Skolministeriet

Svenska elever ska bli bättre på digital källkritik. De nya reviderade läroplanerna som gäller från och med hösten 2018 betonar digital kompetens och kritiskt tänkande. Samtidigt pekar vissa på den stora utmaningen i att få dagens unga att tro på någonting överhuvudtaget. Om det inte finns en grundläggande tillit till kunskapsinstitutioner i samhället så blir källkritisk metod svår att hantera, säger Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet.

Från och med sommaren 2019 kommer det att krävas lärarlegitimation för den som ansvarar för undervisningen på fritids. Legitimationskravet och namnbytet från det som tidigare hette fritidspedagog till det nya "lärare i fritidshem", är bara två av flera förändringar som fritids har gått igenom de senaste åren. Det här är förändringar som många hoppas ska ge verksamheten en efterlängtad statushöjning. Men kritiker varnar för att fritidshemmens särart riskerar att gå förlorad i jakten på erkännande och status.

När papperskorgar började brinna på Hammarskolan i Surahammar blev skolvaktmästaren Jan-Erik Hellbom orolig. Det var som en trend som spred sig bland eleverna, berättar han. Eldandet eskalerade och under loppet av ett läsår brann det 13 gånger på skolan. Då kändes det lite coolt, plötsligt visste alla vilka vi var, säger en av eleverna som tände på. Antalet anlagda bränder på skolor i Sverige ökar. Vilka är det som eldar och varför gör de det?

På internatskolan Midland School i Kalifornien konfiskeras elevernas mobiltelefoner vid terminsstart. Dessutom övervakas vad eleverna gör på nätet. Den som till exempel kollar Instagram på otillåten tid riskerar att råka ut för straffarbete. Och för att kunna duscha varmt på kvällen måste eleverna elda med ved som de själva huggit upp. Många av de föräldrar som skickar sina barn hit arbetar i techbranschen på företag som Google och Apple. Vi besöker Midland School för att förstå vad det är som lockar med skolans filosofi.

De senaste åren har nyhetsrubriker larmat om hur hot och våld i skolan blivit vanligare. Och anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har mycket riktigt blivit fler. Men vad ligger bakom siffrorna? Forskaren Antoinette Hetzler har gått igenom över 3000 anmälningar om arbetsskada som kommit in till Arbetsmiljöverket sedan 2012. Och hon ser en delvis annan bild än den som syns i nyhetsrapporteringen.

Att skolan bör förstaligas är ett krav som hörs från olika håll inom skolvärlden och politiken. I riksdagen finns tre partier som vill förstatliga skolan, och det ena av de två lärarfacken har förstatligande högst upp på agendan. Vi tittar närmare på det här återkommande kravet. Vad är det man vill att staten tar över? Vilka problem hoppas man kunna lösa? Och varför är frågan om ett återförstatligande - snart 30 år efter att skolan kommunaliserades - fortfarande så viktig för en stor del av lärarkåren?

Jämställdhet mellan män och kvinnor, alla människors lika värde och solidaritet med svaga och utsatta. Det är några av de värden som skolan enligt styrdokumenten ska förmedla till eleverna. Samtidigt förväntas elever kunna använda sig av kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter. Hur går det här ihop? Kan man tänka fritt om man samtidigt måste tänka rätt? Och hur långt kan man som lärare gå i värdegrundens namn utan att ta partipolitisk ställning?

Pojkar har generellt sett lägre betyg än flickor. Skillnaden brukar förklaras med att en "antipluggkultur" håller pojkarna tillbaka. Vad är antipluggkultur och vad kan man göra åt den? Vi besöker två skolor som på olika sätt jobbar med att höja pojkarnas resultat. På Järvenskolan Tallås i Katrineholm jobbar man normkritiskt, medan Karsby international school i Norsborg fokuserar på vuxennärvaro och studieteknik. Fredrik Zimmerman har forskat i vad som kännetecknar skolor som i stället lyckats skapa en "pluggkultur".

Lucy Crehan, lärare från Storbritannien, var nyfiken på vad som ligger bakom vissa länders framgångar i PISA-mätningarna. Hon har besökt fem länder vars skolsystem presterar på topp. Vi träffar henne på Bokmässan för ett samtal om boken Cleverlands, där hon sammanfattar lärdomarna från länderna. Och så hör vi författaren Björn Ranelid och Yolanda Bohm, författare, spoken word-artist och transaktivist, i ett samtal om hur man kan inspirera elever att hitta sitt eget språk.

Frågan hur man ska locka fler till läraryrket och få lärare att vilja stanna, är flitigt diskuterad. Ofta hamnar lönen i fokus. Men från lärarhåll lyfts lika ofta arbetsmiljön fram som en viktig faktor. Och arbetsmiljön påverkas starkt av hur styrd arbetstiden är. Vi besöker två skolor i Linköping som valt helt olika förhållningssätt. På Elsa Brändströms skola har lärarna full förtroendearbetstid, medan man på Harvestadsskolorna har 40 timmar arbetsplatsförlagd tid varje vecka. Vilket system fungerar bäst enligt lärarna själva?