Slott och krona

I källarens dunkel på Kungliga slottet glimmar guld och ädla stenar. Här i Skattkammaren kan du se riksregalierna – kronan, spiran, äpplet, svärdet och nyckeln. Symboler för kungamakten och monarkin.  Följ med på en tidsresa genom kröningar, mode och revolution. Varför tystnade rådet när drottning Kristina krävde ytterligare en krona, hur kommer det sig att världen är spegelvänd och vad döljer dubbelpärlan i Erik XIV:s kungakrona?

Kungliga slottet i Gamla stan är inget museum. Det är en kombination av kungligt residens, arbetsplats och kulturhistoriskt monument. Slottet är öppet för besökare året om, förutsatt att rummen inte används för representation. Följ med på en vandring genom slottet till de salar där Kungen möter statschefer, regeringsföreträdare, ambassadörer och personer som gjort betydande insatser för Sverige.

Tre drottningar har satt sin prägel på Drottningholm. Katarina Jagellonica får slottet i gåva av Johan III – och platsen får sitt namn. Hedvig Eleonora förvandlar det till ett praktfullt barockpalats. Lovisa Ulrika bygger vidare och låter vetenskapen flytta in. I detta avsnitt berättar vi om Drottningholms slott – och om tre kvinnor som tog med sig kultur, bildning och gafflar till Sverige.

I Mariefred, sju mil sydväst om Stockholm, ligger vasaborgen Gripsholm. Här möter vi intendent Josefine Lindqvist, som tar oss med genom världens äldsta och mest omfattande porträttsamling. En samling målningar, fotografier och skulpturer som speglar Sveriges historia genom personer som gjort avtryck: från Gustav Vasa, via Hedvig Charlotta Nordenflycht till Max Martin.

Västmanlands läns enda kungliga slott är ett praktfullt, solgult budgetslott med linnelumpstapeter och intressanta porträtt. Vår ciceron Björn Persson Fälth tar oss med genom historien, som börjar när Gustav Vasa får ett arv efter sin mormor. Därefter har många drottningar och kungar varit här, men få har bott på slottet. Och hästar har alltid varit synonymt med Strömsholm, några blev inbjudna till Versailles under OS i Paris. 

Gustav III hade storslagna planer för Hagaparken. Kvar idag finns en av Sveriges vackraste parker och en liten pärla till slott – Gustav III:s paviljong. Här finns så mycket att berätta, så vi gör det; om förnämliga inredningar som blev trendsättande, om Sveriges vackraste inglasade veranda, om Anckarströms första mordförsök på kungen, om stackars Creutz och om det förnämliga med att ha både kläder och pagen i garderoben. Följ med!

Karl XIV Johan älskade sitt Rosendal, och tack vare prins Eugen kan man än idag förstå varför. Följ med in över stora, mönstrade mattor, genom färgstarka inredningar, och till ett stycke fulländad fransk empire, mitt i den svenska. Men hur bidrog slottet till att rädda svensk ekonomin, varför blev taklagsmiddagen misslyckad, och hur skämtade kungen med svärdottern Josefina?

Följ med in i Stockholms vackraste museirum, en dold pärla i Kungliga slottets nordöstra flygel. Antikmuseum öppnade år 1794 och är Sveriges första publika museum. Skulpturerna är införskaffade av Gustav III, såsom Apollo och de nio muserna samt dyrgripen Endymion. Här finns även byster av romerska kejsare och grekiska filosofer. Eller hur är det med den saken? Och vid minst ett par tillfällen dyker Ridley Scotts film Gladiator upp i samtalet.

Som 14-åring fick Hertig Karl (XIII) Rosersbergs slott. Ursprungligen var det ett adelsslott och skrytbygge, uppfört tidigt 1600-tal av familjen Oxenstierna. Inklusive lustträdgård och turkiskt bad med mosaiker. År 1744 gifte sig Hertig Karl med Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp, och de lät stjärnarkitekten Jean Eric Rehn bygga om slottet. Det snålades inte. Idag är Rosersberg som en tidskapsel från Karl och Charlottas samt de första Bernadotternas tid. Här finns originalinredningar, mycket siden, mängder av tofsar och många rum i fil. Likaså skotthål och en kopia av den amerikanska självständighetsförklaringen.