Vårkänslor i gassande sol är vad de båda gastronomerna Edward Blom och Mats Ryd njuter allra mest av just nu, och silluncher i varierande framtider är vad de drömmer om.

Edward berättar att han försöker bilda sina barn i stilfigurer som slutrim, allitteration och assonans – och i gengäld blir undervisad och förhörd om pokémoner. 

Mats minns hur det var att umgås med kalvar på grönbete och pläderar för att alla barn borde få lära sig köra traktor, vilket i sin tur får Edward att minnas en bilresa i Amishkulturens Pennsylvania där barnen istället fick köra hästspann.

Vari består livet efter detta? Edwards eskatologiska resonemang spårar ur i fantasier om att de tu ska återuppstå som olika delar av Särimner, möjligen dock – om Mats får som han vill – i form av en iberisk ekollongris.

Är den utsatta tidpunkten för en middagsbjudning då man som gäst senast ska infinna sig, eller då man absolut tidigast kan komma (men helst en kvart därefter)? Det har visat sig att förvirringen på detta område är mycket större än man kanske skulle kunna tänka sig, även i det förment kulturellt homogena Sverige. Edward berättar om kulturhistorian kring att komma för sent respektive för tidigt, inklusive varför man på vissa håll har ”akademisk kvart” – och Mats förklarar att människor kan ha antingen monokronisk eller (såsom denna podds redaktör) polykronisk tidsuppfattning.

Apropå att Gula änkan ska gå ur tiden förfasar sig Edward över allmänhetens, inklusive champagnedrickarnas, trendkänslighet, och Mats förklarar i vilket sammanhang Gula änkan kan vara det perfekta att bjuda på (det vill säga när någon mer knastertorr champagne blir som att spruta citronsaft i gästens öga).

Avslutningsvis berättar Edward apropå en lyssnarfråga vilket ämne han skulle vilja forska i – och varför han inte gör det.

Skriv till poddredaktionen! [email protected]

Sponsra oss gärna: https://www.patreon.com/join/edwardblom

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.