Stressforskningspodden

Maria Pedersen är överläkare och postdoktor i Norge och jobbar med tillstånd präglade av trötthet såsom ME/CFS (myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom) och post-covid. Hon berättar om erfarenheter av att jobba med dessa illa förstådda och funktionsnedsättande ohälsotillstånd, liksom om vad man bör och kanske inte bör säga om detta i media.

Med i studion hade vi Malin Båth med fotograf från Vetenskapens värld i SVT, som planerar en serie program om stress. Så vill ni poddlyssnare se och höra detta ska ni hålla ögonen öppna kommande höst. Sandra och jag önskar trevlig sommar!

Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander

Musik: Mats Lekander

Piano: Fredrik Ullén

Det här avsnittet är på engelska.

När Sabina Čehajić-Clancy läste psykologi fick hon The Reader (Högläsaren) av Bernard Schlink av sin handledare. Boken handlar om gruppbaserad skuld, just det område Sabina börjat studera, och närmre bestämt skuldkänslor hos tyskar – något hon själv fick starka erfarenheter av när hon som tonåring flytt till Tyskland från etniska konflikter i sitt hemland. Sabina studerar nu hur man i praktisk forskning kan förbättra relationer mellan grupper, som mellan Israeler och Palestinier eller andra grupper inblandade i långdragna konflikter. Sabina berättar om sin historia och sin framgångsrika forskning som tillämpas i konfliktområden.

Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander

Musik: Mats Lekander

Piano: Fredrik Ullén

Vi fortsätter samtalet med Robert Johansson om möjligheterna med maskinpsykologi och artificiell generell intelligens. Tankarna tycks svindla när samtalet vindlar sig fram mellan datorsystem, inlärningspsykologi, logik och hur en teori om språk – Relational Frame Theory – visar sig passa utmärkt för maskinpsykologiska studier.

Programledare: Mats Lekander

Musik: Mats Lekander

Piano: Fredrik Ullén

Maskinpsykologi, artificiell generell intelligens och varat. Gäst: Robert Johansson (#29)

Dagens gäst är Robert Johansson, som vackert kombinerar psykologi med datavetenskap, kryddat med en nypa buddism och två nypor radikal behaviorism. Robert berättar i ett första av två samtal om artificiell generell intelligens, som mer kan efterlikna och simulera en människas fungerande – hennes psykologi – jämfört med artificiell intelligens så som vi möter den i exempelvis ChatGPT. Hur kan en sådan generell intelligens interagera med omgivningen och därmed lära sig saker? Kan vi studera psykologiska fenomen med hjälp av det som Robert kallar maskinpsykologi, och inte minst: kan ett sådant system bli medvetet och skaffa egna drömmar och hotfulla planer, så som Stanley Kubrick gestaltade datorn HAL 9000 i filmen 2001 – ett rymdäventyr?

Programledare: Mats Lekander

Musik: Mats Lekander

Piano: Fredrik Ullén

Språkliga uttryck påverkar våra tankar och hur vi förstår både vår egen och våra medmänniskors hälsa. Detsamma gäller rösten och hur vi låter. Vi kan omedelbart känna igen en medmänniska på enbart rösten med hjälp av kännetecken som går långt utanför det språkliga innehållet i sig – något som imitatörer skickligt kan utnyttja. Vi tar oss an det utmanande ämnet språk, hälsa och stress tillsammans med Maria Koptjevskaja Tamm, professor i allmän språkvetenskap, och imitatören, skådespelaren och författaren Rachel Mohlin.

Kulturinslag: Edward Munchs avbildningar av sjukdom och låten Fever med Peggy Lee

Gäst: Hugo Besedovsky

I detta avsnitt av Stressforskningspodden får programledaren Mats Lekander själv berätta om sitt eget stora forskningsintresse, nämligen kopplingen mellan immunsystem, hjärna och beteende. Vi lyssnar även på en intervju med Hugo Besedovsky, en av forskarna bakom den banbrytande upptäckten hur immunsystemet kan kommunicera med hjärnan och starta en stressrespons.

Och sist men inte minst - hur känns det att vara sjuk när man vet att sjukdomen är framkallad som del i ett experiment där avdödat bakteriematerial injiceras i kroppen?

Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander

Musik: Mats Lekander

Piano: Fredrik Ullén

Det påstås att Youtube-besökare ser en miljard timmar uppladdad film varje dag. Från att ha varit ett sätt att förstå världen, blev bild- och filmmediet snabbt ett effektivt sätt att sälja produkter, bedriva propaganda eller manipulera uppfattningar. I filmen And the King Said, What a Fantastic Machine beskrivs denna utveckling från de första fotografierna till dagens explosion av rörlig bild på exempelvis sociala medier. Som mänskliga varelser är vi känsliga för att bli betraktade och utvärderade av andra, så vad gör då bildmediet med oss ur ett stressperspektiv? I dagens avsnitt av Stressforskningspodden samtalar vi med filmskaparna Axel Danielson och Maximilien van Aertryck om bild- och filmmediets roll i att se, synas och att bli betraktad.

”Innan slaget är allt möjligt” skriver Jonas Hassen Khemiri i sin novell Sista måltiden. Novellen är skriven ur förövarens perspektiv och beskriver övergången till att bli en som verkligen slår. Men vad utmärker den som slår, och föregås alltid det fysiska våldet av psykiskt våld? Vad är skillnaden mellan relationer med enbart psykiskt våld och sådana där även fysiskt våld förekommer? När kvinnor utsätts för våld är det oftast av en närstående person, som i Hassen Khemiris novell. Mörkertalet är stort, men förekomsten av psykiskt våld är ännu svårare att bedöma. Detta avsnitt spelades in live inför publik under invigningen av campus Albano vid Stockholms universitet. Programledarna Sandra Tamm och Mats Lekander gästades av Anna Lindman, journalist med specialintresse och kunskap kring destruktiva relationer och sekter, och Jens Orback, ordförande i Manscentrum och före detta demokrati- och jämställdhetsminister.

Musik: Mats Lekander

Piano: Fredrik Ullén

Hjälplinjen Välj att sluta: https://valjattsluta.se

Manscentrum: https://www.manscentrum.se

Kvinnofridslinjen: https://kvinnofridslinjen.se

Varför drömmer vi? Modern hjärnforskning utmanar den traditionella uppdelningen i sömn och vakenhet. Betyder det att man kommunicera med en ”sovande” som har en klardröm och alltså är medveten om att hen drömmer? Och vad händer när drömmar, framför allt mardrömmar, blir ett kliniskt problem? Kan de behandlas? Avsnittet gästas av KI-forskaren Susanna Jernelöv och vi lyssnar på en intervju som Mats och Sandra gjort med den franska forskaren Delphine Oudiette.

Tankar om stress-sårbarhetsmodeller för utveckling av psykiatriska tillstånd har varit vanliga i mer än hundra år. Flera riskfaktorer för tillstånd som depression tycks tillsammans verka för att en viss person ska drabbas i slutänden, men kan vi förstå vem som har en ökad risk? Kan man studera samverkan mellan skydds- och riskfaktorer i djurmodeller, och hur i sådana fall? Christophe Bernard från universitetet i Marseille gör forskning som hade sitt ursprung i viljan att förstå sårbarhet för epilepsi. I sina modeller låter han djur utsättas för olika typer av stressorer och mäter beteenden som han kopplar till exempelvis depression. Han har hittat en markör som i hans modeller tycks vara en riskfaktor för sjukdomsutveckling. Christophe berättar om sin forskning i ett samtal med programledarna Sandra Tamm och Mats Lekander.