Isabel är 14 och har skickats hit för att hon hamnade i bråk med en annan tjej på sin skola. Alex, 15, är här för andra gången. Till Skolakuten kommer högstadieelever i Stockholm som blivit tillfälligt avstängda från sina vanliga skolor. Efterfrågan från skolor om att få skicka elever till Skolakuten ökar och verksamheten växer. Vilka är de elever som hamnar här och vad kan Skolakuten göra för dem?

I takt med att förskolans pedagogiska uppdrag betonas allt mer ifrågasätts barnskötarnas roll. Säffle kommun är en av många kommuner i landet som har haft målet att alla som jobbar i förskolan ska vara förskollärare. Barnskötare har inte kunnat få fasta tjänster och när barngrupper har krympt så har det varit barnskötarna som fått gå. Men stor brist på förskollärare har nu tvingat kommunpolitikerna att tänka om. Nu finns istället planer på att utbilda barnskötare i kommunen. På flera andra håll i landet sker en liknande omsvängning. Är barnskötarna bara en nödvändig utfyllnad när det råder brist på förskollärare? Eller borde de betraktas som en välbehövlig profession i sin egen rätt?

Lisa Palm jobbade tidigare som kock. Linnea Nestius Svensson är i botten civilingenjör från livsmedelsbranschen. Båda är nyblivna lärare och har sökt sig till skolan. Och där är de väl behövda. 227 000 nya lärare och förskollärare behöver utbildas de kommande 15 åren, enligt Skolverket. Vid sidan om den traditionella lärarutbildningen satsas det därför stort på att omskola personer som från början valt en annan väg, som Lisa och Linnea. Vad var det som lockade dem till läraryrket? Och vad tänker de om sitt nya jobb?

"Jag lägger till dig på min Facebook så att vi kan hålla kontakten." Så säger skolkuratorn Issis Melin till en 14-årig elev som ska åka utomlands med sin pappa över lovet. Att Issis följer sin magkänsla och lägger till flickan som vän, trots att hon brukar hålla isär jobb och privatliv, ska få en avgörande betydelse för det som sedan händer. Vad gör man när en elev inte kommer tillbaka efter lovet och man känner att något inte står rätt till? Och vilken skillnad kan skolpersonal göra när de misstänker att en minderårig elev kan vara på väg att giftas bort?

Kinesiska ska bli ett lika självklart språk i skolan som tyska, franska och spanska. Så lät den tidigare utbildningsministern Jan Björklunds uttalade vision för några år sedan. Den dåvarande regeringen gjorde också flera satsningar för att stärka kinesiska som skolämne. Men något större lyft för kinesiskan har det inte blivit. Bara 1% av grundskolorna har kinesiska som språkval idag och de behöriga lärarna är få. Varför går det så trögt för kinesiskan i skolan?