Madeleine är 17 år och går årskurs nio för andra gången. Hon är en av många elever med svag teoretisk begåvning. De här eleverna räknas som normalbegåvade men har svårt för abstrakt tänkande. De kan därför ha problem med att nå kunskapskraven i teoretiska ämnen. Svårigheterna för den här gruppen talas det ganska tyst om, trots att var tionde elev räknas hit. Elisabeth Fernell är överläkare i barnneurologi och professor vid Gillbergcentrum i Göteborg. Hon menar att kraven för ett godkänt betyg bör anpassas så att alla elever med en normalbegåvning har chans att klara dem. Men Skolverket menar att de flesta elever redan nu kan klara kunskapskraven - om de bara får rätt stöd.

På Malmsjö skola i Botkyrka är Mats Dahl den tredje rektorn på tre terminer. Honom har kommunen hyrt in från en rektorsförmedling. På Viaskolan i Nynäshamn arbetar Jan Silfwerbrand från samma uthyrningsföretag, i väntan på att kommunen rekryterar en ordinarie rektor. Att det råder lärarbrist i Sverige har det rapporterats om. Mindre känt är att många kommuner har svårt att rekrytera rektorer. Rektorsrollen har blivit alltför administrativ och tung, menar vissa. Attraktiva förstelärartjänster lockar mer än rektorsuppdraget för den som vill leda den pedagogiska utvecklingen på en skola. Vad händer på en skola där ingen rektor vill stanna kvar?

Det fria skolvalet riskerar att förstärka segregationen. Vad kan man ändra på i dagens system för att minska den effekten? Forskaren Jonas Vlachos vill hellre se lottning som urvalsprincip till populära skolor, än kötid som är det vanliga idag. Skolutvecklaren Åsa Melander menar att man istället borde fokusera på att lyfta de skolor som idag blir bortvalda i skolvalet, så att de inte längre behöver väljas bort. Björn Kullgard är rektor på Franska skolan, en av de mer populära friskolorna i Stockholm. Han ifrågasätter att det är skolans ansvar att lösa ett samhällsproblem som segregation.

Hittelön, flyttbidrag eller betalt redan när du pluggar - med erbjudanden som de här försöker kommuner runtom i landet överträffa varandra för att locka till sig de eftertraktade lärarna. I tider av lärarbrist blir den här kampen mellan kommuner något av ett nollsummespel. Vad leder det till? Vi besöker Kiruna för att höra hur det går med "Sveriges vassaste rekryteringsplan". En kampanj de dragit igång, i hopp om att få fler att vilja jobba i Sveriges nordligaste kommun.

Frankrikes utbildningsminister har vunnit popularitet med sin skepsis mot digital teknik i skolan. Nu vill han förstärka förbudet mot mobiler under skoltid. Towa Hedelin och Anna von Gross är gymnasieelever på Svenska skolan i Paris, där mobilförbud redan tillämpas. De tycker att det blir lättare att koncentrera sig på skolarbetet utan mobiler. Rektorn på skolan, Karin Gadelii, menar att motståndet mot mobiler i skolan är särskilt starkt i Frankrike eftersom mobilanvändandet utmanar det traditionella franska sättet att umgås.

Omkring 3000 barn bor med sina mammor på skyddade boenden runt om i landet varje år. Möjligheten för dem att fortsätta gå i skolan under tiden ser väldigt olika ut beroende på var i landet de bor. Till Kriscentrum för kvinnor i Göteborg kommer kvinnor som utsatts för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld. De barn som bor här med sina mammor kan bli utan skola i flera månader, eftersom det inte finns något utarbetat system för att lösa deras skolgång. I Stockholm finns istället ett särskilt lärarteam som besöker boendena och ger eleverna enskild undervisning där.

Sedan de första männen sökte sig till förskolan på 70-talet har andelen manlig personal varit konstant låg. De flesta verkar överens om att männen i förskolan behöver bli fler. Men vad är det man hoppas att männen ska tillföra? Förskolan ska motverka traditionella könsroller. Vad spelar då personalens kön för roll? Simon Johansson, Tobias Skogsberg och Urban Eriksson jobbar alla på förskolor i Luleå och har haft anledning att begrunda de här frågorna. Det har också maskulinitetsforskaren Lars Jalmert och docenten i förskoledidaktik Christian Eidevald.

I en lokal i Göteborg har ett 30-tal lärare samlats en kväll i februari. De är här för att lära sig hur man programmerar. Och det är hög tid att de lär sig det. Redan i höst är det nämligen de som ska lära ut programmering till sina elever. Som en del i ambitionen att stärka svenska elevers digitala kompetens ska programmering nu in på schemat som en del av bland annat matematiken. Men många lärare saknar kompetens i programmering och en del varnar dessutom för att den ordinarie matematikundervisningen kommer att bli lidande när programmeringen tar värdefull undervisningstid. Vad är det egentligen som ska hända i höst och hur är det tänkt att det ska fungera? Reporter: Lasse Edfast.

I en lokal i Göteborg har ett 30-tal lärare samlats en kväll i februari. De är här för att lära sig hur man programmerar. Och det är hög tid att de lär sig det. Redan i höst är det nämligen de som ska lära ut programmering till sina elever. Som en del i ambitionen att stärka svenska elevers digitala kompetens ska programmering nu in på schemat som en del av bland annat matematiken. Men många lärare saknar kompetens i programmering och en del varnar dessutom för att den ordinarie matematikundervisningen kommer att bli lidande när programmeringen tar värdefull undervisningstid. Vad är det egentligen som ska hända i höst och hur är det tänkt att det ska fungera? Reporter: Lasse Edfast.

Hur fångar jag 25 elevers uppmärksamhet? Syns jag om jag står så här? Hörs jag? "Alla de små bitarna, det får man ju inte lära sig", säger Lejla Klinac om lärarutbildningen i Malmö. Även Tobias Ahlström som pluggar till lärare i Stockholm hade hoppats på en tydligare koppling till klassrummets verklighet. Den här kritiken mot lärarutbildningen är återkommande. Bör utbildningen bli mer praktiskt inriktad med större tonvikt på konflikthantering och klassrumsledarskap? Och kan datorsimulerade klassrumssituationer vara ett sätt att prova olika ledarskapsstrategier?