Vi gästas av Sara Hägg, docent vid Karolinska Institutet, som forskar om åldrande, livslängd och åldersrelaterad sjukdom. Vi reder ut skillnaden mellan kronologisk, biologisk och funktionell ålder och diskuterar mekanismer, som inflammation och molekylära förändringar, som driver åldrande. Sara berättar vad molekylär epidemiologi är och hur man kan närma sig orsakssamband i registerstudier. Avsnittet tar också upp seglivade myter om åldrande, extrema exempel som Jeanne Calment, världsrekordinnehavare i åldersrikedom, och vad forskningen egentligen säger om så kallade ”blå zoner” där människor lever ovanligt länge. Slutligen berättar Sara om sin forskning kring infektioner som covid-19 och post-covid, om resiliens och skyddsfaktorer mot åldersrelaterad sjukdom. Sist men inte minst: vilka livsstilsfaktorer tar hon själv hänsyn till, och vad har Stonefunkers med saken att göra?

Programledare Sandra Tamm och Mats Lekander

Musik: Mats Lekander

Piano: Fredrik Ullén

I avsnittet gästas vi av Kristoffer Bothelius för ett djuplodande samtal om dygnsrytm, vår inre klocka som påverkar allt från vakenhet och sömn till hunger och humör. Vi utforskar vad dygnsrytm egentligen är, vilka biologiska processer som styr den och hur bl.a. ljus och melatonin samspelar för att hålla oss i fas. Vi pratar också om hur dygnsrytmen förändras genom livet, från morgonpigga småbarn till tonåringars senare rytmer och äldre som vaknar på småtimmarna. Vi går också in på hur vanliga dygnsrytmstörningar faktiskt är, varför de är kliniskt underdiagnostiserade, samt hur samsjuklighet med exempelvis ADHD kan påverka både diagnostik och behandling. Dessutom diskuterar vi vilka behandlingsstrategier som finns: ljusterapi, melatonin och kronoterapi.

Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander

Musik: Mats Lekander

Piano: Fredrik Ullén

Med tre musikälskare på plats börjar vi samtalet med att diskutera vilken musik – om någon – vi lyssnar på medan vi arbetar. Eller går det lika bra med sportradion? Därefter delar Göran med sig av sin kunskap om arbetstider, om gränslöst arbete och om det finns forskningsstöd för fördelar med en generell förkortning av arbetstiden. Vi får också inblickar i en akademisk ledares sätt att hantera en lång arbetsvecka.

Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander

Musik: Mats Lekander

Piano: Fredrik Ullén

Nya forskningsansatser söker bättre sätt att spegla enskilda individer än genom sammanfattande gruppdata. Medelvärdet representerar ju inte någon enda individ i en grupp, brukar man argumentera, men samtidigt behövs ofta många personer för att säga något tillförlitligt om generella risker eller fördelar med exempelvis en behandling. Så kallade single case-studier har ökat i populäritet, där syftet är att bättre förstå fenomen och mekanismer hos den enskilda. Hör Håkan Fischer och Mats Nilsson berätta om hur de tillämpar sådana idéer inom hjärn- respektive perceptionsforskning, och fundera även över om inte Monty Python ringar in det centrala problemet i sin film ”Life of Brian”.

Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander

Musik: Mats Lekander

Piano: Fredrik Ullén

Med denna svengelska titel beskriver vi ett samtal om sömnmätning och sömnteknologi med Kasper Karlgren, Stockholms universitet. Kaspers doktorsavhandling, "Tracking and Hacking Sleep: Designing for lived experience through self-tracking", fokuserade på hur människor interagerar med sömnteknologi och hur denna kan anpassas för att stödja individens sömnbehov. Kasper utnyttjade bland annat diskussionsfora på nätet för att förstå hur personer "hackar" sin sömn och analyserade också utmaningar som uppstår vid icke-traditionella sömnmönster. I samtalet diskuterar vi möjligheter och utmaningar med att mäta sin sömn med klockor, ringar, mattor eller appar och hur sömnteknologi används i vardagen.

Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander

Musik: Mats Lekander

Piano: Fredrik Ullén

I avsnittet gästas vi av Lina Hansson, postdoktor vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet, som nyligen disputerade med avhandlingen "Scare or care? How immunological processes shape perception of sickness-relevant stimuli in humans". Vi samtalar om hur immunförsvaret påverkar vårt beteende, hur vi känner igen sjukdom hos andra – och hur vi själva vill bli omhändertagna när vi är sjuka. Vi fördjupar oss i begreppet sjukdomsbeteende och diskuterar både biologiska och sociala funktioner – varför vi kanske blir extra gosiga med våra barn när de har feber, eller varför vi ibland döljer symptom inför andra. Lina berättar också om sina studier där friska försökspersoner injicerats med inflammatoriska ämnen, och hur det påverkar både deras känslor och kroppsspråk. Vi gör dessutom ett kulturavstamp i Albert Camus Pesten.

Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander

Musik: Mats Lekander

Piano: Fredrik Ullén

Trots att vi idag talar mer än någonsin om psykiska besvär, är ämnet självmord fortfarande tabubelagt och svårt att prata om. Går det att skriva en bok om självmord som diskuterar etiska, kliniska och mellanmänskliga aspekter av suicid med en varm ton? Vad finns det för likheter mellan självmord och dödshjälp? Hur kan man förhindra självmord? Christian Rück är professor, psykiater och Augustprisvinnare. I avsnittet berättar han om sin bok ”Ett liv värt att leva: varför självmord blev människans följeslagare. Mår du dåligt eller har självmordstankar? Här kan du läsa mer om hur du kan göra om du eller någon nära dig mår dåligt: https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/sjalvmordstankar/till-dig-som-har-sjalvmordstankar/

Uppläsare: Linn Mildehav

Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander

Musik: Mats Lekander

Piano: Fredrik Ullén

Diagnosen utmattningssyndrom har funnits som ett tillägg i den svenska versionen av WHOs diagnossystem ICD-10. Inför införandet av nästa upplaga, ICD-11, godkänner WHO inte nationella tillägg. Alltså försvinner utmattningssyndrom som diagnos. Varför? Hur? Vad betyder det för patienten och vården? Vi diskuterar dessa frågor med Elin Lindsäter, psykolog och forskare vid Gustavsbergs universitetsvårdcentral och Karolinska Institutet, och Pontus Strålin, specialistläkare i psykiatri och medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen.

Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander

Musik: Mats Lekander

Piano: Fredrik Ullé

Alla som någon gång stått på en scen kan nog känna igen sig i att det innebär en viss anspänning. Men upplevelsen kan hos vissa vara förknippad med flow och positiva känslor, medan det för andra kan vara mycket obehagligt. Vad är scenskräck och hur skiljer det sig från andra typer av social ångest? Och hur kan en arbeta med scenskräck under exempelvis musikutbildningar? Finns det extra många tabun kring nervositet i samband med uppträdanden inom den klassiska musiktraditionen, som är så starkt präglad av perfektionism? Detta och mycket mer diskuteras med Francisca Skoogh, psykolog och konsertpianist samt doktor i konstnärlig forskning och lärare vid Musikhögskolan i Malmö, Lunds Universitet. Francisca har också grundat Performance Centre, ett tvärvetenskapligt centrum för musik och psykologi som syftar till att bredda musikstuderandes kunskap om psykologiska faktorer kopplade till scenframträdande.

Den 18e november sände SVT programmet Kampen om stressen, och följde sedan upp med en forskarhearing. Vissa inslag var bra medan andra kräver en djupare förståelse. I programmet sägs att allt fler blir sjuka av stress, men kan man använda sjuktalen för att säga något om hälsoutvecklingen? Hur har andra sjukskrivningar, som för ångest, depression eller smärta, förändrats medan sjuktalen för stressdiagnoser ökat? Vi försöker även reda ut frågor gällande upplevd stress i olika åldersgrupper, mängden arbete i Sverige och hur stressdiagnoser kan behandlas. Medverkar gör medicine doktor Elin Lindsäter och professorerna Ellenor Mittendorfer-Rutz, Göran Kecklund och Hugo Westerlund.

Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander

Piano: Fredrik Ullén

Musik: Mats Lekander