För tredje året i rad avslutar vi med en tillbakablick med fokus på de händelser som präglat energi- och klimatåret 2023. Som ciceron denna gång har vi med oss Chalmersprofessorn Björn Sandén (som även gästade avsnitt 1, avsnitt 28 och avsnitt 67 av podden).

Vi tar avstamp i en följetong som Björn följt från första parkett i sin roll som vice-ordförande i det klimatpolitiska rådet: svensk klimatpolitik. Vi pratar om statusen för svenska klimatmål, om tidöpartiernas avsiktsförklaring kring klimatpolitiken och om nationalekonomen John Hasslers idéer för hur svensk klimatpolitik kan anpassas till EU:s klimatpaket Fit for 55. Vi får även höra om Björns egna forskning kring teknikspecifika visavi teknikneutrala styrmedel och om hur perspektiven kan appliceras på regeringens satsningar på ny kärnkraft.

Från minut 51 zoomar vi ut och pratar om den globala solcellsutbyggnaden. Vi resonerar kring huruvida det ens finns historiska exempel på tekniker som vuxit i liknande omfattning och Björn resonerar kring solenergins roll, både i Sverige och globalt, under kommande decennier.

Vad mer? Vi pratar batteriutbyggnad och tillståndsprocesser, IEA:s senaste World Energy Outlook och klimatmötet i Dubai. Och avslutningsvis bjuder Björn på ett boktips i sann julanda.

Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du ett förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

När Mikael Nordlander sommaren 2020 senast gästade podden var visionerna kring fossilfritt stål i Norrbotten redan stora. Genom HYBRIT-samarbetet (där LKAB, SSAB och Vattenfall ingår och där Mikael sitter med i styrelsen och i styrgrupper för Vattenfalls räkning) pratade man om ett industriprojekt med potential att kapa 10% av svenska koldioxidutsläpp.

När nu Mikael återbesöker podden har vi mycket att plocka upp: Hur har det gått med de fyra pilotprojekten som ska lägga grunden för tillverkningen av fossilfritt stål? Hur mycket stål har till dags datum tillverkats? Och satte även Mikael kaffet i vrångstrupen när LKAB aviserade vad de kallade "den största svenska industriinvesteringen någonsin" med potential att minska utsläppen i stålvärdekedjan med motsvarande två tredjedelar av Sveriges utsläpp?

Men mest pratar vi om den el- och vätgasinfrastruktur som behövs för att möjliggöra satsningarna kring fossilfritt stål i Norrbotten. Vi får perspektiv på stålindustrins potentiella energi- och effektbehov under kommande decennier och de verktyg som finns tillgodo för att elsystemet ska kunna följa med. Vi dyker ner i HYBRIT:s vätgaslager (som testats sen sommaren 2022) och Mikael resonerar kring hur det kan gå till när en vätgasinfrastruktur etableras och börjar grena ut sig.

Om du gillade avsnittet med Mikael kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer:

• Per Klevnäs, Om Europas materialomställning
• Hillevi Priscar, Om 20 år av projektutveckling inom vindkraft (och rådande tillståndsutmaningar)

Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

Inom innovationsforskning pratar man om lärkurvor, ett mått på hur snabbt priser går ner som funktion av hur mycket av en viss teknik som installeras. Gemensamt för tekniker såsom solceller, vindkraft och elbilsbatterier (och som IEA bedömer kommer stå för lejonparten av världens utsläppsminskningar fram till 2030) är att lärkurvan är brant, för varje dubblering av kapacitet globalt tenderar priser att gå ner med runt 15-20%.

I poddens jubileumsavsnitt (avsnitt 100!) gör vi ett djupdyk inom forskningen kring lärkurvor tillsammans med Björn Nykvist, till vardags forskare vid Stockholm Environment Institute. 2015, i en forskningsartikel i tidskriften Nature Climate Change, var Björn tillsammans med kollegan Måns Nilsson bland de första att sätta fingret på lärkurvan och de snabba prisminskningarna för litiumjonbatterier i elbilar. Sen dess har Björn följt utvecklingen och bl.a. funderat över vilka prisnivåer på batterier som innebär att även billigare personbilar och tunga lastbilar kan elektrifieras.

Från 44.00 pratar vi om Björn och hans kollegors forskning kring fossilfritt stål. Björn gör en utblick av hur ståltillverkning sker globalt och argumenterar för varför det vätgasreducerade stål som satsas på i norra Sverige för tillfället är det mest framkomliga vägvalet i stålindustrins klimatomställning.

Avslutningsvis, från 01.02.00, går Björn igenom slutsatserna från en rapport om en möjlig klimatomställning inom Försvarsmakten (som häromåret gjordes på uppdrag av FOI), där han bl.a. poängterar vikten av att civilsamhället och försvaret går hand i hand i omställningen och där han resonerar kring vilken av försvarsgrenarna som är mest angelägen att ställa om.

