En måndag i mars 2017 uppstår ett våldsamt upplopp på Alléskolan i Hallsberg. Ett gäng maskerade ungdomar kastar stenar och glasflaskor mot polisen som tillkallas. Upploppet är över på en dryg timme och polisen lyckas gripa ett tiotal personer. Men när polisen ska förhöra skolpersonalen efteråt är flera av dem så rädda för upploppsmakarna att de inte vågar berätta om vad de sett. Har skolpersonal en ännu större skyldighet än andra att ställa upp och vittna, även om de fruktar för sin egen säkerhet?

Könsuppdelade idrottslektioner väcker starka reaktioner. Efter avslöjandet 2016 om att Skolinspektionen godkänt könsuppdelad idrott på en muslimsk friskola i Stockholm, lovade dåvarande utbildningsministern Gustav Fridolin en översyn av regelverket. Nu i somras trädde nya regler i kraft. Men något strikt förbud mot könsuppdelning är det inte fråga om. Så vad är det egentligen som gäller nu?

Irma fick sin hemadress uthängd på nätet på grund av sitt engagemang i Fi:s ungdomsförbund Unga feminister. Elias håller låg profil i sin skola, eftersom hans engagemang i SD:s ungdomsförbund Ungsvenskarna kan väcka starka reaktioner. De allra yngsta politikerna är fortfarande skolelever och ibland får de inte ens rösta själva. Men hat och hot på grund av engagemanget har många av dem redan erfarenhet av. Vilket pris måste en ung människa vara beredd att betala för sitt politiska engagemang idag?

Hur bra är politikerna på att fånga upp skolans verkliga behov? Vilka politiska förslag kan göra skillnad för att komma till rätta med lärarbrist och skolsegregation? Vi diskuterar valrörelsen ur ett skolperspektiv i ett studiosamtal med skolutvecklaren Åsa Melander, ledarskribenten Vesna Prekopic och rektorn Hamid Zafar.

Ett lärarlönelyft, en skolkommission och en massa statsbidrag - vilken skillnad har de senaste fyra årens politik gjort för skolan? Med hjälp av bland andra skoldebattören Per Kornhall, Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand och DN:s politiska reporter Karin Eriksson utvärderar vi den mandatperiod som nu går mot sitt slut. Och vi konstaterar att den breda politiska samling om skolan som många efterlyser, fortfarande lyser med sin frånvaro.

Vad hände sedan i historien om högstadieeleven som misstänktes vara på väg att giftas bort och skolkuratorn som engagerade sig i hennes fall? Och vad händer nu när skolor inte längre får hyra in rektorer, enligt ett beslut från Skolinspektionen? Vi följer upp några tidigare program.

Det kan fortfarande vara svårt att prata om psykisk ohälsa. Men kanske är den unga generationen på väg att ändra på det. Unga idag mår enligt rapporter sämre än tidigare generationer, men det är också unga som allt oftare väljer att prata öppet om det på Youtube och i poddar. Gymnasieeleven Sandra Trillkott i Västerås bestämde sig för att sprida de kunskaper om psykisk ohälsa som hon själv saknade när hon började må dåligt i tonåren. Nu föreläser hon för både elever och lärare. Ida Höckestrand och Sofie Hallberg startade Ångestpodden för att de själva hade saknat en podd där det pratades om sådant som är jobbigt. Idag är Ångestpodden en av de mest populära poddarna om psykisk ohälsa.

Undervisningen i skolan förväntas vara partipolitiskt neutral och det finns ett helt regelverk kring hur skolor ska göra när de bjuder in politiker till skolan. Vad händer då när läraren själv är politiker? Matilda Granberg Stålbert (KD), Kristina Bergman Alme (L) och Jenny Broman (V) är alla lokalpolitiker i Göteborg och dessutom lärare. Hur håller de sig neutrala i politiska klassrumsdiskussioner och vad möter de för reaktioner från sina elever?

I september 2016 blev det en världsnyhet att rektorn på en gymnasieskola i danska Århus delade upp skolans elever i klasser efter etnicitet. Syftet med uppdelningen var att den krympande gruppen elever med dansk kulturell bakgrund skulle vilja stanna kvar om de placerades i klasser där de slapp vara i minoritet. "Apartheidklasser" kallades tilltaget i danska tidningar och rektorn Yago Bundgaard hamnade i mediernas strålkastarljus. Nyheten blev startskottet på en diskussion i Danmark om de hårt segregerade skolor som den danska utbildningsministern har kallat för "ghettogymnasier". Vi besöker Langkaer gymnasium för att ta reda på vad det var som hände 2016 och vad som har hänt sedan dess.

Lärare i socioekonomiskt utsatta områden har generellt mindre erfarenhet och behörighet än i andra skolor. Trots att budskapet i skoldebatten är att de bästa lärarna behövs på de skolor som har tuffast utmaningar. I Stockholm har man startat ett pilotprojekt på två skolor i utsatta områden där lärarna får ett lönetillägg på 6000 kronor. Men är lönen den viktigaste faktorn för att vilja jobba, och stanna, på en skola?