januariöverenskommelsen mellan S, MP, L och C säger att barn till nyanlända ska gå i obligatorisk språkförskola från tre års ålder. Inspirationen kommer från Danmark där ett liknande system har funnits i flera år. I Danmark väcker förskoletvånget blandade känslor, både bland föräldrar och språkpedagoger.

Gymnasieeleverna på Tegelbruksskolan i skånska Klippan får regelbundet lämna drogtester i form av urinprov. Den elev som inte vill ställa upp kan räkna med att vårdnadshavarna kontaktas. Den här sortens generella drogtester förekommer på flera gymnasieskolor runt om i landet. Men metoden är ifrågasatt. För att det ska vara lagligt att göra så här krävs frivillighet från elevernas sida. Men hur frivilligt kan det bli om det är förenat med konsekvenser för den elev som vägrar lämna prov?

Idén om lärstilar slog igenom i Sverige i slutet av 1990-talet. Enligt lärstilsteorin kan elever delas in i olika kategorier efter det sätt som de bäst lär sig på. En visuell elev lär sig bäst genom att se och läsa, medan en auditiv elev lär sig bäst genom att lyssna. Idag är idén om lärstilar utskälld och på skolor där man tidigare skyltat med lärstilspedagogik har spåren sopats bort. Hur går det till när en pedagogisk idé på kort tid får stort genomslag i skolan för att efter några år vara nästintill bortglömd?