Rapporter och forskningsartiklar som nämns i avsnittet:

[3.30] Rapidly falling costs of battery packs for electric vehicles (Nykvist & Nilsson, 2015)

[12.00] Assessing the progress toward lower priced long range battery vehicles (Nykvist, Sprei & Nilsson, 2019)

[36.00] The feasibility of heavy battery electric trucks (Nykvist & Olsson, 2021)

[51.10] Från brunt till grönt - Bedömning av av satsningarna på fossilfritt stål i Norrland utifrån ett teknik- och marknadsperspektiv (Sundén, 2023)

[56.30] Phasing out the blast furnace to meet global climate targets (Vogl, Olsson & Nykvist, 2021)

[1.02.10] Klimatneutral Försvarsmakt - Analys av fossilfria vägval för försvarsgrenarna (Nykvist & Mårtensson, 2021)

Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

För ett par år sen intervjuade vi Mats Andersson, en av de stora pionjärerna i solcells-Sverige. Då sa han, "Jag har en BMW i3 som jag vill kunna plugga in i mitt hus, den står två meter från köksdörren. Jag har 30 kWh stående där och jag behöver 5 kWh för att klara elbehovet på natten — varför skulle jag köpa ett batterilager?"

Det han syftade på var Vehicle-to-Grid (V2G) som länge hägrat i horisonten. I det här avsnittet benar vi ut tekniken tillsammans med David Steen, forskare i elkraftteknik på Chalmers och samordnare för ett par forskningsprojekt inom V2G tillsammans med bl.a. Polestar, Volvo Cars och Göteborg Energi.

Vi börjar med att reda ut de praktiska aspekterna — kombinationen av laddstandarder, kraftelektronik för dubbelriktad laddning och elnätbolagens nätkoder — som behöver vara på plats för att kommersiella V2G-lösningar ska kunna komma på bred front. David berättar även om en studie där han och hans kollegor tittat på hur olika typer av laddnings- och urladdningsstrategier påverkar slitaget på elbilsbatterierna.

Vi pratar även om den andra sidan av kalkylen: vad kan man som elbilsägare tjäna på att använda sin bil för V2G? Och hur ser potentialen på elsystemnivå ut, dvs hur stor potentiell effekt och energi skulle bilflottan kunna erbjuda om var och varannan bil kom med funktionaliteten?

Utöver forskare på Chalmers är David även medgrundare för startupföretaget Endre som bl.a. hjälper elnätföretag att prognosticera hur elbilsladdning byggs ut i ett område. Det pratar vi kort om i slutet av avsnittet.

Om du gillade avsnittet med David kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer:

• Håkan Samuelsson, Om elektrifieringen av bilindustrin
• Lars Olsson, Om hur vi ökar kapaciteten i de lokala elnäten

I vårt 98:e avsnitt gästas vi av Hillevi Priscar, chef för den svenska verksamheten på OX2, en av Europas största projektutvecklare inom vindkraft. De senaste åren har de även gett sig in i projektutveckling av solcellsparker, elnät, batterilager och vätgasinfrastruktur.

När Hillevi började sin karriär inom vindkraftsbranschen stod kraftslaget för någon enstaka TWh per år. Idag, knappt tjugo år senare, producerar den svenska vindkraften nästan 40 TWh på årsbasis. I avsnittet tar vi avstamp i hur vindkraftsprojekten har utvecklats över tid, Hillevi berättar om hur man över tid hittat mark att bygga på, om projekt som blir allt mer storskaliga och hur man jonglerat de olika intressena som präglar projekten.

Från minut 16 går vi igenom de mörka moln som tornat upp sig kring den fortsatta utbyggnaden. Hillevi ger förslag på hur man kommer till bukt med den tillståndstorka som rapporteras om från vindkraftsbranschen. Hon jämför med hur tillståndsprocesser ser ut i andra länder (inte minst Finland) och argumenterar för att den svenska modellen — där kommersiella utvecklare identifierar mark, tar projekt igenom tillståndsprocesser och hittar elanslutning — ändå i grunden är bra.

Avslutningsvis (från minut 45) får vi höra om några av de ambitiösa projekt som Hillevi och hennes kollegor jobbar med idag. Vi pratar bl.a. om OX2:s projekt Galene (ett av tre svenska havsbaserade vindkraftsprojekt som hittills fått grönt ljus av regeringen) och Aurora, en gigantisk vindkraftpark mellan Öland och Gotland som om den realiseras skulle stå för motsvarande runt 20% av svensk elförbrukning. Hillevi berättar även om hur man jobbar med så kallad co-location där olika kraftslag och energilager delar elnätanslutning.

Om du gillade avsnittet med Hillevi kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer:

• Maria Pettersson, Om vägen mot snabbare och effektivare tillståndsprocesser
• Magnus Langendoen, Om tillståndsprocesser och Västerbotten som ett mikrokosmos av energiomställningen
• Daniel Kulin, Om energiomställningen under 2022

I vårt 97:e poddavsnitt gästas vi av Håkan Samuelsson. I tio år, från 2012 till 2022, var han vd för Volvo Cars och idag är han styrelseordförande för Polestar.

Avsnittet tar avstamp i när Håkan Samuelsson efter tre decennier i lastbilsbranschen tillträder som vd för Volvo Cars, ett par år efter att företaget köpts upp av kinesiska Geely. De tio år som följer blir händelserika (och framgångsrika) år. Man går från att producera runt 400 000 bilar till knappt 700 000. Man öppnar fabriker i både Kina och USA. Och inte minst, Håkan och företaget beslutar sig för att lägga om strategin: 2025 ska hälften av de bilar som säljs vara elbilar och 2030 ska man vara ett rent elbilsföretag.

I avsnittet får vi reda på hur Håkan och Volvo Cars resonerade när de valde att satsa helhjärtat på elbilar. Vi blickar även ut över den omställning som präglar den bredare bilindustrin (som Håkan jämför med hur det såg ut på 1910-talet med hundratals bilmärken bara i Detroit). Bland annat argumenterar Håkan för att biltillverkare i framtiden bör ombesörja sin egen tillgång på batterier och elmotorer. Han siar om hur kundpreferenser kommer utvecklas och går igenom hur biltillverkare kan orientera sig i en marknad som allt mer präglas av geopolitiska konflikter.

Avslutningsvis ber vi Håkan titta i spåkulan: Vilket år säljs den sista bilen med förbränningsmotor? När kommer den första Polestar-bilen med Vehicle to grid-funktionalitet? Har vi fler eller färre bilar per capita 2040? Vilka räckvidder ligger bilar på då — och till vilken grad kör de sig själva?

Om du gillade avsnittet med Håkan kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer:

• Kristina Edström, Om vägen mot mer energitäta och kostnadseffektiva batterier
• Anders Nordelöf, Om kobolt och miljöbedömning av elfordon

I poddens förra stora avsnitt om tillståndsprocesser — då med Maria Pettersson, professor i miljörätt på Luleå tekniska universitet — fick vi det övergripande perspektivet; vad är syftet med miljölagstiftningen? Hur har den utvecklats de senaste 50 åren? Och hur kan tillståndsprocesser bli mer effektiva och förutsägbara?

Här tas stafettpinnen över av Magnus Langendoen, chef för Miljöenheten på Länsstyrelsen Västerbotten. Länsstyrelsen har en nyckelroll i miljöprövningen av i stort sett alla verksamheter som ges tillstånd i Sverige och i avsnittet får vi ett inifrån-perspektiv på hur tillståndsprocesser går till. Vi får ta del av erfarenheter från faktiska miljöprövningar (såsom den av Northvolts batterifabrik i Skellefteå) och Magnus går igenom möjligheter och utmaningar kring att snabba på tillståndshanteringen, något man nyligen tittade på i den statliga Miljöprövningsutredningen där Magnus bistod som expert i arbetet.

Med Northvolts batterifabrik, flertalet gruvor och en stor del av svenska vatten- och vindkraftverk är Västerbotten något av ett mikrokosmos av den energiomställning som sker. Magnus går igenom några av de intressekonflikter som präglar projekten; mellan rennäringen och de som vill etablera vindkraftverk, kraftledningar och gruvor; om den miljöprövning som vattenkraften ska genomgå under den kommande tjugoårsperioden (men som pausades tillfälligt av den nya regeringen på grund av farhågan att det kan begränsa elproduktionen i en tid då den behövs som mest) — och om tillståndsprocessen för solcellsparker där konflikten med jordbruksmark inte sällan står i centrum.

Om du gillade avsnittet med Magnus kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer:

• Maria Pettersson, Om vägen mot snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser
• Sverker Sörlin, Om Norrlands industrialisering — då och nu

I IPCC:s klimatscenarier och i många sektorers omställningsplaner ligger ett tungt fokus på bioråvaror, inte minst från skogen. Men räcker skogen? Det resonerar vi om tillsammans med Tomas Lundmark, professor emeritus i skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, i poddens 95:e avsnitt.

I avsnittet tar vi avstamp under andra halvan av 1800-talet, en period då det industriella skogsbruket tar fart och resurser från skogen utgör runt 50% av värdet på den svenska exporten. Tomas berättar om hur både skogen och skogsbruket förändrats sen dess, om vilken roll politiska skogsreformer haft i utvecklingen och om hur samspelet mellan den svenska naturen, virkesmarknader och teknikutveckling inom skogsindustrin påverkar hur skogen brukas.

Från minut 15 djupdyker vi i frågan kring olika skogsskötselmetoder. Tomas förklarar dagens dominerande skogsbruksmetod — trakthyggesbruk, alternativt kalhyggesbruk, där skogen delas upp i en mosaik av likåldriga "trakter" som avverkas i takt med att de blir tillräckligt gamla — och kontrasterar med det huvudsakliga alternativet: blädning, eller kontinuitetsbruk, där skogen består av träd i olika åldrar där de största träden kontinuerligt plockas ut utan att skogen kalavverkas.

I poddens sista del, från minut 50, går Tomas igenom olika sätt att öka produktiviteten i skogsbruk; det handlar om alltifrån växtförädling till gödsling till metoder för att undvika angrepp från skadeinsekter (inte minst granbarkborren). Tomas resonerar även kring utmaningen att kombinera ökad produktivitet och en rik biologisk mångfald — och huruvida resurser från skogen räcker till för att möta samhällets behov på bioråvara inom ramen för energiomställningen.

Tomas och hans kollegors artikel om biologisk mångfald och produktivitet i skogar med trakthyggesbruk respektive kontinuitetsbruk kan läsas här.

Om du gillade avsnittet med Tomas kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer:

• Anders Lyngfelt, Om CCS — infångning och lagring av koldioxid
• Pål Börjesson, Om skogens roll i energiomställningen

I poddens 94:e avsnitt gästas vi av Johan Lindahl, generalsekreterare för den europeiska branschföreningen ESMC, European Solar Manufacturing Council, som bl.a. verkar för att få tillbaka volymtillverkning av solceller till Europa. (Johan gästade även podden redan 2017 i sin dåvarande roll som talesperson för branschorganisationen Svensk Solenergi.)

Vi börjar med att göra ett nedslag på den europeiska solcellsmarknaden anno 2023: Hur stor andel av den europeiska elproduktionen kommer numera från solceller? Kan man prata om ett generationsskifte vad gäller utvecklingen av solpaneler? Och har den kaliforniska "ankkurvan" — där en stor andel solelproduktion innebär att elpriser och nettobehovet av el går ner avsevärt dagtid under stora delar av året — letat sig över Atlanten?

Från och med minut 26 går Johan igenom de olika tillverkningsstegen som krävs för att få fram en solpanel. Han beskriver statusen för europeisk solcellstillverkning och går igenom hur värdekedjan globalt ser ut idag. (Spoiler alert: de flesta steg i värdekedjan domineras av kinesiska tillverkare.) Och inte minst slår han ett slag för att — i tider av geopolitiska spänningar och stora statliga satsningar på grön energi i Kina, USA och Indien — öka de politiska ansträngningarna när det gäller att möjliggöra för europeisk solcellstillverkning.

McKinsey-rapporten som vi refererar till flitigt i avsnittet finns att läsa här.

Om du gillade avsnittet med Johan kan vi tipsa om dessa tidigare avsnitt:

• Tommy Strömberg, Om 20 års utveckling i den globala solcellsindustrin
• Johan Paradis, Om hur stort (och billigt) solceller kan bli

Senast kraftsystemveteranen Bo Normark gästade podden la han fram en vision över hur två nyckeltekniker — batterier och vätgasproducerande elektrolysörer — kommer förändra hur elsystemet fungerar. Tre år senare var det dags att återbesöka några av de spaningar Bo kom med då: Har vi fått fram redskapen för att integrera över 40 TWh förnybar el i elsystemet? Hur har det gått med att skala upp värdekedjan för elektrolysörer? Och ligger Sverige fortfarande hopplöst efter andra länder när det gäller att använda batterier i elsystemet?

Från och med minut 30 dyker vi ner i värdekedjan för batteritillverkning i Europa som Bo har unik inblick i genom sin roll på Innoenergy där han varit med och tagit initiativ till European Battery Alliance. Bo berättar om hur bl.a. Northvolts etableringar har lett till en kedja av ytterligare investeringar i takt med att olika typer av underleverantörer etablerar sig — och där han förutspår att batteritillverkning i Sverige inom fem år kommer omsätta mer än ett av dragloken i Sveriges industrialisering: pappers- och massatillverkning.

Avslutningsvis argumenterar Bo för att bl.a. pandemin, flaskhalsar i de globala transportsystemen och geopolitiska konflikter lett till starkare argument för så kallad reshoring — processen där företag tar tillbaka tillverkning till de länder där man har sitt ursprung. Vi pratar även om de utmaningar och möjligheter som uppstår för svenska och europeiska företag när värdekedjor stöps om till följd av energiomställningen.

Om du gillade avsnittet med Bo kan vi tipsa om dessa tidigare avsnitt:

• Kristina Edström, Om vägen mot mer energitäta och kostnadseffektiva batterier
• Erika Ingvald, Om hur vi får fram mineraler till energiomställningen